Frågor + svar

Det är spännande att läsa om fysikforskning, även om mycket ter sig obegripligt – som att en partikel kan existera på två platser samtidigt. Men eftersom rum och tid egentligen är en sammanlänkad rumtid undrar jag: Kan man inte se fenomenet från ”andra hållet”– att partikeln uppträder märkligt i tiden i stället för i rummet? Den kanske existerar vid flera tidpunkter samtidigt? Går det att tänka så? Är det något som fysiker diskuterar och får resonemanget i så fall några intressanta konsekvenser?/H. Jacobsson

Tidvattnet är summan av flera svängningar – och svängningar kan förstärkas med resonans. F&F reder ut varför tidvatten är lite som toner i ett instrument, och hur det kan bli enstaka decimeter på västkusten men många meter i Biscayabukten. 

I USA har oro för den nya mobiltekniken 5G resulterat i en livlig debatt. Här i Sverige finns inte något av detta – trots att 5G-nätet är mycket kraftigare än 4G. Finns det studier om dessa nya nivåer av elektromagnetisk strålning? /Carl-Johan Rosén

I våra lungor ska luften ut samma väg som den kom in. Fåglar har en elegantare lösning, där använd luft leds ut en annan väg. Genomfart i stället för återvändsgränd, så att säga. F&F reder ut.

Jag har funderat på om livet kan ha börjat vid ett blixtnedslag i en lämplig miljö. Energin borde göra att nya kombinationer av grundämnen uppstår – kanske någon gång i en form som kan föröka sig. Frågan verkar naturlig så någon borde ha funderat på den./Bertil Alander

Förr menade man ju att haven var så stora att det inte spelade någon roll om man spolade ut orenat avfall. Nu vet vi bättre. Hur är det då med förnyelsebar vind- och solenergi? Skulle ett stort uttag av vindkraft kunna påverka klimatet? Solenergi som omvandlas till rörelseenergi skulle kanske till och med kunna minska temperaturökningen?/Lena Cedergren

Hur påverkas sömnkvalitén av sömntabletter i olika former? Kan det vara bättre att ha vissa nattliga perioder av sömnlöshet för att få kvalitetssömn, när den väl infinner sig, än att sova under påverkan av mediciner?/Margaretha Letterhag

Skräckfilm, berg- och dalbanor, allehanda våghalsiga sporter och aktiviteter – det finns många exempel på att rädsla i lagom dos tycks trigga vårt belöningssystem. Men evolutionärt verkar det ju vansinnigt att söka sig till farliga situationer, så varför fungerar våra hjärnor så här?/Katja

När jag hör de religiösa inslagen på radions P1 brukar jag fundera på vilka människor som är aktivt kristna i dag. Finns det några gemensamma drag?/Jonas Fogelberg

Vad skulle hända med jorden om människan dog ut? Många djur och växter är ju ömsesidigt beroende av varandra – om gnuerna och zebrorna utrotas så skulle lejonen drabbas hårt. Men om människan skulle försvinna så skulle väl jorden bara må bra och kunna återhämta sig efter vår skövling? Lämnar människan några positiva avtryck som är viktiga för planetens övriga medborgare?/Berndt Eriksson, Gnesta

Jag funderar mycket på att människor kan bli både klokare och dummare i grupp. Det är som att ibland summeras all tankeförmåga i gruppen, ibland regredierar den i stället kollektivt. Vad är det som styr åt vilket håll det går?/Helena

Läste med intresse om det romerska talsystemet i F&F 5/2017. De romerska ingenjörerna var mycket skickliga. Det är svårt att tro att de byggde exempelvis Colosseum och de mäktiga akvedukterna utan omfattande matematiska beräkningar av hållfasthet och så vidare. Det romerska additiva systemet verkar väldigt olämpligt för detta. Hade de romerska ingenjörerna kanske sitt eget talsystem att använda för sina beräkningar?/Anders Sjövall

En del företag har OCR-nummer med en väldigt massa siffror. Det verkar osannolikt att de skickar ut miljarder räkningar och därför behöver så många siffror för att numret ska bli unikt. Samtidigt måste längre nummer innebära större risk för fel för alla som matar in dem manuellt. Vad ligger bakom dessa långa nummer?/Ulf