Kosmos

Himlakropparna utanför Neptunus påverkas av något som tycks vara en gåtfull planet. Här skriver astronomen Hans Rickman om hur upptäckten av planet nio kan skaka om bilden av vårt solsystem.

1. Okänd partikel som knappt finnsVid radioaktivt sönderfall omvandlas en del av massan i en atomkärna till strålning. Men vissa typer av sönderfall tycks leda…

En tysk-amerikansk forskargrupp har utvecklat ett sätt att undersöka vad som händer inuti solsystemets yttersta jätteplaneter – Uranus och Neptunus. De består av en fast…

* 15 oktober 1997† 15 september 2017

Flera av solsystemets största himlakroppar finns i det yttre asteroidbältet, Kuiperbältet. Just nu pågår sökandet efter en okänd ”Planet nio”, som troligen kretsar ännu längre…

För första gången har gravitationsvågor fångats upp från två neutronstjärnor som slås ihop till ett. En liknande förening kan vara källan till guldet till exempel i en vigselring.

När två svarta hål dras ihop till ett får deras tyngdkraft rumtiden att gå i vågor. Gravitationsvågorna förutsägs av Einsteins relativitetsteori, och kunde fångas upp för första gången i september 2015.

Hösten är en bra tid att speja efter stjärnfall. Det beror inte bara på att nätterna är mörka – dessutom rusar jorden genom ett antal meteorsvärmar.

Vad är orsaken till att allt roterar i universum – och är det så att alla galaxer roterar åt samma håll?/Evert Timhagen

Första gången gravitationsvågor kunde fångas in på jorden var det europeiska laboratoriet Virgo stängt för ombyggnad. Men nu är forskarna redo för revansch. F&F har hälsat på inför nystarten.

1) Mötte moln på bergDen skotske fysikern Charles Thomson Rees Wilson (1869–1959) blev intresserad av moln när han befann sig uppe på det drygt 1…

För 40 år sedan skickades Voyager 1 och 2 upp för att utforska solsystemets yttre delar. Nu fortsätter de ännu längre ut i det okända. Här skriver astrofysikern Maria Sundin och litteraturvetaren Henrik Otterberg om vad sonderna avslöjar om rymden – och om oss själva.

Idag, den 1 september, invigs forskningsanläggningen XFEL i Hamburg, som finansieras bland annat av Sverige. Nu kan forskare ansöka om att komma hit för att undersöka molekyler och material med hjälp av oerhört starka och korta röntgenblixtar.