Miljö & klimat

Världens största köttätande pungdjur, den tasmanska djävulen, håller antagligen på att bli immun mot den smittsamma cancersjukdom som hotar att utrota arten. 

Kraften i havens rörelser skulle i teorin kunna omvandlas till fyra gånger mer elektricitet än hela världen ­förbrukar. Hittills har dock de flesta ­projekt ­havererat. Men nu börjar det se mer ­lovande ut – och bland de företag som ligger i världstäten finns tre svenska.

Flera tusen meter under havsytan breder djuphavsslätterna ut sig. De täcker halva jordens yta och är den största livsmiljön på vår planet. Det är också den minst utforskade miljön. Vad är det som styr arternas utbredning där nere i mörkret? Ormstjärnorna ger en viktig ledtråd.

En tall i Grekland beräknas vara 1 075 år gammal. Det är Europarekord. Tallen upptäcktes av en grupp klimatforskare i Pindosbergen i Grekland. Forskarna ska…

Zebrafinkar pratar väder med sina ägg – och förbereder på så sätt ungarna för ett liv i ett allt varmare klimat.

Människor lär sig turtagning i femårsåldern – medan färdigheten är svårare för våra släktingar schimpanserna.

Vi kommer ju från aporna, men varifrån kommer aporna? /Tor Fernholm, 9 år

Nya beräkningar visar att drygt 90 procent av däggdjursarterna dog ut samtidigt som dinosaurierna och att de återhämtade sig oväntat snabbt. 

Järven har blivit en symbol för den karga fjällmiljön – en liten, köldtålig hårding som jagar renar längst upp i norr. Men nu börjar det bli dags att omvärdera den bilden. Järven sprider sig allt längre söderut och verkar trivas lika bra i skogen som på kalfjället.

Öar leder omställningsarbetet till hållbara energikällor. På Aruba är till exempel målet att enbart producera grön el 2020, och många nationer blickar mot den lilla karibiska ön.

Det finns drygt nio miljoner träd längs vägarna och boulevarderna i Kaliforniens städer. Kostnaden för att sköta om alléträden motsvarar ungefär 1,4 miljarder kronor per…

Ormar som är anpassade till ett liv i haven har ett extra sinne som gör att de kan känna av rörelser i vattnet.

Trots att fiskar har förhållandevis enkla hjärnor kan de lära sig att se skillnad på människoansikten som är väldigt lika varandra. 

(*UPPDATERING: forskarna bakom den här vetenskapliga studien har bedömts skyldiga till oredlighet i forskning. Läs mer om det i slutet av notisen)Nyfödda abborrar äter hellre mikroskopiska plastpartiklar än naturlig föda – och konsekvenserna blir förödande.