Om bävrar och samlare Fredrik Sjöberg strövar gärna i det bördiga men rätt sällan beträdda gränslandet mellan biologi och kulturhistoria, och skörden av hans beläsenhet och formuleringsglädje är dignande och rik. biologi
Den röda gladan lämnar rödlistan Med sin karakteristiska tegelröda fjäderdräkt är den röda gladan återigen en vanlig syn på Skånes slättland. Välriktade hjälpinsatser har räddat arten från att dö ut. Men gladan har också visat prov på en ovanligt god anpassningsförmåga. fåglar
Vi är rädda för fel djur Rovdjursstammarna ökar och många människor känner oro över möjligheten att råka möta dem i skog och mark. Men vi behöver inte vara rädda. Björnar ser oss som farliga rovdjur snarare än som lovliga byten. zoologi
Grön teknik slukar sällsynta metaller Nya vindkraftverk innehåller stora mängder neodym, en metall som var dyr redan innan Tyskland beslutade att avveckla kärnkraften. Dessutom har världens största producent börjat begränsa sin export. geologi
Havsmonstrets vakande öga Den tioarmade jättebläckfisken har djurvärldens allra största ögon. Men ingen har förstått varför. Här berättar zoologen Dan-E. Nilsson om hur han och hans kolleger till slut lyckades klura ut vad bläckfisken spanar efter där nere i kolmörkret. zoologi
Tål elnätet mer vindkraft? Debatten har blivit allt bittrare, med hårda ord och rena personangrepp. Forskarna är oense om möjligheten att koppla in mer vindkraft i Sveriges elnät. energi
Oväntat bett i kräftans käft Sötvattenskräftor har tänder med en emalj som är påfallande lik människans. biologi
Djuphavens ekosystem riskerar att skadas av forskare När ett amerikanskt forskarteam undersökte sin ubåt DSV Alvin efter en expedition på 2 700 meters djup upptäckte de ett antal snäckor som följt med… marinbiologi
Algblomning kopplas till missbildade djur Ett kinesiskt forskarteam har upptäckt att cyanobakterier kan utsöndra kemikalier som orsakar missbildningar hos många djurarter, så kallade retinoinsyror. biokemi
Gatlampor lockar rovinsekter Gatubelysning påverkar artsammansättningen bland insekter på marken. Det lever till exempel fler rovinsekter direkt under lamporna än mellan dem. biologi
Värmen gör Arktis grönare Arktis får fler vintergröna buskar, de flesta växter har blivit högre och andelen kal mark minskar. Arktis
Huttrandet sätter fart på mer än du tror **Fråga:** När man står stilla i kallt väder börjar man huttra och skaka, men detta räcker inte för att få kroppen varm. Varför är kroppen så dålig på att reglera kroppstemperaturen? biologi
Hon söker efter lugn i stormen För en del människor är ett vindkraftverk något som förstör utsikten, för andra en symbol för ett hållbart samhälle. Marianne Henningsson undersöker våra reaktioner. miljövetenskap
Kräsen fjäril kräver egen skogsglänta Tack vare en varsam restaurering av det öppna skogslandskapet svärmar dårgräsfjärilen nu bland Östergötlands ekar. ekologi