Urgammal planet överraskar

För snart 13 miljarder år sedan tog en planet form runt en stjärna som i storlek inte var helt olik vår egen sol. Runt den blåste hårda stjärnvindar, och exploderande supernovor dominerade planetens natthimmel. Universum var ungt, och än så länge hade det inte hunnit bildas speciellt mycket av det byggnadsmaterial som planeter består av.

Planeten har nu indirekt siktats av Hubbleteleskopet i en klotformig stjärnhop som ligger 5 600 ljusår bort i stjärnbilden Skorpionen. Klotformiga stjärnhopar är universums ålderdomshem. Astronomerna vet att stjärnorna däri tändes under våldsamma former för mycket länge sedan. Men att de skulle hitta spår av en planet i denna ålderstigna församling förvånar stort. Andelen grundämnen tyngre än väte och helium är bara en trettiondel av vad som finns i vår sol. Fyndet ger vid handen att planeter kan bildas ur mycket knappare omständigheter än man förut trodde var möjligt.

Planetens moderstjärna har i dag hunnit slockna och är en så kallad vit dvärg, en död stjärna som sakta håller på att svalna. En tredje kompanjon i planetsystemet är en pulsar. Det är en snabbt roterande neutronstjärna som sänder ut strålning i två motsatta strålknippen och därför kan synas som en blinkande himlakropp om jorden ligger i någon av strålriktningarna.

Astronomerna misstänker att pulsaren fångade in det lilla planetsystemet ungefär samtidigt som stjärnan började sin dödsprocess. Stjärnan svällde då upp och tappade stora mängder gas till pulsaren. Sedan dess har pulsaren hållit planetsystemet hårt i en gravitationell trippeldans.

Själva planeten lyser så svagt att den inte går att se ens med de starkaste teleskop, men den ger sig till känna genom att påverka rörelserna hos både moderstjärnan och pulsaren.