Därför växer klyftorna i Sverige

Inkomstskillnaderna i Sverige har växt till de största på flera decennier, rapporterade SCB nyligen. Den så kallade Gini-koefficienten, som mäter inkomstfördelning, är nu 0,32. På 1970-talet var den cirka 0,2.

– Trenden är mycket tydlig och uppåtgående. Man har mätt Gini systematiskt i Sverige sedan 1970-talet, och detta är den högsta noteringen sedan dess, säger Jesper Roine, som forskar i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och är expert på just inkomstfördelning och ekonomiska klyftor.

– Den senaste uppgången drivs huvudsakligen av ökade kapitalvinster bland dem med allra högst inkomst. Det handlar alltså om den rikaste hundradelens ökade inkomster.

Det handlar om ökade inkomster som beror på vinster efter exempelvis gynnsamma husförsäljningar – eller finansiella kapitalvinster, det vill säga aktieförsäljning med vinst.

– Ökningen av Gini kan troligen förklaras av en kombination av faktorer. Det beror på en ökning av fastighetspriser, ett ökat börsvärde och större utdelningar från företag. Detta har gynnat dem med allra högst inkomster, säger Jesper Roine.

Däremot innebär utvecklingen inte en generellt ökad lönespridning.

– Inga grupper har fått det sämre, men i relativa tal har de i botten ända sedan 1990-talet släpat efter, säger Jesper Roine. Det beror huvudsakligen på att A-kassa och andra ersättningssystem inte följt med reallöneökningen. Så den stora skillnaden i samhället är mellan de som har jobb och de som saknar jobb.

Gini-index bygger på hushållens samtliga inkomster, efter skatter och transfereringar. Sveriges utveckling följer den generella trenden i västvärlden.