Annons

Nya perspektiv. Under arbetet med sin bok blev Per Snaprud mer öppen för panpsykism – att medvetande är en inneboende egenskap hos materien.

Bild: 
Carola Björk

Vadslagning om medvetandet

Forskning & Framstegs medicinredaktör Per Snaprud har skrivit boken Medvetandets återkomst – och blev själv indragen i en vetenskaplig vadslagning.

Publicerad:

2018-05-17

6 frågor till Per Snaprud, vetenskapsjournalist och författare, med ett förflutet som hjärnforskare.

1 | Hur väcktes ditt intresse för medvetandet?

– Jag har tyckt att det är något galet med att medvetandet finns ända sedan jag var student. Vi människor är ett slags biologiska maskiner, men samtidigt har vi det här inre perspektivet, medvetandet. Hur går det ihop med vetenskapens beskrivning av världen? När jag skrev en licentiatavhandling på 1990-talet fick jag tillfälle att dissekera en mänsklig hjärna. Det är en mäktig upplevelse att hålla i en kylskåpskall människohjärna och tänka att den har haft det här inre perspektivet och att den samtidigt är ett stycke kött.

2 | Vad menar du med medvetandets ”återkomst”?

– Under nästan hela 1900-talet var det ett rejält dåligt karriärsteg för naturvetenskapliga forskare att intressera sig för medvetandet, eftersom det betraktades som flummigt. Det började ändras på 1990-talet, ungefär när det här vadet slogs.

3 | Ja, en vadslagning är central i boken. Berätta!

– Det var en sommarnatt i juni 1998 som filosofen David Chalmers och hjärnforskaren Christof Koch var ute på en barrunda. Koch föreslog ett vad om en låda ädelt vin. Han satsade på att någon senast år 2023 skulle ha hittat processer i hjärnan som motsvarar en medveten upplevelse. Chalmers sa att det inte skulle ske.

4 | Du dras själv in i historien under arbetet med din bok – hur gick det till?

– Jag hade skrivit ganska länge när jag träffade David Chalmers på en konferens och frågade om vadet. Han såg uppgiven ut och sa att de hade glömt hur vadet var formulerat, så jag påminde om att jag hade intervjuat honom morgonen efter att de hade slagit vad. Jag åkte hem till Stockholm och hittade inspelningen där det framgår vad de kommit överens om.

5 | Det här ledde vidare till ett nytt vad?

– Koch gillar verkligen vadslagning, så han lanserade en vision om att han ska bygga en medvetandemätare senast 2028. De började diskutera kriterier för ett vad, men Chalmers backade ur. Flera månader senare mejlade Koch om att han gått ut offentligt på vadslagningssajten Longbets. Chalmers tackade nej igen. När ingen antog vadet så satte jag till slut emot. Pengarna kommer att gå till hjärnforskning.

6 | Vad har du lärt dig av att skriva boken?

– Jag har blivit mycket mer öppen för något som kallas för panpsykism – att medvetandet är en grundläggande egenskap hos materia. Det låter galet, men det är en filosofisk bubblare som är rätt så diskuterad. Den löser en del svåra problem om kopplingen mellan medvetandet och materien. Jag har väl inte konverterat till panpsykism, men diskussionen är rolig eftersom den ställer frågor som man inte möter i tjatet mellan dualister och materialister. Materialismen är den vanligaste synen bland dagens hjärnforskare, att det som finns är den materia som fysikerna beskriver och ur den uppstår på något sätt medvetandet. Dualisterna ser medvetandet och den medvetslösa materien som två olika saker och det bökiga är hur de två kan samverka. Där står de och stampar. Då kommer panpsykismen och säger att vi inte behöver ha det här problemet, eftersom medvetandet redan är inbyggt i materien.

Av Jonas Mattsson, Modern Psykologi

(Läs Per Snapruds egen artikel baserad på boken här).

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

1