Annons

Klassiska experiment: Så upptäcktes radiovågorna

Författare: 

Publicerad:

2018-08-15

1 | Ny syn på ljus – elektromagnetisk våg

På 1860-talet hade James Clerk Maxwell (1831–1879) ställt upp en uppsättning ekvationer för elektromagnetism. Hans teori sade att ljus var en form av elektromagnetisk våg. Ur ekvationerna gick det till och med att härleda ljusets hastighet.

James Clerk Maxwell.

2 | Utforma rätt experiment

Nu började fysiker leta efter sätt att förena denna teori med vanliga elektriska experiment. Man behövde visa att luft och material som inte leder elektricitet ändå kan förmedla dessa elektromagnetiska effekter.

3 | Gnista gav ledtråd

Heinrich Hertz (1857–1894) gjorde en lång serie experiment med elektriska kretsar. Han skapade en hög spänning som fick en gnista att hoppa över ett gap mellan två små kulor. Detta åstadkom en snabb elektrisk svängning.

 Heinrich Hertz blev professor i fysik vid Polytechnikum i Karlsruhe 1885.

4 | Elektrisk effekt genom luften

En bit därifrån placerade han en elektriskt ledande slinga med ett justerbart litet glapp, bara någon mikrometer stort. När det bildades en gnista i den första kretsen kunde han se en gnista i den här slingan också. En elektrisk påverkan färdades alltså genom luften.

5 | Vågorna gick att spegla som ljus

Heinrich Hertz fortsatte att experimentera. Han testade hastigheten i överföringen, han prövade att låta signalen reflekteras mot en spegel, stoppas av olika material och brytas av ett prisma. De elektromagnetiska vågorna uppförde sig som ljus!

6 | Fastslog att ljus är elektromagnetism

”Hypotesen att ljus är ett elektriskt fenomen har således gjorts mycket trolig”, skrev Heinrich Hertz år 1892. Men för att göra det helt säkert, påpekade han, krävs även experiment med själva ljuset.

7 | Fick kunskap om radiovågor på köpet

Med hjälp av spegeln lyckades han skapa stående vågor, som var svagare och starkare vid olika punkter i rummet. På så vis kunde han mäta våglängden, som var några meter. Heinrich Hertz hade därmed upptäckt den typ av elektromagnetisk strålning som vi numera kallar radiovågor.

 Ljus är elektromagnetisk strålning med en våglängd på cirka 400–700 nm. Radiovågor är betydligt längre. 

8 | Banade väg för radiotelegrafi

Gnistsändare av i grunden samma typ som Heinrich Hertz byggde användes länge för radiotelegrafi. De förbjöds så småningom, för att de sände ut för många olika frekvenser och störde annan radiotrafik.

Bilder: Wikimedia, Seymor / SPL

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln: