Planetkavalkad – därför syns planeterna på rad
Just nu bjuder kvällshimlen på en spektakulär syn med Venus, Jupiter, Mars, Saturnus, Neptunus och Uranus uppradade på himlen. Men just att de står på rad är egentligen inget unikt. F&F förklarar varför – och guidar till merläsning om planeterna.

Så här var planeterna fördelade på kvällshimlen i början av januari, sedda från en krater på vulkanen Etna. Bilden är ett montage för att få med en stor del av himlen.
Bild: Dario Giannobile
Har du tittat upp på himlen på kvällen nu i januari 2025, så har du nog lagt märke till planeten Venus som har lyst mycket starkt och ovanligt högt på himlen. Jupiter är också mycket synlig, och Mars skimrar orangeröd nära Tvillingarnas stjärnbild. Vet du var du ska titta är också Saturnus synlig för blotta ögat.
Den som har tillgång till en bra kikare eller ett teleskop kan också hitta Neptunus och Uranus. Det betyder att sex av de sju planeterna i solsystemet (förutom jorden) går att hitta samtidigt. Den som saknas är Merkurius.
Planterna står alltid på rad
På grund av detta har det varit mycket tal om planeterna på sista tiden, och i olika medier har det förekommit uttalanden om att planeterna ”står på rad”. På sätt och vis står de ju alltid på rad när de är synliga på himlen, eftersom alla planeter kretsar kring solen ungefär i samma plan – ekliptikans plan. Ekliptikan är noga räknat det plan som solen ser ut att röra sig i över himlen när jorden färdas kring solen.
Det som är speciellt just nu är att planeterna är på samma sida av solen – samma halva av solsystemet kan man säga. Därför är de synliga samtidigt på himlen om natten. Vi har en fördel av de långa vinternätterna, för vi behöver inte ens stanna uppe sent för att se stjärnhimlen.

Läs om planterna i F&F:s arkiv
Om detta inspirerar dig att vilja lära dig mer om planeterna kan du botanisera i de många artiklar vi har skrivit i Forskning & Framsteg genom åren. Här har vi samlat ett urval artiklar om de planeter som just nu kan ses med blotta ögat.

Venus
Venus är ganska nära oss i rymden, men på grund av dess ogästvänliga natur är den också ganska outforskad. Nu finns planer på nya rymdsonder till Venus.
I väntan på nya mätningar på plats arbetar forskare bland annat med modellering av Venus atmosfär. Kanske är Venus mer olik jorden än man trott. Har där ens någonsin funnits hav på ytan?
Kan det finnas liv i Venus atmosfär? Den frågan blev aktuell efter ett omstritt mätresultat för några år sedan. F&F mötte en forskare som tycker att det är dags att leta efter liv på Venus.

Mars
Mars har blivit lite hemtam för dem som följer nyheter från rymden, genom de skarpa bilder vi fått se från olika robotar har utforskat ytan. Bland de senaste finns Curiosity som landade 2011, och Perseverance från USA och Zhurong (i uppdraget Tianwen-1) från Kina som landade 2021.
Svenska forskare arbetar också med både det teoretiska och praktiska arbetet för att utforska om det någonsin har funnits liv på Mars.
Ett av de senaste fynden som fått uppmärksamhet är en fläckig sten med geologiska tecken på processer som brukar förekomma tillsammans med mikroskopiskt liv.
Att hämta hem prover från Mars yta är ett samarbetsprojekt mellan Nasa och den europeiska rymdorganisationen Esa. Nasa utvärderar just nu två alternativ för hur hämtningen ska göras. Under tiden väntar de hopsamlade proverna på ytan.

Jupiter
Jupiter är solsystemets största planet. Den har stråk av vindar som ger upphov till dess slående ränder. Planetens röda fläck är en gigantisk storm som verkar ha rasat i flera hundra år.
Den senaste rymdsond som sänts till Jupiter heter Juno.
Nu är rymdsonden Juice på väg för att utforska Jupiters omgivning och de isiga månarna, med svenska forskares bidrag. En annan sond med namnet Europa ska fokusera på månen Europa, som kan ha en ocean av flytande vatten under ytan.

Saturnus
Saturnus är också en jätteplanet, mest känd för de slående ringarna. Ringarna kanske är väldigt unga (även om det också finns rön som tyder på att de kan ha funnits mycket längre). I så fall har vi riktigt tur som lever när de går att se.
Jupiter har uppåt 100 kända månar, Saturnus ännu fler.
Vi fick lära känna Saturnus lite närmare genom rymdsonden Cassini, också den med instrument från svenska Institutet för rymdfysik. Cassini gjorde bland annat det spektakulära fyndet att månen Enceladus kastar ut en plym av is i rymden, vilket tyder på att även denna måne innehåller flytande vatten.
Mer om rymden
Vill du veta mer om vad som syns på himlen kan du använda något av alla de planetarieprogram som finns för dator, eller någon bra app för mobilen. Det finns många bra böcker för att orientera sig lite djupare, som Astronomisk kalender av Per Ahlin. För den som vill ha fler detaljer finns många webbplatser, exempelvis Astroinfo.

Kunskap baserad på vetenskap
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer