”Vi har tur som kan se Saturnus ringsystem”

Nya studier tyder på att ringarna kring Saturnus är yngre än man tidigare trott – och att de håller på att försvinna.

Publicerad

Månen är tyngre. Saturnus ringar är enorma jämfört med den lilla månen Mimas, som mäter knappt 400 kilometer i diameter (se längst ner t.v.). Ändå har Mimas mer än dubbelt så stor massa som ringarna.

Bild: NASA / JPL-Caltech / Space Science Institute

Planeten Saturnus är en slående syn med sina karakteristiska ringar. De går att se från jorden med ett ganska enkelt teleskop, och dokumenterades redan på 1600-talet av Galileo Galilei. Men nu pekar flera studier på att ringarna bara är en tillfällig formation.

– Det finns minst två processer som gnager på ringarna, säger planetforskaren Henrik Melin, som forskar om planetatmosfärer vid universitetet i Leicester i Storbritannien.

Den ena processen har varit känd länge: Elektriskt laddade partiklar som följer magnetiska fältlinjer från ringarna ned till planetens yta. Rymdsonden Cassini visade nyligen att det dessutom finns ett regn av elektriskt neutrala partiklar från ringarna, som faller ned vid planetens ekvator.

Som sitt sista uppdrag 2017 fick Cassini flyga nära Saturnus och genom ringarna. Då kunde forskarna för första gången få direkta mätningar av ringarnas täthet. Det visade sig att ringarna var tunnare än forskarna hade trott.

I slutet av 2018 publicerades en beräkning, av bland andra Henrik Melin, som visar att dessa olika former av partikelregn förmodligen leder till att ringarna utplånas, så att de är i stort sett försvunna om ungefär 300 miljoner år. Men det finns stora osäkerheter. En annan forskargrupp uppskattar ringarnas fortsatta livslängd till bara några få miljoner år.

Ytterligare en forskargrupp har nyligen räknat ut att ringarna dessutom tycks vara betydligt yngre än man tidigare har antagit – att de bildades för kanske bara 100 000 till maximalt 150 miljoner år sedan. När dinosaurien Stegosaurus vandrade på jorden fanns troligtvis inga ringar runt Saturnus. Eller som Henrik Melin säger:

– Om Saturnus hade varit en 30-åring hade ringarna varit ett år.

Ingen vet riktigt hur ringarna uppstod. Men det tycks vara en ganska vanlig process. Jätteplaneterna Jupiter, Uranus och Neptunus har nämligen också ringar, som kanske har varit lika stora som Saturnus nuvarande ringar.

– Vi har tur att vi lever just nu, när vi kan se Saturnus ringsystem, säger Henrik Melin.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor