Annons

Parkerade flygplan har bidragit till en blåare himmel under corona.

Bild: 
Getty images

Hur påverkar minskade utsläpp hälsa och klimat?

Annons

Publicerad:

2020-12-16

Jag och flera i min bekantskapskrets har noterat att luften blev klarare denna vår, bland annat i Mälardalen. Det måste väl bero på mindre utsläpp på grund av pandemin. Vilka utsläpp är det som har minskat och hur påverkar detta folkhälsa och klimat?
/Per Kihlgren

Christer Johansson och Kevin Noone, professorer i kemisk meteorologi, Stockholms universitet svarar:

Det verkar vara många som upplevt att luften blev klarare den här våren, inte bara i Mälardalen utan på många platser världen över. Himlen blev blåare då mängden kondensationsstrimmor orsakade av flygtrafiken minskade markant. Under maj månad var antalet landningar på Swedavias flygplatser 90 procent färre jämfört med maj 2019. Det är ungefär så mycket som flygtrafiken minskat även i resten av världen.

Utsläpp av partiklar och gaser från andra källor nära marken har också minskat, vilket bidragit till lägre partikelhalter i marknivå, framför allt i städer. Med mindre mängd partiklar som absorberar och sprider synligt ljus ökar sikten. I Stockholm noterades rekordlåga partikelhalter tack vare mindre trafik än normalt. En annan bidragande orsak är den milda vintern 2019/2020 som resulterat i färre partiklar än vanligt som kan virvla upp från torra vägbanor.

För såväl folkhälsa som klimat är detta förändringar till det bättre. Flygplanens kondensstrimmor på himlen minskar både instrålningen från solen och värmeutstrålningen från jorden, men nettoeffekten är att de bidrar till uppvärmningen av planeten. Hur mycket vet vi inte säkert. De kan också påverka molnbildningen, vilket i så fall ytterligare bidrar till uppvärmningen. Att flygets utsläpp av koldioxid minskade under våren är dock mycket viktigare för klimatet än att kondensstrimmorna minskade.

Partikelutsläpp i marknivå har stor betydelse för folkhälsan. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, dör 4,2 miljoner människor om året i förtid på grund av föroreningar i utomhusluft, främst partiklar. I Sverige handlar det enligt den senaste uppskattningen om mer än 5 000 personer om året – huvudsakligen i hjärt-kärlsjukdom orsakad av mångårig exponering för partiklar.

Har du en fråga till redaktionen?

Mejla fraga@fof.se så tar Anders Nilsson, vetenskapsjournalist och redaktör för avdelningen Frågor + Svar, emot den. 

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.