”Tredje skiftet” sliter ut kvinnor
Kvinnor tar störst ansvar för ”tredje skiftet” – planering och organisering av hemarbetet. Det ökar svårigheten att återhämta sig, säger Ulf Ericsson, biträdande professor i arbetsvetenskap vid Högskolan Kristianstad.
Återhämtningen kanske består av ett motionspass klockan 5.30–6.00 på morgonen, innan barnen väcks. Sedan är hela dagen inrutad. Oro för hemmet följer med till jobbet, och oro för jobbet följer med till hemmet. Så beskriver Ulf Ericsson, biträdande professor i arbetsvetenskap vid Högskolan Kristianstad, en kvinnas situation i studien han har genomfört tillsammans med tre forskarkolleger.
Därmed har forskare satt fingret på något som säkert många småbarnsföräldrar känner igen. Att de både jobbar och sedan går på det så kallade andra skiftet hemma, det obetalda hemarbetet. Men utöver det ska ju allt planeras och organiseras också – ett tankearbete som aldrig tycks ta slut. Den projektledningen har nu fått ett vetenskapligt begrepp i tredje skiftet. I studien var det kvinnor i 30–45-årsåldern som tog huvudansvaret för detta. Resultatet av studien har nyligen publicerats i forskningstidskriften Arbetsmarknad & Arbetsliv.
Kvinnor mer stressade över hemarbetet
Tidigare studier har visat att stresshormonet kortisol har ökat hos kvinnor när de gått från första skiftet (arbetet) till andra skiftet (hemmet), medan det för män har varit tvärtom – kortisolhalten har sjunkit när de gått hem. Kvinnor har med andra ord varit mer stressade över hemarbetet.
Men i tidigare arbetslivsforskning har komplexiteten i hemarbetet inte tagits hänsyn till, enligt Ulf Ericsson.
I den här studien visar det sig att trots att arbetsuppgifter var jämnt fördelade i hemmet, var ansvarstagandet och uppföljningen ständigt närvarande hos kvinnorna.
Kvinnor har svårt att hinna återhämta sig
– Vi lyckas peka på att ansvaret för planering och organisering av hemarbetet ökar svårigheten att återhämta sig. Det är en form av oro och ältande som pågår och mentala bilder som finns kvar även när man går till jobbet.
Forskarna i Kristianstad har genomfört sin studie på ett stort försäkringsbolag i södra Sverige. Över hundra anställdas upplevelse av arbete och återhämtning har kartlagts på olika sätt, i fokusgrupper, djupintervjuer och dagboksanteckningar.
– Det här försäkringsbolaget var intresserade av återhämtning i arbetslivet och tog kontakt med oss. Det blev ett forsknings- och utvecklingsprojekt som resulterade i en vetenskaplig studie.
Det går inte att generalisera helt från studien, förklarar Ulf Ericsson, men resultaten ligger väl i linje vad annan forskning på området visat. Bland annat har en norsk doktorsavhandling diskuterat kvinnors ansvar för tredje skiftet ur ett liknande perspektiv (se faktaruta).
– Det behövs fler studier på andra yrken och branscher. Men jag har fått höra att våra resultat har en väldigt hög igenkänningsfaktor.
Vad kan vi dra för slutsatser av studien om tredje skiftet?
– Arbetsgivare måste veta att vi har olika förutsättningar att arbeta i olika livsfaser. Det är viktigt att vara flexibel och till exempel inte lägga möten för tidigt eller för sent. Sedan måste diskussionen också föras i hemmen. Den ena parten ska inte ta allt ansvar.
Att vi har så höga krav på jobbet och i hemmet handlar även om ett alltför högt tempo i hela samhället, förklarar Ulf Ericsson.
Tredje skiftet
1997 använde den amerikanska sociologen Arlie Hochschild begreppet ”tredje skiftet” för att förklara det emotionella arbete som görs i hemmet och där kvinnan tog största ansvaret.
2017 utvecklade den norska sociologen Kristine W. Smeby begreppet i sin doktorsavhandling. Här handlar begreppet även om planering och koordinering av andra skiftet, utöver ett större emotionellt och socialt ansvar.
I den aktuella studien i Kristianstad betyder begreppet ”organisering, planering för och ansvarskänsla för andra skiftet”.
– Det är hela den här effektiviseringen och rationaliseringen av våra liv gör att vi kan betrakta ett motionspass klockan 05.30–06.00 som återhämtning. Motion är ju en av det bästa vi kan ägna oss åt, men kanske inte om den tvingas in i ett fullspäckat schema. Återhämtning handlar om att också komma till ett basläge och vila, enligt Ulf Ericsson.
– Det har vi inte i ett uppskruvat tempo från tidig morgon. Sover vi bra tål vi rätt mycket, men stress kan ju påverka sömnen negativt.
Vad säger resultatet om jämställdhet i hemarbetet?
– Vi tror ibland att vi har kommit väldigt långt med den, men kikar man in här så ser vi att hemarbete fortfarande inte är jämställt, framför allt inte vad gäller att organisera hemarbetet och bära på ansvaret att saker och ting blir gjorda.
Hur upplever männen det tredje skiftet?
– Vi saknar material för att kunna uttala oss tillräckligt mycket om männens perspektiv. Det finns en jämförelse i vår studie, men vi har fördjupat oss ytterligare i gruppen kvinnor 30–45 när vi såg att det var där problemet med återhämtning blev tydligt. Vi har för avsikt att gå vidare och fördjupa studien även med männen.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.