Så sprids giftigt alzheimer-protein i hjärnan

I dag beräknas 100 000 svenskar leva med Alzheimers sjukdom som är den vanligaste demenssjukdomen. Det som kännetecknar sjukdomen är att det ansamlas två slags giftiga proteiner i hjärnan. Först så kallat amyloid, som redan flera decennier innan sjukdomen ger symtom bildar olösliga plack. Sedan proteinet tau som klumpar ihop sig och är det som dödar nervcellerna.

– Det har inte varit känt hur tau sprids i hjärnan – om det sker via blodkärl, om det diffunderar eller om det sprids stegvis mellan nervcellerna, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes Universitetssjukhus.

Spreds från nervcell till nervcell

Med hjälp av så kallad positronemissionsavbildning, PET, undersöktes förekomsten av tau hos sammanlagt 312 personer, varav 150 med lindrig eller svår alzheimer. Personernas hjärnor avbildades också med magnetkamera för att se vilka delar som funktionellt kommunicerade med varandra, samt med så kallad diffusions-MR för att hitta nervcellernas långa utlöpare, axonerna. För att kunna tolka spridningsmönstren nyttjade forskarna sedan en epidemiologisk spridningsmodell, som normalt används för att studera hur infektioner sprids från person till person i en befolkning. 

– Vi kunde då se att modellen väl kunde förutsäga hur spridningen såg ut i patienternas hjärnor, vilket innebär att vi kunde utesluta diffusion och kärlspridning. Våra data tyder på att tau sprids från nervcell till nervcell, via axonerna och deras kontaktpunkter synapserna, säger han.

Amyloid hjälper tau att spridas

Resultaten publiceras i den välrenommerade tidskriften Nature Communications. Men i vissa hjärnregioner bedömde modellen fel, på så vis att den underskattade hur mycket spridning som borde ske, jämfört med hur det faktiskt såg ut. Det visade sig att det var i de fall då patienter hade särskilt mycket amyloid inlagrad i hjärnan.

– Detta tolkar vi som att amyloiden i sig hjälper tau att spridas, något som inte visats förut, säger Oskar Hansson. 

Han beskriver att en frisk individ över 50 år redan har en del tau i en del av hjärnan kallad tinningloben.

– Men utan amyloid så sprids det inte till hjärnbarken, den spridning som krävs för att man ska drabbas av symtom som exempelvis minnessvårigheter, säger Oskar Hansson. 

Att kunna minska, eller helt stoppa, bildningen och spridningen av tau skulle kunna vara ett sätta att hindra sjukdomen. Enligt Oskar Hansson studeras i dag en rad olika antikroppar som gör just detta.

– I princip alla läkemedelsbolag har någon tau-antikropp på gång. I några studier har man kommit till fas-2, där man testar antikroppen på en mindre grupp patienter, säger Oskar Hansson.

Viktigt med bra diagnostik

Även om det i dagsläget inte finns någon botande behandling är det viktigt att tidigt kunna fånga upp sjukdomen. Men symtomen vid alzheimer är ofta lika andra neurologiska sjukdomar, och minnesproblem samt problem med att hitta kan också vara ett resultat av akut stress och utbrändhet. I dag används – förutom minnesutredningar – mätning av amyloid i hjärnan med PET, och även prover på alzheimerproteiner i den så kallade cerebrospinalvätskan, men metoderna är ännu inte helt träffsäkra. Oskar Hansson ledde den internationella studie som visade att den speciella tau-PET metod som användes i den ovan nämnda studien är en mycket känslig diagnosmetod, något som publicerades i JAMA. Med 700 alzheimerdrabbade var det den första stora studie som visade att metoden var överlägsen de metoder som används i dag för att diagnosticera sjukdomen.

Diagnosmetoden godkänd i USA

– Tau-PET metoden har mycket hög specificitet, över 95 procent. Med tau-PET är det väldigt liten risk för att få falskt positiva svar. Har jag en patient med minnesproblem och som får utslag på denna variant av PET är jag nästan 100 procent säker på att det handlar om alzheimer, säger Oskar Hansson och fortsätter:

– Att kunna konstatera diagnosen innebär att patienten slipper onödiga undersökningar och även den oro och osäkerhet det innebär att inte veta. Den symtomlindrande behandling som finns i dag är inte fantastisk, men om den innebär att man kan bo hemma ett extra halvår är det ju mycket värt.

I början av juni i år godkände den amerikanska motsvarigheten till Läkemedelsverket, Food and Drug Administration, FDA, metoden. Det innebär att den nu kan börja användas kliniskt i USA.

– Jag tror inte det kommer att dröja länge innan den blir godkänd även i Europa, säger Oskar Hansson.