Annons

Skräpet kväver e-posten

Två av tre e-brev är numera oönskade reklammassutskick. Räkna med att e-postens storhetstid är förbi!

Författare: 

Publicerad:

2004-09-01

Sedan några månader är två av tre e-brev skräp. Plågan med oönskade elektroniska massutskick, ofta kallade spam, hotar nu att kväva e-posten. Att ett legitimt e-brev når fram är inte lika säkert i dag som det var för bara några månader sedan. Om du skickar ditt brev via en internetoperatör som svartlistats för att en spammare också använt operatören, kan brevet studsa tillbaka. Om du inte är känd hos mottagaren av brevet kan detta fastna i ett filter, och då får du varken svar eller ser att mottagaren inte har tagit emot ditt brev. Och om mottagaren inte har ett filter är risken stor att ditt brev drunknar i allt skräp.

- Jag känner en professor i USA som uppmanar alla som verkligen vill komma i kontakt med honom att använda en e-postadress med ett specialtecken efter namnet, för att breven ska synas i hans brevlåda bland allt skräp, säger Jussi Karlgren, forskare i informationsåtkomst vid Swedish Institute of Computer Science, SICS.

Jussi Karlgren menar att vi måste vänja oss vid att e-posten inte längre är den gräddfil till kontakt som den hittills varit. Brevmängden, även när det gäller fullt legitim korrespondens, har ökat i och med att allt fler skaffat sig e-post. Därmed sällar sig e-posten till andra kommunikationskanaler, som papperspost och telefon, där vi ibland väljer att inte svara och där det händer att vanliga pappersbrev förväxlas med reklamutskick och kastas i soptunnan. Tidigare var e-posten förskonad från detta.

- Problemen med e-post beror inte bara på spam, även om det är mest akut just nu, säger han.

Lag och teknik mot spam

Kriget mot spam förs på två fronter: nya lagar och bättre teknik. I april infördes en strängare lag inom EU som förbjuder oönskade massutskick till privatpersoner. Också i USA finns en lag som förbjuder vissa elektroniska massutskick. För att lagarna alls ska ha effekt måste givetvis också polis och åklagare anstränga sig för att finna förövarna.

Den andra vägen att stoppa skräppost är genom tekniska hinder, som till exempel svartlistning, brandväggar, filter och bättre e-postprogram. Problemet med många av motåtgärderna är att de slår hårt även mot legitim post. Ett e-postfilter stoppar gärna post från okända avsändare, vilket betyder att brev från dem man inte korresponderat med tidigare försvinner. Och en svartlista som stänger ute vissa internetoperatörer kommer att stoppa både skräppost och fullt legitima e-postförsändelser från den operatören. Ansvaret vilar tungt både på internetoperatörer och dem som upprättar listorna så att dessa är aktuella och korrekta.

Patrik Fältström, ledamot av inflytelserika Internet Architecture Board, är dock försiktigt optimistisk.

- Läget är inte bra, men till skillnad från för bara sex månader sedan förstår organisationer i dag problemet, inte bara med spam utan också med risken att stänga ute icke-spambrev om spamfilter införs.

Effektiv teknik

Det finns också tekniska motmedel som inte slår så urskillningslöst. En ny effektiv metod är så kallade grålistor. De fungerar så att alla e-brev från okända avsändare stoppas och skickas tillbaka, men adressen sparas, och när e-brevet skickas igen kommer det igenom. En normal e-postserver prövar automatiskt en andra gång, men det gör sällan en spammare.

En annan viktig teknisk motåtgärd som ligger ganska nära i tiden är säkrare identitet på avsändare av e-post. Tekniken är varken ny eller komplicerad, det gäller bara att enas om en standard.

Kriget mot spam är intimt sammankopplat med kriget mot virus. Flera virus har på senare tid haft som uppgift att öppna upp datorn för spammare som sedan gör sina massutskick via denna moderna trojanska häst. Uppskattningsvis en tredjedel av all skäppost kommer från kapade datorer, där datorägaren är ovetande om vad datorn används till.

På sikt tror Patrik Fältström att vi kommer att behöva byta ut våra e-postprogram och införa ett system som är mer centraliserat. Inom Internet Architecture Board tittar man på nya versioner av e-postprotokollet.

- Diskussionerna har bara precis börjat, och jag tror att ny version kommer först om tio år.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar