Annons

Hubble fyller 15 år

Rymdteleskopet Hubble är än i dag ett av astronomernas favoritinstrument.

Trots att kön till observationstider på det amerikanska rymdteleskopet är lika lång i dag som någonsin, har Hubble inte fått nya anslag från den amerikanska kongressen för nästa år. Det innebär att slutet för teleskopet kommer allt närmare. När exakt detta kommer att ske vet dock ingen.

Hubble placerades 1990 i bana kring jorden för att därifrån kika ut i rymden i 15 år. Med extra service förlängdes den förväntade livstiden till 2010. Men på grund av olyckan med rymdfärjan Columbia år 2003, uteblir det planerade fjärde besöket med rymdskytteln, vilket troligen kommer att förkorta Hubbles liv. Astronauterna skulle dels ersätta några trasiga delar, dels knuffa upp teleskopet i en högre bana - en standardåtgärd som måste göras då och då för att hindra instrumentet från att i nedåtgående spiral träda in i jordens atmosfär.

Tre sådana serviceuppdrag har Nasa hunnit med under årens lopp. I det första och mest dramatiska, som ägde rum redan 1993, såg man till att med ny optik rätta till synen på teleskopets skeva spegel. Sedan dess har rymden öppnats för oss i häpnadsväckande bilder.

- Hubbleteleskopet är ett unikt instrument, och det har mycket kvar att ge, säger Claes Fransson, professor i astronomi vid Stockholms universitet. Så det är synd att vi inte kan utnyttja det in i det sista.

Han har använt Hubbleteleskopet för att följa utvecklingen efter det berömda supernovautbrottet i Stora Magellanska molnet år 1987.

- Men de mest fantastiska bilderna är de så kallade deep field-foton som Hubble har tagit av ett litet område av rymden som är fritt från närbelägna stjärnor. De penetrerade vårt universum nästan ända till tidens begynnelse och har givit upphov till flest vetenskapliga artiklar.

År 2011 har Nasa planerat att sända upp rymdteleskopet James Webb, uppkallat efter en tidigare chef för myndigheten. Det ska studera rymden främst i infrarött ljus. Det synliga ljus som Hubble kan fotografera med så enastående skärpa anser man sig numera kunna observera mycket billigare från marken - flera teleskop på jorden har nu kommit i kapp Hubbleteleskopets förmåga.

- Det nya James Webb-teleskopet tittar bara på infraröd strålning och är mer inriktat på att samla in ljus och studera galaxbildning, alltså observera mycket avlägsna och ljussvaga objekt, säger Claes Fransson. Det innebär att vi inte kommer att ha något instrument efter Hubble som är känsligt för ultraviolett strålning där de flesta starka spektrallinjer finns. Helst skulle man vilja ha de båda två möjligheterna samtidigt.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar