Öppen källkod: Gratisprogram allt lönsammare

Det finns en växande trend bland programtillverkare att lämna ut produkthemligheter till allmänheten. Allt fler företag delar ut ritningarna till hur deras datorprogram fungerar till alla intresserade. Samtidigt gör de programmen gratis att ladda hem. Och företagen tjänar pengar på det.

Fenomenet kallas open source, öppen källkod och har egentligen funnits lika länge som datorprogrammen själva. Men på senare tid har inte bara idealister, utan allt fler vinstdrivande företag börjat använda sig av öppen källkod. Målet är att få bättre produkter, fler kunder och snabbare produktutveckling.

Gratis och öppet

Det första som en vanlig användare lägger märke till med öppen källkod är som sagt att programmen är gratis. Du kan i dag ladda hem en uppsjö av program med öppen källkod – allt från webbläsare och e-postprogram till officepaket och virusskydd. Du behöver inte betala ett öre, och inte heller registrera produkten efter 30 dagar eller betala i form av blinkande reklamfönster. De är helt enkelt gratis.

Men öppen källkod handlar om mer än att skänka bort datorprogram. Som namnet säger är programmen öppna. Tanken är att den som vill ska kunna gå in i programmet och se hur det fungerar, och om man så önskar ändra i sin kopia. Det kan jämföras med att dela ut recept på nya maträtter, så att andra kan laga dem eller hitta på egna varianter.

Motsatsen – sluten källkod – ger användaren möjlighet att köra programmen, men inte att undersöka eller ändra i dem. Det kan jämföras med en bil där motorhuven är igensvetsad: Du får köra bilen, men inte meka med den. Troligtvis är de flesta programmen på din dator slutna; de finns i en form som bara datorer och inte människor kan läsa.

Fritt – och styrt

Filosofin för öppen källkod ligger också bakom Wikipedia, ett uppslagsverk på internet där besökarna själva kan redigera och lägga till artiklar om uppslagsord. Tanken är att användarnas bidrag ska ge allt bättre artiklar, och på samma sätt är avsikten att användare av öppna program ska bidra till att utveckla programmet. I praktiken finns det dock skillnader mellan Wikipedia och öppen källkod.

– I Wikipedia går det snabbt att göra ändringar. Man klickar och kan direkt ändra på något. I program med öppen källkod skickar man i stället oftast in felbeskrivningar eller förslag på förbättringar, säger Linus Tolke, programutvecklare och en av grundarna av svenska Wikipedia.

I öppen källkod är alla välkomna att ändra i sina egna kopior, men om ändringarna ska ingå i det officiella programmet måste de först godkännas av programmets samordnare.

– Det behövs inte i Wikipedia, där man låter alla dra åt sitt håll. På det viset är Wikipedia mer kaotiskt. Men i programutveckling måste man ha ett gemensamt mål att arbeta mot, säger Linus Tolke.

Precis som i Wikipedia avsäger sig bidragsgivarna till öppen källkod copyrighten på sina texter och kodbitar. I stället doneras bidragen till en organisation som samordnar programmet och förvaltar kod och text. Speciella licensformer garanterar att bidragen kod och text är fritt tillgängliga för andra, att andra får undersöka och ändra dem, och även sprida text eller kod vidare.

En del licensformer förbjuder att man tar betalt för produkter där koden ingår, medan andra licenser är mer liberala.

Konsten att göra gratis lönsamt

Företag som släpper sina program i form av öppen källkod förlorar i stort sett möjligheten att ta betalt för programmen.

– Det enkla svaret på frågan varför det fungerar är att det ändå inte är gratis. I och för sig är källkoden gratis, men annars är det samma inkomster som för sluten programvara, säger Anna Öhrwall Rönnbäck, lektor i industriell ekonomi vid Linköpings universitet.

Hon forskar om de ekonomiska aspekterna av öppen källkod och säger att stora delar av inkomsten för mjukvaruföretag kommer från olika former av tjänster.

– Den vanligaste inkomstkällan är support, men det finns också intäkter från installationer, underhåll och utveckling av specialfunktioner.

I stället för licensavgifter får företagen många fler användare. Bland dessa finns människor som är beredda att förhandstesta nya programversioner, och en liten grupp av användarna är själva programmerare. Några kanske tar på sig att översätta ett program till sitt modersmål, andra tar hand om fel som upptäckts eller bygger nya funktioner för programmet.

– Den stora skillnaden med öppna program är att företaget får tillgång till så många fler programmerare. Det är viktigt för ett företag att odla sina nätverkskontakter inom öppen källkod. Ju mer ett företag bidrar med, desto mer får det tillbaka, säger Anna Öhrwall Rönnbäck.

Att bygga upp ett stort och fungerande nätverk av programmerare kring öppen källkod handlar inte bara om utveckling, utan indirekt också om trovärdighet gentemot kunder.

– Som kund utvärderar man hur spridd programvaran är, och man vill vara säker på att den fortsätter att utvecklas. Med öppen programvara är det därför viktigt att det finns duktiga programmerare aktiva i utvecklingen. För sluten programvara behövs i stället en pålitlig leverantör – försvinner tillverkaren blir programmet en återvändsgränd, säger Anna Öhrwall Rönnbäck.

Två exempel

Ett företag som tillämpar öppen källkod är den amerikanska dator- och programtillverkaren Sun Microsystems. Sedan knappt ett år tillbaka är alla deras programvaror öppna, och Sun är också det företag som bidrar mest till olika arbetsgrupper för öppen källkod. Några av deras mest kända produkter är programspråket Java, operativsystemet Solaris och officepaketet OpenOffice.

– Det är inte så att vi tjänar mindre pengar nu, snarare tvärtom. Vi har en bättre konkurrenssituation, säger Bert Rubaszkin (bild 4), chef för den tekniska utvecklingen vid Sun Microsystems i Sverige.

En av de största fördelarna som företaget upplever är att utvecklingen går lättare, bland annat för att programmen testas av många användare under själva utvecklingen.

– För slutna program är det nästan som med filmer. Varje uppföljare kostar mer och mer, och tar längre och längre tid att producera. Öppen källkod innebär minskade risker, snabbare produktion och större nytta för kunden, säger Bert Rubaszkin.

Ett annat företag som gjort sig framgångsrikt genom öppen källkod är svenska MySQL, en av världens största leverantörer av databaser. Deras program laddas hem över 50 000 gånger per dygn, och används bland annat av Yahoo och Google.

– Om vi inte hade valt öppen källkod hade vi varit ett litet företag i Stockholmsområdet, säger David Axmark, en av grundarna av MySQL.

Även han betonar nyttan av en stor marknad och många användare för ett lyckat öppen källkod-projekt.

– Med öppen källkod får man en mer naturlig utvecklingscykel och återkoppling i alla lägen. Jag skulle säga att det är det som har gjort många öppna program bättre än de slutna. Det är inte att utvecklarna är bättre eller smartare, utan att man jobbar närmare användarna som gör skillnaden. Det, och att programmerarna styr sig själva mer, säger David Axmark.

I och med att vem som helst kan vidareutveckla och sälja tjänster till öppna program löper kunder mindre risk att låsa sig till en enda leverantör. För enskilda personer tar det tid och kraft att byta datorprogram, och för stora företag kan byte av datorsystem kosta enorma summor. En leverantör med monopol på ett program kan därför höja priserna efter hand, utan att förlora kunder.

– De riktigt stora företagen kör ibland MySQL parallellt med sina ordinarie databaser, för att ha ett strypgrepp på leverantören, säger David Axmark.

Men öppen källkod innebär också press på dem som utvecklar programmen.

– Det går att starta en konkurrent till MySQL. De kan ta källkoden, göra den lite bättre, och sälja den under ett annat namn. Men det skulle vara svårt att lyckas om inte vi på MySQL klantar oss, säger David Axmark.

Sverige är försiktigt

Ett annat sätt att låsa kunder vid vissa program är de format som används för att spara filer. Om du har dokument sparade i ett format som bara ett visst program kan läsa, vill du förmodligen ha kvar det programmet. Med ett öppet filformat får andra program möjlighet att använda filerna, eftersom det finns tydligt dokumenterat hur formatet fungerar.

Open document format, odf, är ett öppet filformat för dokument, kalkylblad och liknande, som är utvecklat av OpenOffice. Det är än så länge det enda dokumentformat som är godkänt som standard av ISO och därmed också av EU.

– Det har gjort att ett antal EU-länder säger att myndigheter måste kunna ta emot odf-filer, och om ett par år måste de också kunna spara och skicka i det formatet, säger Mats Östling (bild 5), IT-strateg vid Sveriges kommuner och landsting.

Anledningen är inte bara att underlätta e-korrespondens, utan också att säkra digital arkivering.

– Om vi ska kunna öppna dokument om tio år förutsätter det att vi har en beskrivning av hur formatet fungerar, säger Mats Östling.

Jämfört med övriga Europa har den offentliga sektorn i Sverige än så länge varit försiktig med att använda öppna program.

– Åtminstone i kommunvärlden finns en rädsla för att bli beroende av enskilda personer. Det var det som hände när den kommunala IT-verksamheten byggdes upp en gång i tiden, säger Mats Östling.

Det finns dock några exempel på öppna program i den offentliga sektorn. Försvaret använder öppna program till delar av sin verksamhet, och nyligen gjorde Rikspolisstyrelsen en utredning för att byta operativsystem och databaser till varianter med öppen källkod.

– Rikspolisstyrelsen har gjort noggranna kalkyler som visar att man kommer att få snabbare och effektivare system och spara omkring 200 miljoner kronor på tre till fem års sikt, säger Mats Östling.

Ett annat exempel är att några kommuner, bland dem Motala och Eksjö, har bytt till öppen plattform för skolan. Det finns också program som kommuner och landsting själva utvecklar, bland annat för adressregister.

– Stockholms läns landsting har satt samman ett system för att hantera husläkarbesök. Det finns ingen som levererar sådana system, eftersom husläkare bara finns i Sverige. Och eftersom landstinget har finansierat programutveckling med skattemedel borde det rimligen vara något som andra får del av, säger Mats Östling.

Han arbetar just nu med att bygga upp ett kompetenscentrum där kommuner, landsting och statliga myndigheter tillsammans med näringslivet ska kunna samarbeta kring öppna program.

Fattiga länder viktiga

Framtiden för öppna program handlar till stor del om vilken standard som kommer att gälla.

– Det rör sig inte längre om att öppna program inte är tillräckligt bra, utan om vad din granne kör. Har din granne också OpenOffice blir det standard i manualer, filformat och när man ber andra om hjälp, säger David Axmark vid MySQL.

Troligtvis kommer fattiga länder att spela stor roll för öppen källkod i framtiden. När datorer blir allt vanligare i tredje världen är det naturligt att öppna program blir standard.

– Tidigare var en vietnames tvungen att betala motsvarande en halv miljon kronor för Microsoft Office. Vem tar ett lån på banken för att köpa Office? När öppen och sluten programvara i praktiken kostar lika mycket väljer många den slutna, av gammal vana. Men om man måste betala mer för den slutna källkoden får den öppna stort övertag, säger David Axmark.

Flera av de stora öppna programmen satsar också speciellt på tredje världen. Till exempel finns det sydafrikanska Ubuntu, ett av de vanligaste öppna operativsystemen, på över 40 språk och det är gjort för att enkelt kunna översättas till fler. OpenOffice finns i nästan 100 språk-versioner, varav flera är afrikanska och indiska.

Öppna program ger också ekonomiska möjligheter för fattiga regioner. I Extremadura, ett självstyrande område i västra Spanien, bytte myndigheterna till öppna program och lade i stället licenspengarna på att översätta och anpassa programmen till de behov som fanns. Resultatet blev att det växte upp ett antal mjukvaruföretag i en trakt som brottas med arbetslöshet och avfolkning.

En intressant framtidsfråga för öppen källkod är vad som händer när allt fler använder öppna program i vinstsyfte. Kommer bidragen från frivilliga programmerare att minska? Kommer öppen källkod-rörelsen att sluta växa?

– Det är forskningsfrågor som är aktuella just nu, men det är ännu för tidigt att svara på det, säger Anna Öhrwall Rönnbäck.