Fajten om fettet

En bantningsdiet med lite kolhydrater och mycket mättat fett är i dag populär i Sverige. Men medan försäljningen av feta mjölkprodukter ökar är forskarna fortfarande ense om att man ska undvika just mättat fett.

Två amerikanska forskare har roat sig med att titta igenom ett antal upplagor av en klassisk kokbok, The joy of cooking, från 1936 och framåt. De fann arton recept som stått sig genom åren, och i fjorton av dessa har energiinnehållet ökat. Det beror dels på tillagningsmetoderna, dels på att portionerna hade blivit större. En kycklingrätt som år 1936 mättade fjorton personer räcker sjuttio år senare bara till tio.

Människor i västvärlden äter allt mer, och i dag står vi inför den nya situationen att fler människor på jorden är överviktiga och feta än undernärda.

Att stillasittande ha tillgång till ett ständigt överflöd av föda är en utvecklingsbiologiskt ny situation i människans historia. Vår kropp är utvecklad för att kunna reglera aptiten. Främst handlar det om att vi ska bli sugna på mat när vi äter för lite och börjar tära på fettreserverna. Det är det scenario som har varit vanligast under människans utveckling.

Människans aptitreglering är dock en komplicerad apparat, där hormonerna leptin och ghrelin är mest kända. Leptin utsöndras från fettvävnaden, och när halterna av leptin ökar i blodet dämpas aptiten. Ghrelin, däremot, utsöndras i magsäcken och gör att vi tycker fett och socker är gott och något vi gärna äter mer av. I ett försök fick en grupp deltagare ghrelin insprutat. De tyckte att bilder på mat såg godare och mer frestande ut än personer som inte fick extra ghrelin.

Ständig tillgång till mat kan också stimulera kroppens näringsupptag. Keith Frayn, professor i fysiologi vid Oxford Centre for diabetes, endocrinology and metabolism i Storbritannien har mätt hur halten fett i blodet varierar. Hos försökspersoner som under en dag äter tre mål med fem timmars mellanrum, ligger fetthalten högt nära nog hela dygnet. Då anpassar sig fettcellerna till den generösa situationen och tar för varje mål upp en allt högre andel av det ätna fettet.

###Gener ökar risken för fetma

Det har även visat sig att fettceller – när tillgången på energi är god – kan bilda nytt fett. En grupp friska försökspersoner fick under en tioveckorsperiod dricka vatten med radioaktivt märkt väte. När deras fettvävnad sedan undersöktes visade den sig innehålla fettmolekyler med märkta väteatomer, något som visar att fettet bildats på plats. Mest tycks sådan fettbildning ske i små fettceller.

– Det kan vara så att de bildar fett som ett sätt att komma i gång när de är små och nyligen har bildats från fettstamceller, säger Keith Frayn.

Ärftliga orsaker gör dock att människor reagerar olika på att äta fett. En speciell gen, kallad FTO, har visat sig ha koppling till aptiten. Personer som har ärvt dubbla kopior av riskvarianten, något som gäller drygt 15 procent av svenskarna, löper kraftigt ökad risk att bli feta. Ytterligare 40 procent har ärvt en enstaka kopia av riskgenen.

Forskare vid Lunds universitet har observerat att det är just fettet i kosten som spelar roll för viktökningen. I en studie av knappt 5 000 svenskar visar det sig att bland dem som har riskgenen i dubbel uppsättning är det de som äter allra mest fett som blir feta. De som äter normala mängder fett har lättare att hålla vikten.

– Det innebär att vi har olika genetiska förutsättningar, men att det med aktiva val går att förbättra hälsan, säger Emily Sonestedt, nutritionist och forskare vid Diabetes och kardiovaskulär sjukdom – Genetisk epidemiologi, Lunds universitet.

###Mättat fett gör come back

Livsmedelsverket ansvarar för att utforma vetenskapligt belagda kostråd och gör nu en översyn av sina rekommendationer. I dag gäller att mellan 25 och 35 procent av den dagliga energin bör komma från fett. Högst en tredjedel av fettet ska vara mättat. Att fett är mättat innebär att det är uppbyggt av kolkedjor som inte innehåller några dubbelbindningar. En tumregel är att sådant fett är stelt i rumstemperatur. Resterande fett, alltså två tredjedelar av dagsintaget, ska vara omättat – antingen enkelomättat (som i olivolja) eller fleromättat (som i rapsolja).

Enligt statistik från Arla är dock trenden att magra produkter går tillbaka, medan det tvärtom säljs mer av fet mjölk, grädde, ost och yoghurt, som alla innehåller mättat fett. Jämfört med förra året har det exempelvis sålts 25 procent mindre mager crème fraîche medan försäljningen av den fetaste varianten ökat med 33 procent.

En förespråkare för fetare kost som syns mycket i medierna är allmänläkaren Annika Dahlqvist. Hon hävdar att en kost rik på fett och fattig på kolhydrater, ofta förkortad lchf (från engelskans low carbohydrates, high fat), hjälper en person att hålla vikten, även den som är diabetiker.

Hennes stora genomslag har lett till ett och annat höjt ögonbryn. I en uppmärksammad artikel i den medicinska tidskriften Lancet i höstas skrev två forskare från Nya Zeeland att de är förvånade över att en så pass odokumenterad diet har fått starkt fäste i det i normala fall så sansade Sverige:

"Det är ironiskt att denna debatt har uppstått i ett land som utfört pionjärarbete inom rehabilitering och förebyggande hjärtsjukvård, och som är ett av få som rapporterar en sjunkande andel feta barn", skriver de. Dieten tycks inte heller vara mer effektiv än andra.

Ytterligare en faktor är att många efterföljare väljer mättat fett.

###Fettexperterna samlas

Vid ett möte arrangerat av Kungliga Vetenskapsakademien samlades i november svensk och internationell expertis inom fettområdet för att diskutera vilket slags fett vi bör äta.

Docent Ulf Risérus, verksam vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, har gått igenom en mängd studier där mättat fett i kosten har bytts mot samma mängd omättat fett. I de allra flesta fall blev deltagarnas insulinkänslighet bättre.

I en finländsk studie ingick 160 barn där hälften av föräldrarna fick tydliga råd att byta ut mättat fett mot omättat i barnens kost. Dessa barn hade sedermera, vid fjorton års ålder, bättre blodtryck, lägre kolesterolhalt i blodet och dessutom bättre känslighet för insulin än barnen i en kontrollgrupp där föräldrarna inte fått sådana råd.

– För de flesta är det nog lättare att ändra fett-typ än att radikalt minska på allt fett, kommenterar Ulf Risérus.

En fråga som handlar om fettkvalitet har varit hur mycket av fettsyrorna omega-6 och omega-3 som vi bör äta. Omega-3-fetter finns i exempelvis rapsolja och har positiva hälsoeffekter, medan omega-6-fetter, som finns i linolsyra, har an-setts vara skadliga. Eftersom rapsolja utgör basen för de flesta svenska margariner får dock de flesta svenskar i sig lagom halter av omega-3-fetter.

Att omega-6-fetter skulle öka risken för hjärt-kärlsjukdom stämmer däremot inte. I stället har det gått att se att även de har en skyddande effekt. I en sådan studie följdes två tusen svenska män i drygt 30 år. Det visade sig att de som hade relativt höga halter av omega-6 i blodet löpte minskad risk att dö i förtid, medan mättat fett var kopplat till ökad risk att dö i hjärt-kärlsjukdomar.

Olika fettsyror – inte bara omega-3 och omega-6 – kan fungera som signalämnen inne i våra celler genom att binda till olika mottagare i cellkärnan. På så vis kan de påverka vilka gener som ska slås på och stängas av. Olika slags fettsyror tycks ha olika verkan. Exempelvis kan möss som modifierats så att de saknar en viss mottagare i kärnan äta massor med fett utan att gå upp i vikt. I framtiden kan förhoppningsvis denna forskning mer exakt förklara vilka mekanismer som ligger bakom att olika slags fett påverkar hälsan på olika vis.

Forskarna på Vetenskapsakademiens konferens var eniga om att det är klokt att hålla nere andelen mättat fett i kosten.

Med tanke på att allt fler människor är gravt överviktiga behöver också många generellt äta mindre. Martijn Katan, professor i hälsovetenskap vid Vrije Universiteit i Amsterdam, poängterade att det även gäller att minska på alkoholen och, inte minst, att motionera mer.

– Det finns en poäng i att bli mer klimatsmart, och med det menar jag att faktiskt använda sina egna kalorier för att ta sig runt i stället för kalorier från fossila bränslen, säger han.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg.

Annons

Dela artikeln:

Kommentarer

Människans har under sin utveckling i hundratusentals år jagat djur och fångat fisk.
Denna mat är rik på naturligt mättat fett. Alla människor får också under sin första tid rikligt med mättat genom modersmjölken.
Däremot har vi inte använt spannmål i någon större utstäckning mer än några tusental år, en mycket kort tid som inte påverkat våra kroppar.
För mig verkar det logiskt att vi ska äta den mat som vi genom evolutionen utvecklats till att äta. Dvs inte mycket kolhydrater men relativt mycket naturliga fetter (dock inte industritillverkarde margaringer, transfetter och liknande)

Jo... - Jon Jonsson - jag kan bara hålla med Dig till 100 % - hälsar Josef B.

...hälsar Josef B. skulle det varit i min föregående kommentar...

Jon Jonsson - detta stämmer inte. Vi åt kolhydratrik kost så långt som 100000 år tillbaka i tiden, baserat på arkeologiska fynd.

Sedan tror även jag att ett lågt GI på mat är bra - bryr mig inte så mycket om det är kolhydrater eller fett.... bara det är en bra balans och så att blodsockret inte skjuter i höjden efter varje måltid.

Detta är en helt undermålig artikel. Skärpning FoF!

Varför kalla det en "fajt" och sedan ensidigt lyfta fram argument för hypotesen om fetters skadlighet när det alls inte saknas motargument? Lågvattenmärket är personangreppet på Annika Dahlström som inte ens får ge replik. Det finns många svenska forskare som kan ge sakligt svar på tal och visa kolossens lerfötter.

Varför diskuteras inte det vetenskapliga underlaget för artikelns påståenden? T ex visar Martijn Katans egna publikationer att kolhydrater är har större negativ påverkan på LDL/HDL-kvot (som används som indikator på risk) än något fett och att olika mättade fettsyror påverkar den i olika riktningar.

Varför diskuteras inte att det i en färsk metaanalys (Mente et al 2009) inte kunde uppdagas tillräckliga bevis för en association mellan mättat fett och hjärt-kärl-sjukdom?

Varför noterar man inte att samtidigt som konsumtionen av fetare mejeriprodukter ökar så har viktökningen hos svenskar stannat av?

Vi FoF-läsare har rätt att förvänta oss en uppföljningsartikel som tydliggör det svaga bevisläget för fetthypotesen, lyfter fram komplexiteten i frågan och problematiserar svårigheterna att ifrågasätta rådande paradigmer. Den bör skrivas av en annan person än Lotta Fredholm.

Jag har varit trogen prenumerant i över 20 år och tycker om att läsa FoF, men den här artikeln känns väldigt konstig. Titeln är "Fajten om fettet", vilket får en att tro att man ska få läsa om just detta, men redan i ingressen kommer formuleringen "... är forskarna fortfarande ense om att man ska undvika just mättat fett".

Om man använder den formuleringen så kan man inte ha bemödat sig om att vända på särskilt många stenar; inte ens följt debatten på kvällstidiningsnivå. Professor Fredrik Nyström är ju tex en forskare som hävdar att mättat fett är ofarligt och samtidigt figurerat i kvällspressen.

Det finns även andra framstående forskare, både i Sverige och utomlands som är av åsikten att farorna med mättat fett är kraftigt överdrivna, tex Göran Berglund och Ronald Krauss.

Inget av detta nämns i artikeln, vilket känns väldigt underligt med titeln "Fajten om fettet".

Länkar:

Göran Berglund: Fettintag och kardiovaskulär hälsa – är vi helt felinformerade? Läkartidningen, 2007-12-04, http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=8291

Ronald Krauss: Men's Health, Your Unstoppable Heart, http://www.menshealth.com/men/health/heart-disease/understanding-cholest...

Ronald Krauss (andra halvan belyser hans forskning - deltar som bisittare i en debatt med Gary Taubes): NRP, 2007-11-07, http://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=15886898

Fredrik Nyström: debatt i P1-morgon mot Stephan Rössner, 2009-04-24, http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=db&Id=1714121

Fredrik Nyström: föreläsning "Är det farligt med fett?", 2009-02-26, http://lioappl1.lio.se/video/2009/Framkant/tva.htm

I sammanhanget kanske man också bör nämna Jeff S Volek och hans forskning på metabola syndromet. Länk: intervju av Jimmy Moore, 2009-03-16, http://www.thelivinlowcarbshow.com/shownotes/425/dr-jeff-volek-ep-236/

Ronald Krauss har även kommit med en ny meta-analys: 2010-01-13 Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular disease, http://www.ajcn.org/cgi/content/abstract/ajcn.2009.27725v1

Om man fortfarande håller fast vid formuleringen att forskarna fortfarande är ense, samtidigt som en så ansedd kolesterolforskare kommer med en sådan rapport, så tycker jag att man bör skämmas.

Ytterligare ett svar på mitt eget inlägg: Nu kan man även lyssna på en färsk intervju med Fredrik Nyström, gjord av Andreas Eenfeldt: http://www.kostdoktorn.se/nystrom-mattat-fett-ar-bra

Han nämner tex att det verkar vara en omsvängning på gång gällande hur svenska läkare ser på det mättade fettets farlighet.

Ang läkaren Annika Dahlqvist som nämns i artikeln kan refereras att Föreningen Vetenskap och folkbildning 30 december utsåg henne till "Årets förvillare", se http://www.vof.se/visa-folkbildare

Vad gäller försäljning av fet resp mager creme fraiche kan noteras att det bara är den fetaste som Arla tillhandahåller med KRAV-råvara. Det bör rimligen innebära att ett antal personer tvekar mellan den KRAV-märkta och den magrare varianten. En del av dessa väljer KRAV vilket påverkar försäljningssiffrorna och (genom fetthalten) i någon mån folkhälsan.

Claes Tullbrink,
Enskede

Lägg till kommentar