Annons

Fajten om fettet

Fajten om fettet

En bantningsdiet med lite kolhydrater och mycket mättat fett är i dag populär i Sverige. Men medan försäljningen av feta mjölkprodukter ökar är forskarna fortfarande ense om att man ska undvika just mättat fett.

Två amerikanska forskare har roat sig med att titta igenom ett antal upplagor av en klassisk kokbok, The joy of cooking, från 1936 och framåt. De fann arton recept som stått sig genom åren, och i fjorton av dessa har energiinnehållet ökat. Det beror dels på tillagningsmetoderna, dels på att portionerna hade blivit större. En kycklingrätt som år 1936 mättade fjorton personer räcker sjuttio år senare bara till tio.

Människor i västvärlden äter allt mer, och i dag står vi inför den nya situationen att fler människor på jorden är överviktiga och feta än undernärda.

Att stillasittande ha tillgång till ett ständigt överflöd av föda är en utvecklingsbiologiskt ny situation i människans historia. Vår kropp är utvecklad för att kunna reglera aptiten. Främst handlar det om att vi ska bli sugna på mat när vi äter för lite och börjar tära på fettreserverna. Det är det scenario som har varit vanligast under människans utveckling.

Människans aptitreglering är dock en komplicerad apparat, där hormonerna leptin och ghrelin är mest kända. Leptin utsöndras från fettvävnaden, och när halterna av leptin ökar i blodet dämpas aptiten. Ghrelin, däremot, utsöndras i magsäcken och gör att vi tycker fett och socker är gott och något vi gärna äter mer av. I ett försök fick en grupp deltagare ghrelin insprutat. De tyckte att bilder på mat såg godare och mer frestande ut än personer som inte fick extra ghrelin.

Ständig tillgång till mat kan också stimulera kroppens näringsupptag. Keith Frayn, professor i fysiologi vid Oxford Centre for diabetes, endocrinology and metabolism i Storbritannien har mätt hur halten fett i blodet varierar. Hos försökspersoner som under en dag äter tre mål med fem timmars mellanrum, ligger fetthalten högt nära nog hela dygnet. Då anpassar sig fettcellerna till den generösa situationen och tar för varje mål upp en allt högre andel av det ätna fettet.

Gener ökar risken för fetma

Det har även visat sig att fettceller – när tillgången på energi är god – kan bilda nytt fett. En grupp friska försökspersoner fick under en tioveckorsperiod dricka vatten med radioaktivt märkt väte. När deras fettvävnad sedan undersöktes visade den sig innehålla fettmolekyler med märkta väteatomer, något som visar att fettet bildats på plats. Mest tycks sådan fettbildning ske i små fettceller.

– Det kan vara så att de bildar fett som ett sätt att komma i gång när de är små och nyligen har bildats från fettstamceller, säger Keith Frayn.

Ärftliga orsaker gör dock att människor reagerar olika på att äta fett. En speciell gen, kallad FTO, har visat sig ha koppling till aptiten. Personer som har ärvt dubbla kopior av riskvarianten, något som gäller drygt 15 procent av svenskarna, löper kraftigt ökad risk att bli feta. Ytterligare 40 procent har ärvt en enstaka kopia av riskgenen.

Forskare vid Lunds universitet har observerat att det är just fettet i kosten som spelar roll för viktökningen. I en studie av knappt 5 000 svenskar visar det sig att bland dem som har riskgenen i dubbel uppsättning är det de som äter allra mest fett som blir feta. De som äter normala mängder fett har lättare att hålla vikten.

– Det innebär att vi har olika genetiska förutsättningar, men att det med aktiva val går att förbättra hälsan, säger Emily Sonestedt, nutritionist och forskare vid Diabetes och kardiovaskulär sjukdom – Genetisk epidemiologi, Lunds universitet.

Mättat fett gör come back

Livsmedelsverket ansvarar för att utforma vetenskapligt belagda kostråd och gör nu en översyn av sina rekommendationer. I dag gäller att mellan 25 och 35 procent av den dagliga energin bör komma från fett. Högst en tredjedel av fettet ska vara mättat. Att fett är mättat innebär att det är uppbyggt av kolkedjor som inte innehåller några dubbelbindningar. En tumregel är att sådant fett är stelt i rumstemperatur. Resterande fett, alltså två tredjedelar av dagsintaget, ska vara omättat – antingen enkelomättat (som i olivolja) eller fleromättat (som i rapsolja).

Enligt statistik från Arla är dock trenden att magra produkter går tillbaka, medan det tvärtom säljs mer av fet mjölk, grädde, ost och yoghurt, som alla innehåller mättat fett. Jämfört med förra året har det exempelvis sålts 25 procent mindre mager crème fraîche medan försäljningen av den fetaste varianten ökat med 33 procent.

En förespråkare för fetare kost som syns mycket i medierna är allmänläkaren Annika Dahlqvist. Hon hävdar att en kost rik på fett och fattig på kolhydrater, ofta förkortad lchf (från engelskans low carbohydrates, high fat), hjälper en person att hålla vikten, även den som är diabetiker.

Hennes stora genomslag har lett till ett och annat höjt ögonbryn. I en uppmärksammad artikel i den medicinska tidskriften Lancet i höstas skrev två forskare från Nya Zeeland att de är förvånade över att en så pass odokumenterad diet har fått starkt fäste i det i normala fall så sansade Sverige:

"Det är ironiskt att denna debatt har uppstått i ett land som utfört pionjärarbete inom rehabilitering och förebyggande hjärtsjukvård, och som är ett av få som rapporterar en sjunkande andel feta barn", skriver de. Dieten tycks inte heller vara mer effektiv än andra.

Ytterligare en faktor är att många efterföljare väljer mättat fett.

Fettexperterna samlas

Vid ett möte arrangerat av Kungliga Vetenskapsakademien samlades i november svensk och internationell expertis inom fettområdet för att diskutera vilket slags fett vi bör äta.

Docent Ulf Risérus, verksam vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, har gått igenom en mängd studier där mättat fett i kosten har bytts mot samma mängd omättat fett. I de allra flesta fall blev deltagarnas insulinkänslighet bättre.

I en finländsk studie ingick 160 barn där hälften av föräldrarna fick tydliga råd att byta ut mättat fett mot omättat i barnens kost. Dessa barn hade sedermera, vid fjorton års ålder, bättre blodtryck, lägre kolesterolhalt i blodet och dessutom bättre känslighet för insulin än barnen i en kontrollgrupp där föräldrarna inte fått sådana råd.

– För de flesta är det nog lättare att ändra fett-typ än att radikalt minska på allt fett, kommenterar Ulf Risérus.

En fråga som handlar om fettkvalitet har varit hur mycket av fettsyrorna omega-6 och omega-3 som vi bör äta. Omega-3-fetter finns i exempelvis rapsolja och har positiva hälsoeffekter, medan omega-6-fetter, som finns i linolsyra, har an-setts vara skadliga. Eftersom rapsolja utgör basen för de flesta svenska margariner får dock de flesta svenskar i sig lagom halter av omega-3-fetter.

Att omega-6-fetter skulle öka risken för hjärt-kärlsjukdom stämmer däremot inte. I stället har det gått att se att även de har en skyddande effekt. I en sådan studie följdes två tusen svenska män i drygt 30 år. Det visade sig att de som hade relativt höga halter av omega-6 i blodet löpte minskad risk att dö i förtid, medan mättat fett var kopplat till ökad risk att dö i hjärt-kärlsjukdomar.

Olika fettsyror – inte bara omega-3 och omega-6 – kan fungera som signalämnen inne i våra celler genom att binda till olika mottagare i cellkärnan. På så vis kan de påverka vilka gener som ska slås på och stängas av. Olika slags fettsyror tycks ha olika verkan. Exempelvis kan möss som modifierats så att de saknar en viss mottagare i kärnan äta massor med fett utan att gå upp i vikt. I framtiden kan förhoppningsvis denna forskning mer exakt förklara vilka mekanismer som ligger bakom att olika slags fett påverkar hälsan på olika vis.

Forskarna på Vetenskapsakademiens konferens var eniga om att det är klokt att hålla nere andelen mättat fett i kosten.

Med tanke på att allt fler människor är gravt överviktiga behöver också många generellt äta mindre. Martijn Katan, professor i hälsovetenskap vid Vrije Universiteit i Amsterdam, poängterade att det även gäller att minska på alkoholen och, inte minst, att motionera mer.

– Det finns en poäng i att bli mer klimatsmart, och med det menar jag att faktiskt använda sina egna kalorier för att ta sig runt i stället för kalorier från fossila bränslen, säger han.

:

FAKTA:

Den diet som hålls fungerar bäst

Men det är jämnt mellan dieterna.

Hur står sig en kost med mycket fett och lite kolhydrater om det gäller att gå ner i vikt för hälsans skull? I en av de mest omfattande jämförelserna som gjorts visar sig en sådan diet inte fungera bättre än andra. Studien omfattade drygt 800 kvinnor och män som delades in i fyra grupper. Alla åt samma mängd kalorier per dag men från olika källor, exempelvis särskilt proteinrik kost eller en kost rik på fett och fattig på kolhydrater. Deltagarna skulle också promenera 90 minuter per vecka. Efter två år hade de knappt 650 personer som fullföljt sin diet tappat i genomsnitt 4 kilo, och alla hade förbättrat sina insulin- och blodfettsnivåer.

Slutsatsen är att en diet fungerar bäst om den följs. De som äter en kost med högt fettinnehåll behöver inte ändra så mycket på sin mathållning, vilket kan vara en förklaring till att dieten är lättare att hålla.

Dock bör det påpekas att den testade högfettdieten främst innehöll omättat fett, inte mättat. Det finns inga studier som visar att en kost rik på mättat fett och fattig på kolhydrater skulle ha några fördelar på längre sikt än ett år.

– Vi vet i dagsläget alltför lite om eventuella bieffekter, som förhöjda kolesterolvärden och försämrad kärlfunktion, för att våga rekommendera ett sådant kostalternativ annat än till feta personer som behöver banta i ett halvår, eller maximalt ett år, säger docent Ulf Risérus vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.

Dieten kan också påverka humöret, visar nya rön. Personer som åt en ytterst kolhydratsnål kost med mycket fett gick ner lika mycket i vikt som de som åt mindre fett och mer kolhydrater, men mådde sämre. En anledning, tror forskarna, är att högfettkosten är enformig och kan vara socialt knepig att hålla.

FAKTA:

Nya rekommendationer om fett på väg

Men alla bör undvika transfetter.

Nordiska forskare går nu igenom alla vetenskapliga rapporter som behandlar femtio olika näringsämnen, varav mättade fetter är ett. Frågan hanteras av Nordiska ministerrådet och arbetet pågår till år 2012. Enas man om nya näringsrekommendationer, kommer de att införlivas i svenska kostråd.

– Vi talar rätt lite om exakt hur mycket fett man ska äta, utan betonar bra fettkvalitet i maten med fet fisk, olja och magra mjölk- och charkuteriprodukter, säger Annica Sohlström, chef för Nutritionsavdelningen vid Livsmedelsverket.

Livsmedelsverket förespråkar att 25–35 procent av kalorierna bör komma från fett, och totalt högst 10 procent från mättat fett.

– Får man i sig för stor del av sina dagliga kalorier från fett riskerar man att inte få i sig tillräckligt av andra näringsämnen. Men det finns också en lägre gräns som krävs för att man ska kunna tillgodogöra sig fettlösliga vitaminer, som vitamin A och D, säger hon.

I en ny svensk studie såg forskarna att män som åt fett från mjölkprodukter tycktes ha ett visst skydd mot att dö i hjärt-kärlsjukdomar, men bara om de samtidigt åt mycket frukt och grönsaker. En tänkbar förklaring är att vitaminer och spårämnen från det gröna lättare kan tas upp om fett finns tillgängligt.

Så kallade transfetter bör dock alla undvika. De finns naturligt i feta mejeriprodukter och i kött, samt i exempelvis vissa bakverk som innehåller industriellt framställt transfett.

År 2008 gjorde WHO en översyn och kom fram till att ett dagligt intag av högst 2 gram är ett mål, och att industriellt framställda transfetter helt bör försvinna ur kosten.

År 2004 införde danska Fødevaredirektoratet regler som begränsar innehållet av transfett i matfetter till högst 2 procent av totalfettet. I andra EU-länder, däribland Sverige, har livsmedelsbranschen anpassat sig, så att även svenska livsmedel innehåller mindre än 2 procent industriellt framställda transfetter.

Förrädiska flytande kalorier på flaska. Foto Kristin Smith.

Förrädiska flytande kalorier på flaska. Foto Kristin Smith.

Förrädiska flytande kalorier

Kroppen är dålig på att uppfatta flytande kalorier som föda, något som gör att söta drycker bidrar till fetmaepidemien. Vissa forskare hävdar att den söta smaken dessutom får oss att äta mer.

De senaste tjugo åren har budskapet att för mycket fett är skadligt börjat sjunka in i allmänhetens medvetande.

Fruktsocker omvandlas till fett

Hos möss som dricker vatten sötat med fruktos omvandlas energin i större utsträckning till fett.

Läsk och juice har beskyllts för att vara en starkt bidragande orsak till att västvärldens barn blir feta. Nu skriver amerikanska och tyska forskare i tidskriften Obesity Research att fruktos tycks påverka ämnesomsättningen på så vis att de druckna kalorierna omvandlas till fett, i alla fall om man är mus.

Mössen delades in i fyra grupper, som under 60 dagar förutom sin vanliga pelletdiet fick dricka vatten, fruktoslösning, sockersötad läsk utan koffein eller sockerfri läsk. Alla möss vägde in på runt 40 gram, men efter två månader hade de som drack fruktossötat vatten ökat allra mest i vikt. Mest markant var att de hade lagt på nästan dubbelt så mycket fett som de andra mössen. Detta gick att se eftersom mössen tre gånger i veckan genomgick ett slags magnetresonansavbildning där sammansättningen av fett och muskler mättes.

- Vi vet att kalorier som dricks inte registreras på samma sätt som de vi äter. Detta gör att kroppens mättnadssystem slår till för sent. Levern verkar också omsätta fruktos annorlunda än andra kolhydrater, men varför vet vi ännu inte, säger doktoranden Hella Jürgens vid Tyska institutet för nutrition i Nuthetal.

Läsk och juice har beskyllts för att vara en starkt bidragande orsak till att västvärldens barn blir feta.

Hur mäter man matens energiinnehåll?

Matens tre energigivande komponenter - fett, kolhydrat och protein - analyseras och adderas.

Fråga:

På olika förpackningar av bland annat färdig mat är energiinnehållet noga utsatt. Hur mäter man hur mycket energi det finns i en viss maträtt?

Svar:

Forskning & Framsteg kontaktade Ia Torelm, kemist vid Avdelningen för information och nutrition vid Livsmedelsverket, för att reda ut hur man där går till väga när man analyserar matens energiinnehåll.

För att bestämma hur mycket energi som exempelvis en färdig portion köttbullar och potatismos innehåller finfördelas först maten. Därefter tas representativa prover ut för analys av fett, protein och kolhydrater, som är matens tre energigivande komponenter.

På ett av proverna görs en fettbestämning. Analysen går till så att provet behandlas enligt Schmid-Bondzynski-Ratslaff-metoden. Det innebär att provet bryts ner med syra och att det fett som finns därefter går att lösa ut med lösningsmedel. När detta torkats bort kan fettmängden vägas och relateras till vad provet vägde från början. Då ser man hur mycket fett portionen innehåller per 100 gram.

Protein analyseras enligt en metod som kallas Kjeldahl-metoden, som utvecklades under 1940-talet. Här analyserar man mängden kväve i provet. Proteiner består av aminosyror som sitter ihop med så kallade peptidbindningar, eller CO-NH-bindningar. Mängden kväve i ett prov blir ett mått på mängden protein. Genom att använda olika beräkningsfaktorer för olika sorters livsmedel (beroende på att aminosyrasammansättningen ser litet olika ut i exempelvis mjölkprotein och i protein från sädesslag) kan man sedan räkna ut hur mycket protein det finns per 100 gram mat.

Kolhydrater, slutligen, är mer omständliga att analysera eftersom det finns så många olika varianter. Vanligen, när det gäller innehållsdeklarationer, gör man förutom de ovan nämnda analyserna, dessutom en undersökning av hur många gram vatten, kostfiber och aska provet innehåller. När denna vikt adderas till antalet gram fett och protein per 100 gram ser man hur mycket som fattas. Då är den saknade delen kolhydrater.

Med kunskap om antalet gram av de olika komponenterna går det att räkna ut energiinnehållet i kilojoule, kJ. Det går till så att varje gram fett multipliceras med 37 och varje gram kolhydrat och protein multipliceras med 17. Vill man i stället ha sorten omräknad till kilokalorier multiplicerar man det framräknade talet för kilojoule med 0,239.

På Livsmedelsverket webbplats, i den så kallade Livsmedelsdatabasen, går det att läsa om energivärdet för omkring 1 800 olika livsmedel och maträtter. Exempelvis innehåller en kokt korv med bröd 1 084 kJ per 100 gram.

Fråga:

På olika förpackningar av bland annat färdig mat är energiinnehållet noga utsatt. Hur mäter man hur mycket energi det finns i en viss maträtt?

Bokanmälan: Viktig bok om stort problem

Vetenskapsjournalisten Miki Agerberg presenterar en gedigen genomgång av vad fetma är och vem som drabbas (svaret nu för tiden är "alla", även människor i utvecklingsländerna).

Han beskriver forskning om både biologiska och kulturella mekanismer bakom övervikt - från hur hjärnans belöningssystem fungerar till hur olika människor ser på mat och måltider. Han nystar också i hur det ser ut framåt vad gäller läkemedel mot fetma.

Författaren förtydligar att ansvaret inte enbart är individens. Barn kan inte lastas för vare sig sitt genetiska eller kulturella arv. Därför är det intressant att läsa om pågående projekt där eldsjälar försöker stävja ungas viktuppgång genom handfasta projekt i skolan, som magrare mellanmål och mer skolgymnastik. Det är så mycket effektivare att hindra någon från att bli fet än att försöka ändra invanda mönster hos en 45-åring med nyupptäckt metabolt syndrom.

Han beskriver forskning om både biologiska och kulturella mekanismer bakom övervikt - från hur hjärnans belöningssystem fungerar till hur olika människor ser på mat och måltider.

Fruktsocker varre än druvsocker

Honungskaka. Fruktos är dubbelt så sött som glukos och finns i frukt och i honung. Bild: Simon Fraser/SPL

Fruktsocker värre än druvsocker

Att för mycket socker är skadligt är väl känt. Nu visar det sig att det även spelar roll vilket slags socker socker man får i sig.

Under tio veckor lät forskare vid University of California at Davis överviktiga personer inta en fjärdedel av sin näring i vätskeform – antingen sötad med fruktsocker (fruktos) eller med druvsocker (glukos). Alla gick upp i vikt, men bara de som druckit fruktossötad dryck ökade andelen fett som lagras in i buken runt inälvorna, något som leder till ökad okänslighet för hormonet insulin. Att deltagarna redan var överviktiga påverkar resultatet.

– Hade de varit normalviktiga hade de nog snarare höjt sina blodfetter, men det är ju inte heller bra, säger professor Charlotte Erlanson-Albertsson, som forskar om aptitreglering vid Lunds universitet.

I Sverige tolkade en del resultaten som att det är skadligt att äta frukt.

– Det är en felaktig slutsats. Frukt innehåller fibrer, vitaminer och anti­oxidanter som är bra för oss. Den lilla mängden fruktos i frukt är ingen fara, till skillnad från att dricka fruktossötad läsk eller, för den delen, stora mängder juice, som ju är en klassisk sockerfälla, säger hon.

Tidigare har forskare sett att just flytande kalorier är extra svåra för kroppen att uppfatta som föda. Detta bekräftas i en ny amerikansk studie där man låtit 800 personer i 18 månader rapportera hur mycket och vad de druckit. Det visade sig att förändringar i mängden dryck spelar större roll för vikten än förändringar i vad man äter, skriver forskarna i American Journal of Clinical Investigation.

Under tio veckor lät forskare vid University of California at Davis överviktiga personer inta en fjärdedel av sin näring i vätskeform – antingen sötad med fruktsocker (fruktos) eller med druvsocker (g

Kommentarer

Människans har under sin

Inlagt av Jon Jonsson (inte verifierad)

Människans har under sin utveckling i hundratusentals år jagat djur och fångat fisk.
Denna mat är rik på naturligt mättat fett. Alla människor får också under sin första tid rikligt med mättat genom modersmjölken.
Däremot har vi inte använt spannmål i någon större utstäckning mer än några tusental år, en mycket kort tid som inte påverkat våra kroppar.
För mig verkar det logiskt att vi ska äta den mat som vi genom evolutionen utvecklats till att äta. Dvs inte mycket kolhydrater men relativt mycket naturliga fetter (dock inte industritillverkarde margaringer, transfetter och liknande)

Jon Jonsson - detta stämmer

Inlagt av Mikael (inte verifierad)

Jon Jonsson - detta stämmer inte. Vi åt kolhydratrik kost så långt som 100000 år tillbaka i tiden, baserat på arkeologiska fynd.

Sedan tror även jag att ett lågt GI på mat är bra - bryr mig inte så mycket om det är kolhydrater eller fett.... bara det är en bra balans och så att blodsockret inte skjuter i höjden efter varje måltid.

Detta är en helt undermålig

Inlagt av Anonym (inte verifierad)

Detta är en helt undermålig artikel. Skärpning FoF!

Varför kalla det en "fajt" och sedan ensidigt lyfta fram argument för hypotesen om fetters skadlighet när det alls inte saknas motargument? Lågvattenmärket är personangreppet på Annika Dahlström som inte ens får ge replik. Det finns många svenska forskare som kan ge sakligt svar på tal och visa kolossens lerfötter.

Varför diskuteras inte det vetenskapliga underlaget för artikelns påståenden? T ex visar Martijn Katans egna publikationer att kolhydrater är har större negativ påverkan på LDL/HDL-kvot (som används som indikator på risk) än något fett och att olika mättade fettsyror påverkar den i olika riktningar.

Varför diskuteras inte att det i en färsk metaanalys (Mente et al 2009) inte kunde uppdagas tillräckliga bevis för en association mellan mättat fett och hjärt-kärl-sjukdom?

Varför noterar man inte att samtidigt som konsumtionen av fetare mejeriprodukter ökar så har viktökningen hos svenskar stannat av?

Vi FoF-läsare har rätt att förvänta oss en uppföljningsartikel som tydliggör det svaga bevisläget för fetthypotesen, lyfter fram komplexiteten i frågan och problematiserar svårigheterna att ifrågasätta rådande paradigmer. Den bör skrivas av en annan person än Lotta Fredholm.

Jag har varit trogen

Inlagt av Patrik Hägglund (inte verifierad)

Jag har varit trogen prenumerant i över 20 år och tycker om att läsa FoF, men den här artikeln känns väldigt konstig. Titeln är "Fajten om fettet", vilket får en att tro att man ska få läsa om just detta, men redan i ingressen kommer formuleringen "... är forskarna fortfarande ense om att man ska undvika just mättat fett".

Om man använder den formuleringen så kan man inte ha bemödat sig om att vända på särskilt många stenar; inte ens följt debatten på kvällstidiningsnivå. Professor Fredrik Nyström är ju tex en forskare som hävdar att mättat fett är ofarligt och samtidigt figurerat i kvällspressen.

Det finns även andra framstående forskare, både i Sverige och utomlands som är av åsikten att farorna med mättat fett är kraftigt överdrivna, tex Göran Berglund och Ronald Krauss.

Inget av detta nämns i artikeln, vilket känns väldigt underligt med titeln "Fajten om fettet".

Länkar:

Göran Berglund: Fettintag och kardiovaskulär hälsa – är vi helt felinformerade? Läkartidningen, 2007-12-04, http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=8291

Ronald Krauss: Men's Health, Your Unstoppable Heart, http://www.menshealth.com/men/health/heart-disease/understanding-cholest...

Ronald Krauss (andra halvan belyser hans forskning - deltar som bisittare i en debatt med Gary Taubes): NRP, 2007-11-07, http://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=15886898

Fredrik Nyström: debatt i P1-morgon mot Stephan Rössner, 2009-04-24, http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=db&Id=1714121

Fredrik Nyström: föreläsning "Är det farligt med fett?", 2009-02-26, http://lioappl1.lio.se/video/2009/Framkant/tva.htm

Ronald Krauss har även kommit

Inlagt av Patrik Hägglund (inte verifierad)

Ronald Krauss har även kommit med en ny meta-analys: 2010-01-13 Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular disease, http://www.ajcn.org/cgi/content/abstract/ajcn.2009.27725v1

Om man fortfarande håller fast vid formuleringen att forskarna fortfarande är ense, samtidigt som en så ansedd kolesterolforskare kommer med en sådan rapport, så tycker jag att man bör skämmas.

Ang läkaren Annika Dahlqvist

Inlagt av 1-10

Ang läkaren Annika Dahlqvist som nämns i artikeln kan refereras att Föreningen Vetenskap och folkbildning 30 december utsåg henne till "Årets förvillare", se http://www.vof.se/visa-folkbildare

Vad gäller försäljning av fet resp mager creme fraiche kan noteras att det bara är den fetaste som Arla tillhandahåller med KRAV-råvara. Det bör rimligen innebära att ett antal personer tvekar mellan den KRAV-märkta och den magrare varianten. En del av dessa väljer KRAV vilket påverkar försäljningssiffrorna och (genom fetthalten) i någon mån folkhälsan.

Claes Tullbrink,
Enskede

Fettdebatten finns överallt.

Inlagt av 1-10

Fettdebatten finns överallt. FoF gör rätt i att fokusera på senaste rön som har brett stöd inom forskarvärlden. Problemet med forskningen är att resultaten lämnas i form av statistik och inte som absoluta sanningar som så många debattörer gärna önskar. Som absoluta sanningar skilda från ett större sammanhang är också massmedias sätt att presentera resultaten. Hur individen ska kunna orientera sig i detta och ”äta rätt” vet jag inte – men de som förvillar allmänheten påtar sig ett stort ansvar för folkhälsan.

Så en helt annan sak i detta ämne: är de naturliga transfetterna i smör och kött ofarliga? Har någon undersökt det och vilket blev resultatet? De fakta jag hittills sett tycks vara ”åsikten” att naturligt = ofarligt.

Håkan Brunnström
Örebro

Jag håller med de flesta

Inlagt av Wille (inte verifierad)

Jag håller med de flesta kommentarer. Det kändes som om man la fram lite hypoteser som sedan förklarades av "den rätta läran".

Omega-6 finns i överflöd i alla margariner och i våra vanliga matoljor. I Rapsolja finns det en liten mängd vegetabiliskt omega-3, men eftersom vi bara kan omvandla några få procent som blir även rapsoljan en olja som ger omega-6 överskott.

Finns det inte studier som visar negativa effekter av en felaktig omega-6/omega-3 kvot?

Den verkar den här finska mentalsjukhusstudien tas upp. Pratar vi konstgjorda mättade fetter här, som i margarin eller var det naturliga?
MIKAEL som kommenterade den 29 december var nog en sådan som hellre åt bark och sly på vintrarna, än smakade på familjens älg som ramlat ner i fångstgropen?

På sommaren letade han örter och blad hela dagarna medan de andra låg och vilade sig efter att ha ätit sig mätta på säl eller lax.

Men han var definitivt inte med vid utrotningen av mammuten eller den ullhåriga noshörningnen. Det klarade alla andra av ändå, med motiveringen att han ändå inte ville vara med på kalaset..

Lite roligt måste man väl ändå ha:-)

Sen vill jag lägga till debatten i dagens medicin, där Ranvskov med flera gick igenom ALLA de 72 studier som SLV sagt stödja det mättade fettets farlighet.
http://www.dagensmedicin.se/asikter/debatt/2009/04/08/livsmedelsverket-b...

Det Omega-3 som finns i

Inlagt av Tobbe (inte verifierad)

Det Omega-3 som finns i rapsolja (ALA) kan kroppen inte tillgodogöra sig till mer än till max 20% (och det är de mest optimistiska studier som sagt det, vissa hävdar att så lite som 0.1% kan konverteras till EPA och DHA som finns i fet fisk) så att säga att rapsolja är en god källa till omega 3 är extremt missvisande.

Jag rekommenderar linfröolja

Inlagt av Sebastian Todor (inte verifierad)

Jag rekommenderar linfröolja som innehåller drygt 50% omega-3 (!). Jag behöver inte äta fisk alls och mår utmärkt bra.
I övrigt är mitt råd att bara äta så mycket som man kan förbränna. Precis som formel 1- bilar presterar vi bäst med minimalt med bränsle i tankarna.
Så länge det inte knorrar i magen så är vi tillräckligt tankade. Drick ordentligt med vatten och komplettera med frukt 2 - 3 gånger om dagen så försvinner falska hungerkänslor.

Linfröolja innehåller tyvärr

Inlagt av jonas (inte verifierad)

Linfröolja innehåller tyvärr omega3 i annan form än exempelvis fisk. Det finns inga studier som visat att omega3 från växter har de skyddande effekter omega3 från fisk visats ha. Tyvärr.

Jodå, det gör det visst. Det

Inlagt av Erik (inte verifierad)

Jodå, det gör det visst. Det gäller att leta på rätt ställe, och inte bara på LCHF-bloggar. :)

Du har helt rätt. Faktum är

Inlagt av jonas (inte verifierad)

Du har helt rätt. Faktum är att man åker dit för missvisande marknadsföring om man skriver samma sak som i artikeln. Men jag förmodar att det är lagligt att skriva felaktiga saker i en text när man inte försöker sälja något...

Lite lustigt att fof totalt

Inlagt av dufva (inte verifierad)

Lite lustigt att fof totalt missat kärnan i fettdebatten och alla moderna rön om fetter.

Det är främst de instabila omega-6 fetterna i det fleromättade området som skadar oss och de mättade som är nyttigt drivmedel för kroppen.

Tyvärr faller er lilla fettomröstning därmed ur ramen för alla upplysta som äter LCHF idag.

Intressant hur LCHF-are helt

Inlagt av Mikael (inte verifierad)

Intressant hur LCHF-are helt och hållet ignorerar undersökningar och kommer med anekdotiskt material och sedan säger att FOF bör skärpa sig.

Anekdotisk bevisföring på en sida om forskning? Kom igen!

Var inte heller tvärsäkra på det ena eller andra när ni omöjligt kan veta mycket av det ni påstår.

Har någon gjort en så omfattande studie som den ovan, som sträcker sig över 30 år????

Man blir ju rädd för hur ni blint tror på det som ni har BESTÄMT er för. "Det fungerar för mig"... jaha, hur många år har du ätit kosten, 2-3 år? Hur skulle resultatet se ut för 1000 människor som äter enligt dina kostråd, över 30 år?

Stor suck åt er som håller på likt religiösa stollar.

Religiös stolle kan du vara

Inlagt av JAUS (inte verifierad)

Religiös stolle kan du vara själv som tror på en kost som de senaste 20 åren misslyckats totalt att minska viktökningen och öka hälsan. Tallriksmodellen har helt enkelt varit värdelös, och det finns dåligt vetenskapligt stöd för att den skulle vara hälsosam.

SKRIVET AV MIKAEL 3. JANUARI

Inlagt av Ankie (inte verifierad)

SKRIVET AV MIKAEL 3. JANUARI 2010 - 18:52.
"Intressant hur LCHF-are helt och hållet ignorerar undersökningar och kommer med anekdotiskt material och sedan säger att FOF bör skärpa sig.

Anekdotisk bevisföring på en sida om forskning? Kom igen!

Var inte heller tvärsäkra på det ena eller andra när ni omöjligt kan veta mycket av det ni påstår.

Har någon gjort en så omfattande studie som den ovan, som sträcker sig över 30 år????

Man blir ju rädd för hur ni blint tror på det som ni har BESTÄMT er för. “Det fungerar för mig”… jaha, hur många år har du ätit kosten, 2-3 år? Hur skulle resultatet se ut för 1000 människor som äter enligt dina kostråd, över 30 år?

Stor suck åt er som håller på likt religiösa stollar."
XXXXXXXXXXXXXXXXXXXX
JAG = ANKIE SKRIVER:
Ja , eller hur? Och om man säger så ,som du gör nu, vilket jag givetvis hurrar och applåderar för, då kommer de flesta av " anektdotforskarna " bomsäkert att dra slutsatsen att du talar för, lobbar för livsmedelsverkets kostråd.
Sure Bellman!! Säger jag då ;))
By the way! Det har också påståtts på andra ställen i debatten, att om man skriver ordet: ANEKDOT/ER så använder man sig av *härskartekniker*. Jaså!? Tillåt mig småle;)

Att man är försiktig av sig och vetenskapligt någorlunda orienterad, är alltså samma sak som att tycka som etablissemanget. Ööhh? Nä ! Skulle inte tro det. Men dom vet nog bättre, hur man än förklarar var man står i denna fråga.:-/.

För min del handlar ditt inlägg endast om huruvuda man letar i s ä k r a r e källor än bara hörsägen, numera läs-sägen , anektdotiska sådana. Right eller?

30-åriga studier är verkligen guld värda, om de är rätt utförda. Inget slår långtidsstudier, tvillingstudier tycker jag.

Vad för kost som DU föredrar, har jag ingen aaning om. Det borde inte LCHFare med dålig källkritik till grund för sitt tyckande inte, heller ha tycker jag.

Själv Observera-->t r o r jag på att man kanske ska äta lagom fett och inte en massa lightprodukter, utan vanligt smör och olivolja, samt Rapsolja.
Den tron kan ändra sig förstås , ju mer fakta och v e t a n d e som dyker upp framöver. Har nämligen en tes om att när nåt smakar skit, så som jag tycker att lightprodukter gör manngrannt, så är det nåt giftigt , eller mindre bra ämnen i och kroppen säger ifrån att vi inte ska stoppa slikt i våra munnar.
Detta är ingen vetenskap, utan en anekdotisk gissning.;)

Professorn på KI, Martin

Inlagt av RolfL (inte verifierad)

Professorn på KI, Martin Ingvar, ger i dagarna ut en ny bok som heter Hjärnkoll på vikten. Hans analys är att fett är inte farligt men däremot kolhydrater. Detta har A. Dahlqvist visat på i flera år nu. Fredrik Nyström, Göran Berglund, Birgitta Strandvik, Johan Frostegård, Tore Scherstén, Lars Werkö är alla professorer som är inne på denna linje.

De flesta artiklar kan

Inlagt av Björn (inte verifierad)

De flesta artiklar kan vinklas till vad som helst och det är oerhört viktigt att poängtera kosthållning som ämnar för att minska vikt respektive kosthållning som ämnar resultera i en på lång sikt hållbar vikt.

I en undersökning som jag för tillfället saknar länk till, framkom det att ur viktnedgångssynpunkt inte har någon betydelse vilken typ av kosthållning man använder sig av, utan hur mycket kalorier man stoppar i sig. Väl att poängtera i det kortare prespektivet.

En annan sak som också är värd att poängtera är kritiken mot Livsmedelsverket. Liknande rekommendationer finns i flertalet länder runtom i världen, exempelvis USA och Danmark.

Kritik har även framförts mot att de undersökningar som SLV använder sig av är betalade av SLV. Någon måste ju betala dem, eller hur?

Och angående tallricksmodellen så tror jag inte att den ska ställas till svars för att misslyckas med att bromsa ohälsa och minska viktökning. Snarare är det så att många helt enkelt inte blivit tillräckligt informerade om vad den egentligen innebär. Som exempel kan nämnas att om du bara äter isbergssallad som grönsaker så innebär det en klar nutritionell skillnad mot att äta exempelvis spenat.

Alla är nog överens om att

Inlagt av Patrik Hägglund (inte verifierad)

Alla är nog överens om att hur mycket kalorier man stoppar i sig har betydelse för vikten (dvs att termodynamikens första huvudsats gäller). Men det utesluter inte att man även kan ta hänsyn till andra aspekter.

Det förespråkare för lågkolhydratskost ofta hävdar är att man bör komplettera med kunskap inom humanfysiologi, främst då kunskap om hur en fettcell fungerar. Det har varit känt och okontroversiellt sedan 60-talet att insulin är ett viktigt anabolt hormon för inlagring av fett i fettceller (se vilken lärobok som helst i humanfysiologi). Istället för att då räkna kalorier, ger detta en alternativ strategi för att minska kalori-intaget: man minskar insulinutsöndringen i blodet genom att minska kolhydratsintaget. Detta leder i sin tur till att fettinlagringen minskar och därmed även hungern och kalori-intaget i slutändan.

Låg-fettskost har rekommenderats av betydande samhällsinstitutioner och många forskare (världen över) i runt ett halvsekel. Men att ta detta som en garant för att det är en sund rekommendation utan att ta del av den argumentation som finns för och emot, är tyvärr en fälla som många fastnar i. Troligtvis pga av att många dels inte vet vad vetenskap egentligen är och dels aldrig har sett forskarsamhället inifrån.

För att få en inblick i den medicinhistoriska bakgrunden till rekommendationerna av låg-fettskost så rekommenderar jag artikeln "How the Ideology of Low Fat Conquered America". http://jhmas.oxfordjournals.org/cgi/content/full/63/2/139

Blir långt ifrån övertygad av

Inlagt av jonas (inte verifierad)

Blir långt ifrån övertygad av texten. Visst finns det en fajt om fett, men detta är ju ett debattinlägg som främst tar stöd för vedertagna uppfattningar. Tesen är att fett i allmänhet och mättat fett är farligt, eftersom många forskare tycker så. Splittringen i denna fråga har dock ökat drastiskt på senare år.

Vad gäller omega-6 så ÄR det linolsyra, det är inte så att det finns i linolsyra.

Mozzafarian 2004. AJCN Mättat

Inlagt av IQ200 (inte verifierad)

Mozzafarian 2004. AJCN Mättat fett bra och kolhydrater dåligt, för dina kranskärl? Läs mer om studien här:
http://www.kostdoktorn.se/facit-fran-inatt

WHI 2006. JAMA Studien som många anser vara sista spiken i kistan för teorin att fett eller mättat fett skulle ge hjärtsjukdom. Gigantisk studie där nästan 50,000 kvinnor följdes under 8 år. Allt till en nätt kostnad av över en halv miljard dollar. Knappt hälften randomiserades till lågfettskost och drog ner rejält på fettintaget, samt åt mer frukt och grönt. Resultatet blev ingen minskning av risken för hjärtsjukdom. Faktum var att för de redan hjärtsjuka fanns en tendens till ökad risk i lågfettsgruppen, som var statistiskt signifikant. Som grädde på moset sågs ingen minskad cancerrisk, och de som försökt minska fettintaget hade inte heller gått ner ens ett halvt kilo under de 8 åren i snitt, jämfört med de som åt som vanligt. Detta trots att lågfettsgruppen även motionerat mer. Här är DN´s rapport, här en rapport från Harvard.

Mente 2009. AIM. Stor systematisk genomgång av alla studier om kost och förebyggande av hjärtsjukdom. Mycket socker/snabba kolhydrater finns det bra stöd för att det är farligt. Men stödet för teorierna om fett, mättat fett, fleromättat fett, kött, ägg, mjölkprodukter är mycket svagt.

Nielsen 2005 (Karlshamnsstudien). UJMS Den omtalade svenska studien på lågkolhydratkost där 16 typ-2 diabetiker åt 20% lågkolhydratkost, och jämfördes med kontrollgrupp som åt 60% (ungefär vad livsmedelsverket rekommenderar). Lågkolhydratsgruppen fick kraftigt sänkt blodsocker, behövde mindre mediciner, och gick ner i snitt 11,4 kg på 6 månader. De som åt högkolhydratskost klarade sig ungefär som tidigare. 22-månadersuppföljningen visar fortsatt betydligt bättre värden för lågkolhydratsgruppen. Här finns en populärversion på svenska och här är 22-månadersuppföljningen. Och här finns diskussion och länkar till 44-månadersuppföljningen.

Haimoto 2007 DRACP (abstract) En lite större studie – 76 typ 2 diabetiker som åt en väldig snäll lågkolhydratkost (45% kolhydrater) jämförs med en kontrollgrupp som åt lite mer kolhydrater (57%). Grupperna följdes under två år. Under studiens gång gick personerna i lågkolhydratsgruppen ner signifikant mer i vikt, fick signifikant bättre blodsocker, och kunde även minska sina mediciner mer och fick bättre blodfettsprofil, än de som åt mer kolhydrater. Detta visar intressant nog att även en mindre minskning av kolhydratsmängden i kosten verkar ha positiva effekter för diabetiker.

Daly 2006 Diab Med. (abstract) 102 feta diabetiker med dålig sockerkontroll randomiserades till antingen lågkolhydratkost (max 70g/dag) eller kalorireducerad lågfettskost, under 3 månader. Lågkolhydratsgruppen gick ner i vikt betydligt mer (p=0,001), och fick bättre blodfetter (p=0,01).

Boden 2005 AIM. En kort studie, men med dramatiska resultat. 10 feta typ 2 diabetiker åt sin vanliga mat i 7 dagar, och sedan lågkolhydratkost i 14 dagar (21 gram/d, obegränsat med fett, protein), allt under ständig övervakning på sjukhus. Bland annat blodsockret förbättrades kraftigt – trots att flera fick minska sin medicinering. Värd att titta på mest för blodsocker- och blodinsulinkurvorna före och efter kostförändringen, där man ser en helt spektakulär skillnad.

Halton 2008 AJCN. 20 års uppföljning av 85000 kvinnor i Nurse´s Health Study. Kraftigt ökad risk utveckla diabetes typ 2 för de som ätit mat med högt glykemiskt load (mycket snabba kolhydrater). Läs mer i detta blogginlägg.

Barclay 2008 AJCN. En genomgång av 37 studier på området som visar högre risk att utveckla typ 2 diabetes (bland annat) för personer som äter stor mängd och/eller snabba kolhydrater. Läs mer i detta blogginlägg.

Shai 2008. Numera kanske det enskilt bästa stödet för att lågkolhydratkost är överlägsen fettsnål kost för långsiktig viktminskning. 2-årig uppföljning av 322 överviktiga eller feta israeler där fettsnål kost var signifikant sämre både för viktnedgång och kolesterolvärden. Publicerad i NEJM, en av de högst ansedda medicinska tidskrifterna. Mer om studien här:
http://www.kostdoktorn.se/fettsnal-kost-samsta-bantningen-i-ny-stor-stud...

Gardner 2007. Ettårig studie som innan Israel-studien ovan var det starkaste stödet för att lågkolhydratkost är den bästa metoden att gå ner i vikt. Dessutom gav den bättre blodtryck och blodfetter än jämförelsedieter. Stor randomiserad studie enligt alla konstens regler från Stanford University, publicerad i en av de bästa medicinska tidskrifterna JAMA (Journal of the American Medical Association).

Foster 2003. NEJM. Den första välgjorda studien (RCT) på Atkins/lågkolhydratkost för viktnedgång. 63 deltagare. Vinnare? Mest viktnedgång på Atkinskost efter såväl 3, 6 som 12 månader (statistiskt signifikant bara vid de två första tillfällena). Dessutom bättre blodfetter (HDL, TG) på lågkolhydratkost.

Brehm 2003. JCEM. Liten studie med 53 personer som slumpades till lågkolhydrat eller fettsnålt under sex månader. Få avhopp vilket ökar säkerheten i studien. Bäst viktnedgång med lågkolhydratkost.

Hession 2008. Obesity reviews. Metaanalys av 13 randomiserade studier från januari 2000 till mars 2007 som jämfört fri mängd lågkolhydratkost och kaloribegränsad fettsnål kost. Lågkolhydratgrupperna fick mer viktnedgång, bättre blodfetter och blodtryck, och hade färre avhopp i studierna. Mer om analysen här:
http://www.kostdoktorn.se/13-studier-lchf-bast-for-vikt-blodfetter-och-b...

Sacks 2009. NEJM. En stor studie som fick media att rapportera att ”alla dieter fungerar lika bra”. Detta trots att den tidigare ständiga vinnaren lågkolhydratkost inte fått vara med. Alla dieterna här siktade på minst 35 E% kolhydrater – nästan tio gånger mer än i de studier som visat bäst effekt av lågkolhydratkost. Ändå var det aningen mer (icke-signifikant) viktnedgång med något mindre kolhydrater. Mer om studien:
http://www.kostdoktorn.se/lika-dieter-lika-bra

Cochrane 2007. Cochrane är ett fristående internationellt nätverk som kritiskt värderar, sammanfattar och förmedlar information om effekterna av olika behandlingar och förebyggande åtgärder. I juli 2007 kom deras utvärdering om alla studier på lågkolhydratkost (lågt GI och GL) för viktnedgång. Denna visade att lågkolhydratkost gav mer viktnedgång och bättre blodfetter än konventionella viktnedgångsdieter. Detta även när personerna i lågkolhydratsgrupperna fick äta sig mätta, och de andra skulle hålla in på kalorierna!

Dashti 2006. (abstract) Om nu mindre kolhydrater i kosten ger bästa viktnedgången… vad händer då med riktigt lite kolhydrater? Faktiskt har en stor studie på 66 gravt överviktiga personer (snitt 106,9 kg) gjorts på Kuwaits universitetssjukhus (av alla ställen!), där man vågat sig på att under ett år endast låta dem äta 20-40 gram kolhydrater om dagen. I övrigt fick de alltid äta sig mätta. Resultat? De gick ner i genomsnitt 25,9 kg! Dessutom förbättrades deras blodfetter och blodsocker mycket kraftigt. Resultatet var så bra att jag hade tvivlat om jag inte personligen sett många göra samma sak, med liknande resultat.

SBU 2002. ”Fetma – problem och åtgärder” Stor svensk statlig utvärdering av sista decenniernas studier på metoder för viktnedgång. Lågfettskost finnes ofta ge ett antal kilos initial viktminskning, men i de allra flesta fall återgång till ursprungsvikten ”inom något år”. Lågkolhydratkost utvärderas ej.

”Eko-Atkins”: Jenkins2009. Arch Intern Med. Fet vegetarisk lågkolhydratkost gav bättre resultat än fettsnål vegetarisk mat för viktnedgång. Mindre hunger, bättre blodfetter, bättre blodtryck.

Fett och kolesterol är hälsosamt! - Om gamla och nya kolesterolmyter (Inbunden)
av Uffe Ravnskov

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9172411465

Här kommer några fakta:
http://www.ravnskov.nu/svcholesterol.htm

1. Kolesterol är inte ett dödligt gift, utan ett ämne som är vitalt för alla cellers konstruktion och funktion. Kolesterol är vare sig "gott" eller "ont"; däremot påverkas blodets innehåll av många faktorer, till exempel stress, fysisk aktivitet, ändringar av kroppsvikten, rökning och mycket mer.

2. Ett högt kolesterol påstås att förorsaka åderförkalkning och hjärtinfart. Talrika studier har emellertid visat att människor med ett lågt kolesterol blir lika åderförkalkade som människor med ett högt.

3. Vi producerar själva 3-4 gånger mer kolesterol än vi äter. Produktionen ökar när vi äter för lite kolesterol och minskar när maten redan är rik på kolesterol. Detta förklarar varför det är så svårt att ändra sitt kolesterol genom att ändra sin kost.

4. Matens innehåll av kolesterol och animaliskt fett har inget med åderförkalkning eller hjärtinfarkt att göra. Till exempel har mer än 30 vetenskapliga studier visat att den mängd fett som infarktpatienter ätit innan sjukdomen inte var större än den mängd som friska människor äter.

5. Att sänka kolesterolet med de mediciner som användes innan statinerna introducerades kan inte påverka risken att dö i hjärtinfarkt; de är dessutom hälsovådliga och kan förkorta ditt liv.

6. Den nya sortens kolesterolsänkare, statinerne förebygger hjärtinfarkt, men effekten är mycket svag och har inget med kolesterolsänkningen att göra. Tyvärr är de även cancerframkallande, åtminstone hos försöksdjur. Om det även gäller hos människor vet vi ännu inte med säkerhet, därför att vi endast använt statinerna i tio år. Man får till exempel inte lungcancer redan efter tio års rökning.

7. Ett högt kolesterol är en riskfaktor för mindre än 10 % av dem som dör i hjärtinfarkt. Dessutom skyddar det mot infektioner och äldre människor med högt kolesterol lever längre än äldre människor med ett lågt.

8. Många av dessa fakta har presenterats i vetenskapliga tidskrifter och böcker de senaste decennierna, men få känner till dom.

9. Orsaken till att lekmän, läkare och de flesta forskare aldrig hört talas om detta är, att alla resultat, som talar emot kolesterolkampanjens budskaper, ignoreras eller felciteras i den vetenskaplig litteraturen.

Vill bara tacka för det jobb

Inlagt av Ankie (inte verifierad)

Vill bara tacka för det jobb du lagt ner när du författade denna sammanställning!!
Lätt att läsa det som du skriver.
Låter onekligen intressant så här långt. Har inte kollat källorna ännu.;)

Får lov att säga(skriva) en

Inlagt av Urban (inte verifierad)

Får lov att säga(skriva) en utförligare och komplettare, lättläst kommentar har jag sällan stött på!!
Det är bara att gratulera och den här kommentaren vill jag gärna se hos kostdoktorn.se. Jag tror att Doc. skulle tillochmed ha den som en särskilt inlägg.
Tack för en bra analys och bra skrivet.....!!

Jag har väl cirka 20 kg

Inlagt av Anna (inte verifierad)

Jag har väl cirka 20 kg övervikt,har varit en tjockis i hela mitt liv! Och jag har tuggat fibrer och ätit pulver i hela mitt liv! Funkar de?????Nej!!Tränar 4 gånger i veckan plus promenader!Är jympa ledare i Friskis och svettis!Artikeln ovan är kvalificerat skit snack helt enkelt!Är skit förbannad på etablissemanget som lurat i mig att jag skall äta fettsnålt och kolhydrat rikt.Nu har jag sen en tid tillbaka ätit LCHF,inte hungrig och magen är i trim(den gjortde ofta MYCKE ont förut)!Sen är de ju så att om man nu skulle bli sugen på lite light margarin så kan man ju alltid ta reda på hur de tillverkas så brukar den känslan gå över!
Förrsten hur tar man på ett vetenskapligt korrekt sätt reda på att en grupp människor tycker att maten ser mer frestande och god ut än en annan grupp?

Har tidigare slaviskt följt

Inlagt av Dag (inte verifierad)

Har tidigare slaviskt följt Livsmedelsverkets rekommendationer, vilka jag fått av dietist. Resultat? Ökad vikt, ökad andel kroppsfett, minskad andel muskulatur.
Sedan ett år följer jag dr Dahlqvists kostråd strikt. De tre värdena ovan har blivit omvända. Samtidigt som mina blodvärden blivit "optimala".

För ett antal år sedan prenumerade jag på FoF. Tänkte ta upp prenumerationen igen, men blev efter den här partsinlagan tveksam.

Hoppas innerligt att FoF reparerar skadan med en ny artikel i nästa nummer!

Seriöst,

Inlagt av Linneaus (inte verifierad)

Seriöst, härlig pajkastning.

Är det verkligen de olika kostråden idag som är orsak till fetman (t.ex. kostcirkeln)? Är det inte så att när man äter utöver kostcirkelns beståndsdelar för varje enskild individ så börjar problemen - t.ex. kakor, godis, läsk, saft, transfetter, lightprodukter.... titta på de personer som är feta (jag är fet) i butiken när du handlar - vad har de i kundkorgen alternativt kundvagnen - kakor, godis, läsk men kanske även feta produkter men allt som oftast mycket lightprodukter - för det skall ju vara bra - lite fett som sagt... ack så fel... de kan inte sägas äta efter kostcirkeln....

Vad kan man säga om det här? Äter du enl. kostcirkeln har du förmodligen ingen möjligthet till några större utsvävningar för då går du upp i vikt om du inte motionerar. Därför är den potentiellt skadlig.... motgiftet mot detta kan vara stenålderskost som fungerar lika bra som LCHF... men jag föredrar stenålderskost (paleolitisk kost) eftersom den även är skeptisk mot mjölkprodukter förutom spannmålen. Kasta paj på stenålderskosten för att det är tillåtet att äta frukt är på gränsen till vansinne... visst äter man LCHF så är ju varje kolhydrat viktig och kan bidra till att fettförbränningen avstannar och du lagrar fettet du mumsar i dig... men det är ju en konsekvens av den s.k hormonella viktregleringen som LCHF:are pratar om...

Tycker debatten saknar nyansering mellan främst livsstilarna som insett kostcirkelns begräsningar... jag ser LCHF som att den spelar inom den paleolitiska säfren men att de nyttjar mjölkprodukter.

Äter du LCHF se till att äta naturliga livsmedel fritt från tillsatser...

Annika Dahlqvist blev INTE

Inlagt av Anna (inte verifierad)

Annika Dahlqvist blev INTE vald till "årets förvillare" pga sina kostråd!
Men detta var väl vad de hoppades på..att folk skulle ha något att sätta dit henne på.
Det var hennes uttalande om andra saker, bl a svininfluensan som ansågs förvillande.

Men herregud, visst att FOF

Inlagt av Danlo (inte verifierad)

Men herregud, visst att FOF var en tråkig tidning med tråkiga artiklar innan, men de har åtminstone hållt en proffsig nivå.. Tills nu..

Vad är det här? Den här artikeln skulle vem som helst kunnat skriva! Det måste ju finnas hur många engagerade journalister som helst som brinner för vetenskap och forskning som kunde gjort en ordentlig artikel som inte bara tar upp gamla FELAKTIGA idéer om kost!?

Jag är så fruktansvärt trött på alla inkompetenta människor som lyckas sno åt sig bra jobb utan att vara värda det!

För övrigt så började mitt liv samma dag som jag började göra tvärtemot de officiella kostråden. Har nu ätit LCHF i snart 10 månader.. Inga värkande knän längre, inget blödande tandkött längre, inga sömnproblem längre, inget hetsätande längre, ingetn svamp på fötterna längre.. allt detta utan läkemedel! HA!
Om min pollenallergi försvann pga allt mättat fett jag började äta eller för att säsongen tog slut vet jag inte förrän nästa vår, men jag har mina aningar.. ;)

Om de andra artiklarna är så

Inlagt av Erik (inte verifierad)

Om de andra artiklarna är så extremt dåligt underbyggda och ligger så långt ifrån verkligheten som denna så är det dags att avsluta prenumerationen. Jag är väl insatt i detta område men ej i många andra. Tyvärr är nog kvaliten överlag extremt låg om denna text har slunkit igenom och det verkar farligt att lite på det som skrivs.

Lotta Fredholm är en person

Inlagt av Putte (inte verifierad)

Lotta Fredholm är en person att hålla ögonen på. Hennes intellektuella ohederlighet och ovilja att beakta fakta som talar emot det propagandistiska uppdrag hon fått bör rimligen ogiltigförklara hennes insatser i alla journalistiska sammanhang.

En undermålig artikel helt

Inlagt av Anonym (inte verifierad)

En undermålig artikel helt enkelt som helt missar poängen med att läsa FoF: Faktainnehållet och källorna ska ska vara i framkant av forskningsläget. Jag tror jag ska sluta att prenumerera på FoF.

Då jag hör mej för bland

Inlagt av Stefan L (inte verifierad)

Då jag hör mej för bland människor runtomkring mej så blir jag förvånad över hur många som fått till viktminskning och hälsoförbättring på så många olika sätt..Det jag grunnar mest på nu är att det finns så många åldringar som levt på socker och fett hela sitt liv men ändå är så pass friska. Tror jag funderar vidare lite till..

Fast våra åldringar lagade

Inlagt av Suss (inte verifierad)

Fast våra åldringar lagade för det mesta sin egen mat från grunden med naturliga råvaror. De föddes inte upp med hel eller halvfabrikat som innehåller en allsköns massa smörja + en jäkla massa socker.

De åt heller inte godis och drack läsk de flesta dagarna i veckan och alla dessa s k "nyttiga" frukostflingor i långa banor fanns inte heller.

Man bakade kakor och gjorde efterätter med socker säkert ja, men det var inte i den omfattningen som sker nu och inte var och varannan dag.

Naturlag: Energin är

Inlagt av Pär Mårtensson (inte verifierad)

Naturlag:
Energin är konstant.
Energi in = energi ut.
Om inte, ring mig så blir du och jag rika!'
/Pär, tekn dr

Visst, energi försvinner inte

Inlagt av Mnc (inte verifierad)

Visst, energi försvinner inte i tomma intet, men kroppen är mer komplicerad än du vill få det till mellan raderna. Kolhydrater, fett och protein har alla olika metaboliseringsprocesser och det händer väldigt olika saker när du äter energin jämfört när du eldar den. Kroppen väljer själv vad den vill göra med energin, den måste inte lagra det den inte behöver för näring eller energi, den kan göra sig av med det genom att skruva upp förbränningen, eller skicka ut en del av det med avföringen. Energi ut är ingen variabel som är skild från energi in, äter du mer bränner kroppen mer, och vice versa. Men ger du kroppen signaler om att det är dags att lagra fett så kommer den lagra fett, och den signalen får den från att insulinnivåerna i kroppen är höga, och det blir de när man äter mycket kolhydrater, särskilt snabba sådana.

Epidemiologiska studier är

Inlagt av Meck (inte verifierad)

Epidemiologiska studier är värdelösa i detta sammanhang. Man vet inte vad folk äter och hur mycket fett eller kolhydrater det handlar om. Den fysiologiska forskningen har svaret, fett i stora mängder är ett gift för cellerna i levern, hjärtat och betacellerna i pancreas. Dessutom är fettet ett långsamt bränsle i jämförelse med kolhydraterna, alltså inte bra om man vill prestera inom idrott och yrkesliv. Allt detta finns publicerat i ett stort antal avhandlingar som läkare normalt inte läser.

Kommentera

Annons