Korsfästelsen improviserad?

Gunnar Samuelsson, doktor i religionsvetenskap, har gått igenom antika skrifter – på grekiska, latin, hebreiska och arameiska – från Homeros (som enligt traditionen levde på 700-talet f.Kr.) till Jesu århundrade på jakt efter information om korsfästelsen.

Men resultatet är magert.

– Det handlar om rätt snåriga texter, och det man skrivit om är olika former av upphängningar, berättar Gunnar Samuelsson. Ofta hängde man upp lik för att avskräcka, och även döende eller torterade människor. Om man band eller spikade fast dem vet vi inte. Kanske hängde man upp dem i träd, i ställningar, eller i någon påle. Och ibland hängde man upp kroppsdelar av stympade människor.

Det begrepp som återkommer i det material som Gunnar Samuelsson har analyserat är det grekiska ordet (ana)stauroun, som brukar betyda upphängning. Evangelisterna hävdar att Jesus bar ett stauros till Golgata. Hur detta såg ut vet man inte, även om den kyrkliga traditionen säger att det hade formen av ett kors eller en tvärbjälke till ett kors.

Gunnar Samuelsson tror att improvisation och tillfälligheter spelade roll vid dessa bestraffningar.

– Poängen är att vi inte vet. Det som enligt källorna skedde på Golgata var kanske bara det som råkade hända där. Vi vet bara att det finns många varianter av dessa straff.