Annons

Lönar sig verkligen plaståtervinning?

Publicerad:

2012-08-07

Fråga: Är det mer skadligt för miljön att skölja ur plastförpackningar och samla in dem, än att lägga dem bland soporna som skall brännas? Är det sant att den största mängden källsorterad plast ändå går till förbränning? Förut skulle man också skilja på mjuk- och hårdplast i de olika behållarna. Har man kommit fram till nya och bättre metoder för att förädla plastsopor?

Christina Fälth

Svar: Livscykelanalyser, där man tar hänsyn till hela kedjan, inklusive transporter, sköljning, insamling med mera, har visat att återvinning av plast är bättre för miljön än att framställa motsvarande mängd ny plast från jungfruliga råvaror. Vid förbränning får man ut ett visst värmevärde, men vid materialåtervinning sparar man mer energi än värmevärdet per kilo material.

Det mesta av den sorterade och insamlade plasten går till materialåtervinning vid anläggningar i Sverige och Tyskland. Därför är det viktigt att vara noga vid sorteringen. Felsorterat material, till exempel matrester och elektronikprylar, minskar återvinningsgraden.

Det finns ett undantag som kan ha bidragit till ryktet att plasten ”ändå förbränns”: vissa partier utsorterad plast kan ibland säljas som ett högvärdigt bränsle (jämförbart med olja) till cementindustrin, som behöver få upp riktigt höga temperaturer i sina ugnar. Det kan inte jämföras med vanlig avfallsförbränning.

Plastens återvinningsbarhet beror inte på om den är hård eller mjuk, det viktiga är vilken polymer det är, till exempel polyeten, polypropen eller PET. Återvinningsanläggningarna har en mängd olika mekaniska metoder för sortering efter polymerer. Att både hård och mjuk plast nu sorteras tillsammans har mer med organisation och ansvar att göra. Det blev en ändring i överenskommelsen mellan kommunerna, som ansvarar för hushållens osorterade brännbara avfall, och Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTI AB), som ansvarar för återvinning av plastförpackningar. Plast är fortfarande det förpackningsmaterial som vi är sämst på att sortera och materialåtervinna.

Lisa Dahlén, lektor vid Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser på Luleå tekniska universitetet.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

6

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Hej Lisa

har en liten plasteka, hur återvinner jag den plasten? Vad är det för typ av plast i den? Gelcoat, glasfiber och själva plasten?

CM

Hej!
Jag undrar en sak? Hur kommer det sig att det är så miljövänligt att återvinna istället för att återanvända plastförpackningar som man till exempel har diskmedel i? Finns ju andra plastförpackningar som också skulle kunna användas igen. Tycker att det är en process vid tillverkning och en process vid sluthantering. Tycker det vore bra om man fyllde på i stället för att slänga. Det finns en affär i min närhet där kan man hämta mjölk i glasflaska och så fyller man bara på den när det är slut. Mycket bättre än detta eviga släng av plastkorkar som dräller överallt.

Hej igen! Om vi nu ser vad mycket plast det finns i haven så är detta ingen hållbar lösning. Ni försöker få det till att låta att det är så jättebra för miljön vilket det inte är. Tycker att om det är så att ni forska om detta varför ser ni då inte till att ni tar ert ansvar istället för att skönmåla detta?

Hej! I Brommas återvinningscentral sorterar man mjuk från hårt plast numera (förr kunde man placera mjukt och hårt tillsammans). Jag har varit flera gånger med om att de säger till att ’slänga allt på brännbart’, i det fall man har råkat blandat mjukt och hårt plast; dock efter en diskussion tyckte dom att det var bättre att sortera ut allt ändå. I ’brännbart’ finns det massor av olika blandat material. Nu undrar jag hur noggrann är man på en återvinningscentral med allt som hamnar som ’brännbart’? Sorteras det ut hårt och mjukt plast från samtliga material, eller förbränns plast, papper, frigolit, m.m., tillsammans? Varför ’får’ man slänga allt tillsammans i sina soppor fortfarande (i andra länder kan man få böter för det).
Tacksam för svar/
Audrey

Hur hanteras de olika plasterna i de kommuner som har avtal om sopförbränning?
Där sorteras ofta, för att inte säga alltid plast som brännbart.
Jag kan inte tänka mig att man väljer att sortera hushållssopor innan förbränning.
Naturligtvis finns det återvinningsstationer där man kan sortera ut hårplastförpackningar , men handen på hjärtat, det slinker med en och annan förpackning även i påsen som läggs i brännbart.

Ser fram emot att forskningen finner ett sätt att bryta ned plast och förädla den till drivmedel istället för dagens olyckliga hantering. Vidare vore det nog positivt om förpackningshysterisk industri skulle sse över hur många lager plast man behöver för att distribuera sina varor.

Oj... halkade av ämnet en aning.

TAck för ordet i alla fall.

Lönar sig verkligen plaståtervinning?

-NEJ, vi har alla sett hur det ser ut vid plastinsamlingen det läcker
plast ur dem så det ser mer eller mindre ut som en mindre sop-
tipp. detta gäller personliga observationer i västra götaland,
halland och värmland.

-sedan får vi inte glömma de flertalet bränder i återvinnings-
containrarna.

-säg att 60 % av dem som återvinner kör bil till insamlings-
platsen då är kostnaden bensin för vägen dit plus den extra
halvlitern för att starta den och köra igen. så om vi bara lägger
till den extra halvlitern blir det 30 liter bensin, 1L bensin har
innan det ens hamnar i din tank förbrukat 395 g fossilt CO2.
Det ger 11550 g fossilt CO2 och då har vi ju bara räknad på
den halvlitern som går åt att starta bilen igen. tänk då på alla
turerna återvinningsbilarna tar.

exempel på en återvinningsstation i varberg så ville någon att
man skulle stanna vid varje container. det skulle bli up till 5
gånger större utsläpp än det i exemplet ovan.

lägger man då till kostnaderna för släckning och / byte av
utbrända container samt renhållning runt om containrarna
som sker med svensk arbetskraft. här har vi förstås den
absolut största kostnaden som Lisa Dahlén har valt att inte
återge. sanningen får man bara i små bitar, verkligheten då
måste man använda huvudet.

Lägg till kommentar