Kan levande stubbar göra skogsbruk klimatsmart?
Det är en omdebatterad fråga hur skogsbruk ska bedrivas på ett klimatvänligt sätt. Ett problem verkar vara det organiska material – rötter och rotberoende mycel – som blir kvar under jord efter avverkning och genererar stora utsläpp när det bryts ner. Skulle man kunna lösa detta genom att hålla rotsystemen vid liv – kanske genom att göra stubben så hög att några grenar bibehålls, eller genom att ympa nya plantor på befintliga stubbar? Är detta möjligt och sker någon sådan forskning i dag? /Jonas Jäthing
Bild: Getty images
Svar av Anders Lindroth, professor emeritus i naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet, och Håkan Wallander, professor i markbiologi och miljövetenskap, Lunds universitet
I en levande skog omsätts stora mängder koldioxid hela tiden. Den sugs upp ur atmosfären genom fotosyntes och avges på nytt genom respiration. Denna respiration utförs både av gröna växter och av mikroorganismer som bryter ner organiskt material.
Efter en kalavverkning återstår endast respirationen från nedbrytare, som dessutom kan öka markant på grund av tillskottet av nytt organiskt material från döda rotsystem, stubbar samt en ökad mängd avverkningsrester på marken. En stor del av de svampar som innan avverkningen bidragit till trädens näringsupptag dör också och blir tillgängliga för nedbrytning. Det är detta sammantaget som orsakar de stora utsläppen från kalhyggen.
Fråga en forskare
Har du en fråga till en forskare? Mejla fraga@fof.se
De vanligaste trädarterna i vårt skogsbruk, tall och gran, producerar normalt inte stubb- eller rotskott och därför dör rotsystemen oundvikligen vid avverkning. Vissa svampar som bildar mykorrhiza med trädrötterna återhämtar sig relativ snabbt efter att nya plantor växer upp, medan andra arter tar betydligt längre tid på sig.
Att lämna höga stubbar med grenar kvar är tyvärr inte realistiskt eftersom mycket av virkesvärdet finns i trädens nedersta delar och höga kvarlämnade stubbar dessutom skulle försvåra markberedning och återplantering. Idén att rädda rotsystemet efter ett avverkat träd med ympning faller nog också på en rad omständigheter – bland annat obalansen i att kombinera en liten gren och en enorm rot, och att avverkning ofta sker på vintern och ympning lämpligen görs på våren. Det pågår en hel del forskning om hur mykorrhiza påverkas av olika skogsbruksåtgärder, men det finns inga förutsättningar för att hålla mykorrhiza intakt efter kalavverkning. Det enda sättet att undvika stora utsläpp vid avverkning är att bedriva ett kontinuitetsskogsbruk. Där skördar man en mindre andel av träden genom selektiv avverkning (plockhuggning), vilket gör att markens ekosystem bara påverkas minimalt och de kvarvarande träden och markväxterna kan tillgodogöra sig de resurser i form av näring och ljus som frigörs.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.
