Segregation ger fler bilbränder

I en ny studie jämförs statistik över antalet bilbränder i Sverige med sociala och demografiska faktorer i extra drabbade områden.

Publicerad
Bilbränder har en nästan rituell funktion vid upplopp, enligt forskarna.
Bild: istockphoto

Bilbränderna i Sverige har ökat, och de är främst koncentrerade till storstadsområdena. Bilbränder är en tydlig indikator på upplopp – de har enligt forskarna en nästan rituell och mycket offentlig funktion när det råder social oro. Dessutom är mörkertalet nästan obefintligt. Därför har forskare analyserat statistik över bilbränder från Brottsförebyggande rådet, och undersökt kopplingen till andra faktorer.

Antal bilbränder per 100 000 invånare i olika delar av Sverige.


Bild: Johan Jarnestad

Mellan åren 2002 och 2009 ökade antalet bilbränder per 100000 invånare och år från 50 till nästan 80 i Sverige. Men vissa förorter till Stockholm, Göteborg och Malmö hade långt över 200 bilbränder per 100 000 invånare och år. Det handlar främst om kommuner och stadsdelar med många utlandsfödda som har liten kontakt med majoritetsbefolkningen, enligt Bo Malmberg, som är professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.

– Vi har gjort ett isoleringsindex, som mäter koncentration av utlandsfödda till delar av en kommun eller stadsdel. Ju mer åtskilda de utlandsfödda bor, desto större är risken för bilbränder inom kommunen, säger han.

En annan viktig faktor är om en stor andel av kommunens invånare är 15–24 år gamla.

– Det är väl känt att andelen unga kan förklara kriminalitet – men även bilbränder, säger Bo Malmberg.

En stor andel socialbidragstagare är också en förklaringsfaktor, men däremot inte en stor andel arbetslösa.

– Det verkar alltså som om segregationen i sig är en viktig förklaring, säger Bo Malmberg.

Han ser flera tänkbara förklaringar till mekanismerna i dessa utsatta förorter. Det kan handla om minskad social kontroll bland svagare grupper, att färre är benägna att ingripa eller ringa polisen när någon gör fel. Dessutom kan segregeringen öka stereotypiseringen – det vill säga att polisen redan från början agerar som om området är ett problemområde, vilket kan öka problemen.

Men det finns goda exempel på hur den här typen av problem kan lösas.

– I Uppsala har antalet bilbränder minskat sedan man införde närpoliser som hade daglig kontakt med invånarna i utsatta förorter, säger Bo Malmberg.

Studien är publicerad i Urban Geography.

Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor