Så många släktingar har svenskarna

Har du fler eller färre kusiner än genomsnittet? Forskare har för första gången tagit reda på hur många släktingar svenskarna har.

Publicerad

Släkten utgör ett viktigt socialt nätverk, men har inte varit särskilt synligt inom forskningen.
Bild: Getty images

Trots att släktingar spelar en viktig roll i människors liv har det saknats kunskap om hur många syskon, kusiner och andra nära släktingar som varje svensk har.

Det har en grupp forskare i demografi vid Stockholms universitet nu ändrat på. Med hjälp av registerdata har de för första gången kartlagt släktskap i en hel befolkning.

Studien, som publicerats i tidskriften Demography, visar att antalet släktingar i livet förändras med åldern. Yngre personer har i genomsnitt cirka 15 släktingar medan 70-åringar har ungefär tio släktingar i livet.

Martin Kolk
Martin Kolk är docent i demografi.
Bild: Cato Lein

Dessa räknas som släktingar

Som släktingar räknas i studien barn, barnbarn, syskonbarn, syskon, kusiner, föräldrar, föräldrars syskon och far- eller morföräldrar. Även halvsyskon är inkluderade och där syns en ökning.

– Det är tydlig trend att andelen halvsyskon ökar över tid, säger Martin Kolk, docent i demografi och studiens huvudförfattare.

Flest släktingar har personer i mitten av trettioårsåldern då antalet är i genomsnitt 20 stycken. Men variationen är stor konstaterar Martin Kolk.

– Den stora variationen förvånade mig. I mitten av livet har en del personer bara några få släktingar medan andra kan ha 50, 60, 70 släktingar. Det genomsnittliga antalet släktingar säger inte alltid så mycket.

Antalet kusiner är till exempel i genomsnitt åtta mitt i livet, men nästan 30 procent har elva eller fler kusiner.

Andelen personer som inte har några släktingar alls är mycket liten. Det rör sig framför allt som äldre barnlösa personer.

Inga stora skillnader finns mellan könen. I en kommande, ännu inte publicerad studie har Martin Kolk och hans kollega Linus Andersson även tittat på samband mellan antal släktingar och socioekonomisk bakgrund

 – Där ser vi inga stora skillnader i släktskap mellan personer med olika utbildningsnivå och olika inkomstnivåer. Det blev jag också lite överraskad av.

De ingår i studien

Studien omfattar alla svenskfödda personer med svenskfödda föräldrar som bodde i Sverige 2018. Med hjälp av register över barnafödande har forskarna kunnat bygga nätverk över släktskap och räkna antalet släktingar av olika typ.

– Det ställer stora krav på data. Det måste gå att identifiera folks far- och morföräldrar, hitta deras barn och veta vilka personer som är i livet och vilka som är döda, säger Martin Kolk.

Han beskriver Sverige som unikt med en digitaliserad folkbokföring som sträcker sig tillbaka till 1930-talet.

– Utan den typen av register är det inte möjligt att göra en sådan här kartläggning.

Enligt Martin Kolk har släktingar utanför kärnfamiljen ofta varit bortglömda inom samhällsvetenskaperna.

– Men släkten är en stor del i många människors liv och utgör ett viktigt socialt nätverk. Genom släkten får man stöd och hjälp och exponeras också för personer som ofta är annorlunda än en själv. Släktingar är en viktig del av livet.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor