Därför väljer unga bort storstan

Vänner, relationer eller direkta ekonomiska fördelar som bostad kan få unga att stanna kvar i småstäder. Gruppen som trotsar urbaniseringstrenden är inte homogen, visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

Publicerad
Att ärva ett hus kan vara ett ekonomiskt incitament för unga att stanna kvar på den ort man växt upp.
Bild: Getty images

Tidigare forskning har antingen fokuserat på ungdomars mobilitet eller på deras inträde på arbetsmarknaden. Hanna Uddbäck kombinerar dessa två perspektiv. I sin avhandling i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, undersöker hon varför unga vuxna väljer att stanna kvar i en mindre stad, kopplat till situationen på arbetsmarknaden och övriga livsvillkor. Studien visar att unga ser flera fördelar med att stanna kvar.

– Det kan handla om sociala relationer, vänner och familj, men också tillgång till bostäder som många upplever inte skulle vara möjliga i en storstad, säger Hanna Uddbäck.

Hanna Uddbäck.
Bild: Helena Håkansson

Bred grupp unga

Hon har djupintervjuat 19 unga vuxna i en mindre industriort i södra Sverige, med skilda bakgrunder och förutsättningar. Genom att stanna kvar i småstaden trotsar de en stark och länge rådande norm att flytta till större städer och ”lyckas”.

– Bilden av de som stannar har varit att de saknar ambitioner eller på något sätt ses som samhällets förlorare. Det behöver de verkligen inte vara, det är en väldigt bred grupp unga människor. De kan vara allt från relativt priviligierade till att ha marginaliserade positioner.

För många av de intervjuade var att stanna kvar ett aktivt beslut de fattade tidigt i livet.

Hanna Uddbäck har använt sig av sociologen Pierre Bourdieus teorier om bland annat socialt och kulturellt kapital.

– Om vi bara utgår från mobilitetsnormen kan vi inte riktigt förstå dem som stannar. Men det finns resurser kopplade till småstaden. När vi tittar på de lokala normerna och strukturerna kopplade till resurser blir det mer begripligt.

Ett exempel på resurs kan vara att ärva en bostad.

– Då finns det även ett ekonomiskt incitament att stanna kvar.

Hur stor roll spelar möjligheten till arbete eller risken för arbetslöshet?

– Alla unga jag intervjuat betonar vikten av att kunna försörja sig och ha ett meningsfullt arbete. Men försämrade arbetsvillkor och arbetslöshet innebär inte nödvändigtvis att människor flyttar, snarare leder det just till sämre livsvillkor.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Jobba på distans

Hanna Uddbäck genomförde sina intervjuer innan pandemin startade. Men coronaåret har också bidragit till en grön våg. Fler väljer att lämna storstäderna när det nu finns en större möjlighet att jobba på distans.

– Det vore intressant att göra en liknande studie på inflyttade i småstäder, och se varför de väljer att lämna de större städerna.

Varför valde du att forska på detta?

– Jag har själv en bakgrund i en liten stad och valde att flytta därifrån så fort jag kunde när jag var 18–19 år. Jag ville se hur de som stannar kvar ser på sin situation.

Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor