LED – ett nytt sätt att lysa upp världen
NOBELPRIS I FYSIK 2014: De japanska forskarna Hiroshi Amanao, Shuji Nakamura och Isamu Akasaki belönas med årets Nobelpris i fysik för att ha uppfunnit den blå lysdioden (LED).
Uppfinningen: Den blå lysdioden
Lysdiodens hjärta är inte större än ett sandkorn, och består av flera skikt av halvledarmaterialet galliumnitrid (GaN) och dess legeringar. I n-skiktet finns det många fria negativt laddade elektroner, medan det i p-skiktet saknas elektroner – där dominerar de positivt laddade hålen. Elektrisk spänning driver elektroner och hålen mot varandra och i mötet sänds ljus ut. Ljusets våglängd beror helt och hållet på halvledaren. Det blå ljuset ligger i den kortvågiga änden av regnbågen och kan bara alstras i vissa material.
De två största utmaningarna, som ingen tidigare klarade av, var dels att bygga upp galliumnitridkristallen, dels att skapa ett effektivt p-skikt. Pristagarna lyckades även öka lampans effektivitet genom att blanda in indium (In) och aluminium (Al).
Bild: Johan Jarnestad
Den blå lysdioden är en förutsättning för att skapa vitt ljus från lysdioder. Röda och gröna lysdioder har funnits sedan mitten av förra seklet, men det kortvågiga blå ljuset förblev en utmaning ända tills pristagarna i början av 1990-talet fick ut starka blå strålar från sina halvledare. Då öppnades vägen för att förändra belysningstekniken från grunden.
Isamu Akasaki arbetade tillsammans med Hiroshi Amano vid Nagoyauniversitet, medan Shuji Nakamura var vid Nichia Chemicals, ett litet företag i Tokushima. Uppfinningen av den blå LED-lampan var revolutionerande. 1900-talet lystes upp av glödlampan, som mest alstrat värme. 2000-talet kommer att lysas upp av LED-lampan.
Nobelpriset i fysik 2014
Hiroshi Amano, Shuji Nakamura & Isamu Akasaki.
Motivering: För uppfinningen av effektiva blå lysdioder vilka möjliggjort ljusstarka och energisnåla vita ljuskällor.
Läs mer
Fortsatta planer på ny kärnkraft vid Ringhals
Statliga Vattenfall går vidare med sina planer på att bygga nya kärnkraftsreaktorer intill de nuvarande vid Ringhals. Men om det blir små modulära reaktorer, så kallade SMR, eller stora traditionella kärnkraftverk är ännu inte klart.
Hoppfullt om en hållbar värld
Hannah Ritchie vill att vi slutar att prata om att det är kört utan i stället ta reda på fakta och kavla upp ärmarna.
Hur spar man bäst energi hemma?
Hur mycket slår minskad elförbrukning i hemmet igenom i form av verklig energibesparing?
Kärnkraften minskar – men några länder tror på vändning
De senast 20 åren har fler gamla reaktorer stängts än nya startats.
Värmer kärnkraften haven?
Hur mycket värme bidrar världens kärnreaktorer med till den globala uppvärmningen?
