Hur sårbar är energiförsörjningen i krig?
Hur sårbara är olika typer av kraftförsörjning i händelse av krig? Försvaret säger nej till många planerade vindkraftsprojekt med hänvisning till rikets säkerhet – men ett fåtal kärnkraftsreaktorer bör ju kunna slås ut på någon dag och dessutom med katastrofala följder. /Lennart Thol

Älvkarleby kraftverk vid Dalälven. Kraftverk är sårbara för bomber och sprängningar men elsystemet kan också angripas med cyberattacker.
Bild: Getty images
Svar av Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy, Chalmers tekniska högskola.
I Ukraina ser vi hur en angripare kan förstöra el- och fjärrvärmesystem och ställa till problem för befolkningen. Genom att förstöra transformatorer och stora kraftverk orsakar man skador med lång reparationstid.
En angripare kan också förstöra vattenkraftdammar eller kärnreaktorer och orsakar då även skador i omgivningen. Radioaktiva ämnen från kärnreaktorer kan skada under flera generationer. Det kan räcka att slå ut elförsörjningen för att orsaka skada, eftersom reaktorer som nyligen varit i drift behöver kylas för att inte härden skall smälta. Att orsaka förödelse genom att angripa dammar och kärnkraftverk är ett brott mot internationella överenskommelser om krigets lagar. Men både kärnreaktorer och vattenkraftdammar har angripits.
Solpaneler och vindkraftverk är mindre än kol- och kärnkraftverk, vilket gör att det kostar mer för en angripare att slå ut lika mycket elproduktion. Även om delar av en stor solenergianläggning förstörs kan resten av anläggningen tas i drift igen. Ansträngningar görs i Ukraina för att ordna mindre sårbar el med solel och batterier till sjukhus och andra viktiga byggnader. I Sverige är soltak och batterier i dag ofta installerade så att de slutar fungera om elnätet förstörs, men så behöver det inte vara.
USA:s militär använder mycket solceller. Andra länders försvar betalar ägarna av havsbaserade vindkraftverk för att få använda verken som plattformar för spaning ute till havs.
Elsystem och kraftverk är inte bara sårbara för bomber och sprängningar, utan kan också angripas och slås ut med cyberattacker. Elsystemet har många delar som är anslutna till internet och den som lyckas komma åt dessa uppkopplingar kan orsaka skador. Det gäller allt från vattenkraftverk och elnät till villasystem med solceller och batterier.
Fråga en forskare
Har du en fråga till en forskare? Mejla fraga@fof.se
I Sverige fanns tidigare en idé om att kärnreaktorerna skulle stängas, och kärnbränslet flyttas till bergrum vid krig. Men för att bränslet ska kunna flyttas måste reaktorerna ha stängts många månader i förväg. De ekonomiska konsekvenserna av att förlora så mycket elproduktion är stora. Nu tycks svenska försvaret utgå ifrån att fienden inte ska vara så elak att reaktorerna angrips. Samtidigt vet vi att Israel har bombat reaktorer i Irak och Syrien och att Ryssland brutit regler om kärnkraftverk under kriget i Ukraina.
Utöver fysiska hot och cyberattacker är energifrågan också en viktig del av propaganda och desinformation för att skapa konflikter eller gynna egna ekonomiska intressen långt innan det blir ett fysiskt krig. Ryssland har intresse båda av att skapa konflikter i EU och att hålla uppe efterfrågan på sin export av olja, gas och kärnbränsle som är Rysslands stora inkomstkälla.

Kunskap baserad på vetenskap
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer