Annons

Den stora Gatsbykurvan

Forskare har upptäckt ett oväntat samband mellan klassklyftor och social rörlighet.

Författare: 

Publicerad:

2014-04-01



Strider mot den amerikanska drömmen. I länder med stora inkomstskillnader är det svårare att göra en ekonomisk klassresa, jämfört med mer jämlika länder.

The Great Gatsby: När Scott Fitzgeralds roman The Great Gatsby (1925) filmatiserades på nytt förra året spelades huvudrollen av Leonardo DiCaprio.

Bild: 
Warner Bros. Pictures

Häromåret lanserade president Barack Obamas ekonomiska rådgivare, Princeton-ekonomen Alan Kreuger, begreppet Gatsbykurvan, efter Scott Fitzgeralds roman The Great Gatsby från 1925. Kurvan visar att det finns ett samband mellan stora inkomstskillnader och liten social rörlighet. I länder med stora ekonomiska klyftor gör färre personer klassresor. Och i länder med små klyftor finns i regel en större social rörlighet.

– Detta samband förvånade många ekonomer när det uppdagades, säger Daniel Waldenström, som är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och forskar om inkomstfördelning.

– På 1980-talet menade många ekonomer att inkomstklyftor kan vara bra, eftersom de kan sporra människor att prestera. Men när forskningen visade att de höga inkomsterna mest gick i arv i många länder, började man revidera den synen.

Den sociala rörligheten i kurvan har mätts genom en jämförelse mellan fäders och söners löner i medelåldern. Ju större skillnaderna är, desto större kan man anta att den sociala rörligheten i ett samhälle är – både uppåt och nedåt.

– En stor inkomstskillnad mellan far och son visar att arvet, i flera bemärkelser, inte behöver vara den viktigaste faktorn för hur mycket en person tjänar. I ett dynamiskt samhälle spelar individens prestation större roll än pappans inkomst, säger Daniel Waldenström.

Forskarna har valt att bara mäta på män, eftersom de historiskt sett varit mindre benägna att arbeta deltid och vara föräldralediga, vilket annars skulle göra det svårare att tolka samband.

Har sambanden förändrats över tid?

– Vi vet faktiskt inte så mycket om mekanismerna, säger Daniel Waldenström. Dels är det inte så många länder som har jämförbara data, dels har vi inte data över längre tidsperioder. Men man kan ju anta att många länder låg uppe i övre högra hörnet på Gatsbykurvan för länge sedan, även om studier har visat att den sociala rörligheten var stor i Sverige redan på 1930-talet. Och rimligen kan bra och gratis utbildning samt fördelningspolitik leda länder mot det nedre vänstra hörnet.

Är det där alla länder bör vara, eller tycker vi så bara för att Sverige ligger där?

– Ja, det är lätt att tycka det. Men många är beredda att acceptera ekonomiska skillnader så länge de är kopplade till prestation. Titta på Zlatan och hans miljoner. De verkar rätt accepterade. Och då hamnar vi i ett samhälle långt ner på kurvan, men en bit till höger.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar