Annons
Bild: 
Joanna Gniady / Harvest Agency

Sjuk av religion

Migration ger nya möjligheter att undersöka hur religion påverkar hälsan. Svenska forskare har funnit ett samband som krockar med tidigare uppfattningar – en religiös miljö leder till sämre hälsa.

Författare: 

Publicerad:

2017-10-19

Tidigare forskning har visat att det finns ett stabilt samband mellan religiös tro och god hälsa.

– Det finns flera tidigare studier, framför allt på data från USA, som visar ett positivt samband mellan tro och hälsa, säger Martin Ljunge. Men det har varit korrelationsstudier som enbart mäter samband. Man har sett att folk som går i kyrkan ofta mår bättre, men utan att kunna säga vad som orsakat vad.

Martin Ljunge är forskare i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning. I en ny omfattande studie har han undersökt orsakssambandet mellan religion och självupplevd hälsa.

Sverige är tillsammans med de andra nordiska länderna ett av de minst religiösa länderna i världen. Skillnaden är stor i länder som Egypten, Bangladesh, Indonesien eller Sri Lanka, där nästan alla uppger att religionen spelar en stor roll i vardagen. I och med dagens omfattande migration kan dessa skillnader i religiös tro användas för att studera hur religion påverkar hälsan.

Martin Ljunge har tillsammans med en forskarkollega analyserat hälsodata från andra generationens invandrare i 30 europeiska länder, tillsammans med religionsdata från mödrarnas hemländer från den tid de emigrerade, ofta flera decennier tidigare. Migranterna har i sin tur kommit från över hundra länder, fördelade över stora delar av världen.

– Vi undersökte även data över pappornas religiositet, men sambandet är mycket starkare mellan mödrars och barns religiositet. Ett barns religiositet förutsägs till stor del av hur religiöst moderns hemland var, om man ska sammanfatta, säger Martin Ljunge.

I sin tidigare forskning har han bland annat analyserat orsakssamband för tillit på liknande sätt. Där visade han att tillit grundas i barndomen och i regel ärvs mer från mamman än från pappan.

I den aktuella studien har religiositet skattats via flera indikatorer, till exempel hur ofta mödrarna besökte sin församling, hur ofta de bad, om de tillhört någon församling, om de uppgett att de tror på en gud och så vidare. Forskarna har sedan använt hälsodata från European social survey, från åren 2002–10, för att gå vidare med analysen.

– Vi analyserade barnens självupplevda hälsa i landet dit de flyttat, i relation till andelen religiösa i mödrarnas hemland. Eftersom religion i regel överförs inom familjen, kan man förhoppningsvis se någon form av kausalitet. Barnens hälsa kan ju rimligen inte påverka graden av religion i moderns tidigare land, säger Martin Ljunge.

– Det visar sig att de barn vars mödrar kommer från mer religiösa länder i regel har sämre självupplevd hälsa, vilket är ett mått på hur man mår i allmänhet.

Vilka mekanismer kan det då handla om?

– Enligt tidigare forskning kan man sammanfatta hälsoeffekterna av religion som varierade. Men enligt denna studie tycks de negativa effekterna överväga. På plussidan korrelerar religiositet med social gemenskap, minskad konsumtion av alkohol, tobak och droger samt en sinnesro som gör att man kan se världen som sammanhängande och livet som del av något större. På den negativa sidan finns lägre tillit, fatalism, lägre kognitiv förmåga, mindre motion och en stress som kan relateras till inre konflikter. En religiös person kan fokusera mer på evigheten och mindre på dagen, vilket kan tänkas missgynna hälsan.

Forskarna har kontrollerat för en stor mängd andra variabler som är kända för att påverka hälsan, till exempel utbildning, ekonomisk nivå i det gamla landet, hälsa i det gamla landet samt lycka. De testade även att utesluta de mest och minst religiösa ursprungsländerna, för att se om dessa extremer påverkade resultatet – men det hade ingen effekt.

Resultaten gäller alltså barn till migranter och inte majoritetsbefolkningen. Men mekanismerna verkar vara likartade där, varför resultaten ser ut att kunna generaliseras – även om forskarna förstås är tydliga med att också andra saker än religion påverkar hälsan.

– Utbildning är en av de starkaste faktorerna som påverkar hälsa. Det vi har hittat är en nästan lika stark effekt som att ha gymnasieutbildning, säger Martin Ljunge.

Eftersom religion tidigare har förknippats med god hälsa, har till och med vissa läkare – dock inte i Sverige – ordinerat religiösa aktiviteter till vissa patienter. Martin Ljunge menar nu, utifrån sina resultat, att man bör vara försiktig med sådana medicinska rekommendationer.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

2

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Fel slutsats? Det som slår mig ganska omgående när jag läste den här artikeln är frågan om ni i er studie har tagit höjd för felkällor gällande kulturell omställning? Om man migrerar från ett högst religiöst land till världens mest sekulära region (Europa) bör ju rimligen den kulturella omställningen vara ganska omfattande. Detta bör ju i sin tur ha en ganska omfattande effekt på åtminstone den psykiska hälsan och som vi vet så har folk som mår psykiskt dåligt sämre hälsa även fysiskt än männsikor som mår bra. Den psykiska och fysiska ohälsan hos föräldrarna påverkar ju garanterat hälsan hos barnen. Så min fråga är helt enkelt om ni har snarare har hittat ett samband mellan stor kulturell omställning och hälsa snarare än religiositet i allmänhet och hälsa?

Lars: Jag tror att dina tankar är helt rätt, en sån omställning bör vara väldigt krävande.

Lägg till kommentar