Antropologi

De färskaste spåren av den kortväxta förmänniskan Homo floresiensis är mycket äldre än vad forskarna trott.

Ett fossilt fynd av en liten apa på Iberiska halvön får forskarna att åter fundera över människoapornas och gibbonernas släkthistoria.

En studie av sömnvanorna hos flera av dagens jägar- och samlarfolk visar att sovandet verkar rätt likartat oavsett miljö och livsstil.

Hur Afrika framträder i forskning och medier speglar fortfarande våra egna synsätt och intressen, snarare än de människor och samhällen som porträtteras, skriver sociologen Maria Eriksson Baaz.

Varför lockar en underdog nästan alltid fram vår sympati?/Annica

I Peru praktiserades så kallad trepanering för 1 000 år sedan. Nu har forskare undersökt kvarlevorna efter 32 kroppar med spår av omfattande skallkirurgi – som tycks ha fungerat.

De flesta händer man har sett avbildade i gamla grottor härrör från kvinnor.

Anna Gavanas, socialantropolog och docent i genusvetenskap vid Linköpings universitet, vill nyansera RUT-debatten med en antologi om marknaden för hushållstjänster.

En ny studie visar att människosläktet inte skulle ha kunnat utveckla stora energikrävande hjärnor utan att först behärska kokkonsten.

Khoisan­folken bildade en egen släktgren redan innan människan utvandrade från Afrika.

Människans föregångare började tillverka spjut med en spets av sten redan för en halv miljon år sedan.

Världens äldsta blåsinstrument har hittats i sydvästra Tyskland. De två flöjterna, den ena tillverkad av fågelben och den andra av en mammutbete, är mellan 42 000 och 43 000 år gamla.

Mycket har skrivits om Djingis khan och hans fyra söner. Men nu intresserar sig forskningen för hans okända döttrar. Flera av dem fick stor makt, men retuscherades sedan bort ur historieskrivningen.

Knappt två miljoner års utveckling skiljer de båda händerna åt. Den mindre tillhör en kvinna av arten Australopithecus sediba, vår äldsta människosläkting som år 2008 upptäcktes i Sydafrika.