Arbetsmiljö

Tidigare och fler tester, bättre information och skyddsutrustning. Men framför allt: generellt sett bättre arbetsvillkor. Det är vårdpersonalens budskap till beslutsfattare gällande pandemin, visar en ny rapport vid Mittuniversitetet.

Ett forskarteam har hjälpt skolor att förbättra arbetsmiljön med lyckat resultat. – En framgångsfaktor är att avsätta tid och engagera hela skolans personal, enligt Lydia Kwak, docent i hälsofrämjande arbete vid Karolinska Institutet.

Digital teknik suddar ut gränsen mellan arbetsliv och privatliv. Forskare har identifierat sju sätt att hantera det på. Men vad som stressar mest är inte självklart, enligt Ann Bergman, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet.

Sedan tidigare finns forskning som tyder på att skift- och nattarbete kan bidra till psykisk ohälsa. En ny svensk studie pekar åt samma håll, men att det dessutom kan skilja sig åt mellan kvinnor och män, och olika typer av skiftarbete.

När det inte längre går att stänga dörren om sig på kontoret får man stå ut med arbetskamraternas prat. Men nu visar en svensk studie att en stimmig grupp faktiskt är mindre störande än två personer som samtalar.

Forskning & Framstegs tidigare chefredaktör Patrik Hadenius tog paus mitt i karriären och skrev en bok – om pauser.

Skillnaderna i mäns och kvinnors sjukskrivningsnivåer är nu större än någonsin tidigare. En ny studie av historiska data ger en bakgrund.

Så stor andel av fartygsbefälen somnade när de testkörde fartyg i simulatorer. Det visar forskning vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg och Stressforskningsinstitutet.

Nu är det bevisat vad som många länge misstänkt:

Det finns effektiva sätt att öka chansen för åter-gång i arbete, visar ny forskning utförd genom ett samarbete mellan Försäkringskassan och Yrkes- och miljömedicin vid Lunds universitet.

Rösten är lärarens viktigaste verktyg, men också hans eller hennes akilleshäl. I en enkät till 500 lärare i Skåne svarade 80 procent att de ofta behöver harkla sig och 75 procent att de ofta är hesa.

En chef som upplevs som dålig ökar såväl sjukfrånvaron som risken för exempelvis hjärtinfarkt.