Arkeologi

Jägare och samlare i Norden bedrev jordbruk i liten skala, enligt en ny studie. Det ökar stödet för hypotesen att jägarbefolkningar lärde sig odling av de första jordbrukarna som kom till Norden.

För 9 000 år sedan dog en uroxe i nuvarande Skåne. Arkeologerna har nu upptäckt ett märkligt hål i ett av oxens revben. Tack vare avancerade mätmetoder som har utvecklats inom fysiken börjar de förstå vad som hände.

Anders Kaliff har skrivit en bok om indoeuropéernas påverkan på fornnordisk religion – ett område som tidigare har präglats av rasbiologiska inslag.

Det är ingen större risk att det förekommer någon omfattande handel med IS-plundrade arkeologiska föremål i Sverige, enligt en ny rapport.

Nya upptäckter visar att vikingatiden började tidigare än forskarna hittills har trott.

Under goda tider byggs det många hus. Det gäller både i dag och tidigare under historien. Genom att studera årsringarna i 50 000 trästockar i gamla hus kan forskarna nu datera både goda år och tider av svält, krig och missväxt med större precision.

För 900 år sedan formade en kvinna i ett tyskt kloster sin pensel mellan läpparna. Färgämnet som fastnade på hennes tänder visar att hon arbetade med mycket värdefulla manuskript.

Med hjälp av droppstenar i en kinesisk grotta har forskare fått en ny möjlighet att kalibrera dateringar med kol 14-metoden.

Neandertalarna var anpassade till ett klimat som var avsevärt kallare än det vi har i dag. Men nya rön visar att vinterkylan ändå kunde vara ett problem för barnen.

Nya genetiska analyser visar att de skytiska nomaderna i det antika Eurasien sannolikt bestod av många olika folkgrupper, som hölls ihop av en gemensam kultur.