astrofysik

Gåtan med den kokande superjätten

En av natthimlens starkast lysande stjärnor, Betelgeuse, tappade plötsligt två tredjedelar av sin ljusstyrka. Varför? frågar sig astronomer världen över. Är det ett tecken på en kommande explosion? Svaret kan finnas i Uppsala.

Vad finns bortom universum?

Jag har läst att världsalltet inte är oändligt – att det förmodligen finns en gräns för dess storlek. Vad finns i så fall på andra sidan om denna gräns? Ingenting? /Tage Hertzell Kjell Olofsson, astrofysiker, Uppsala universitet svarar: Vi vet inte om universum är ändligt eller oändligt men vad vi kan säga är att det är ofantligt stort. Vi ser bara en liten del av det totala universum. Vi ser så långt ut som det tagit ljuset med sin ändliga hastighet att färdas till oss. För varje sekund som går ser vi mer och mer av universum. När det gäller denna typ av frågor ser man ofta missförstånd. Man...

Ett tätt fält av stjärnor, mot en glesare befolkad rymd.

Galaxerna som vaknade igen

Stjärnor bildas genom att förtätningar i rymdens glesa gas drar till sig mer material, ända tills det finns tillräckligt för att gasen ska kollapsa till ett klot och tända en fusionsprocess. Men om gasen är för varm – om partiklarna i gasen rör sig för fort – kan den inte samlas i tillräckligt täta moln. När den första generationen stjärnor började lysa förändrades miljön i universum. Kall gas joniserades och värmdes upp. Det påverkade särskilt dvärggalaxer som innehöll mycket lite gas, och då kunde inga nya stjärnor längre uppstå. Det här är bakgrunden till en studie som astronomen Martin...

En vitblå stjärna med stora flammor runt.

Stjärnan som försvann

I det tidiga universum fanns nästan bara väte och helium, och ytterst lite av tyngre grundämnen. Stjärnor som bildades då blev större och hetare och brann ut fortare – men hur sådana stjärnor fungerar i slutet av sina liv är ganska okänt. Därför ville ett forskarlag från Irland, Chile och USA rikta in sig på att studera en blå jättestjärna i en galax med låg halt av tunga grundämnen, 75 miljoner ljusår bort. Det finns mätningar av denna stjärna från åren 2001–2011. Eftersom den var så oerhört ljusstark gick den att urskilja i sin galax, trots det enorma avståndet. Men nu när forskarna riktade...

En tät ansamling av stjärnor, till vänster också ett stoftmoln.

Stora stjärnor stör de mindre

Unga stjärnhopar är ovanliga i Vintergatan, men de som finns ger en intressant möjlighet att studera hur stjärnor och stjärnsystem bildas och utvecklas. På bilden från rymdteleskopet Hubble ser vi en stjärnhop i stjärnbilden Kölen, som bedöms vara mellan en och två miljoner år gammal. Stjärnorna i hopen är alla ungefär lika gamla, men de varierar kraftigt i storlek. Nära mitten finns minst 30 riktigt jättelika stjärnor, vars kraftiga stjärnvindar påverkar omgivningen. Astronomer som har studerat hopen har kommit fram till att detta tycks göra stor skillnad för möjligheten att planetsystem ska...

Solen sjuder

Här ser vi solens yta i större detalj än någonsin tidigare. Mönstret uppstår när ytan bubblar, som när soppa kokar i en kastrull. Inuti varje cell stiger material från djupare lager, och vid de mörka kanterna sjunker det nedåt igen. Varje cell är ungefär 100 mil bred. Bilden är tagen med ett nytt solteleskop på Hawaii, Daniel K. Inouye Solar Telescope.

Planetjägare hittade ovanlig stjärnförmörkelse

Astronomer som söker efter steniga småplaneter kring små stjärnor hade turen att också få syn på ett system av tre bruna dvärgar, varav två mycket nära varandra. En brun dvärg är ett mellanting mellan jätteplaneter och de minsta stjärnorna. Det speciella med just de två nära grannarna i detta system var att de kretsar kring varandra i en bana precis i linje med hur vi ser dem från jorden, så att de turas om att dölja varandra. Det här ger forskarna en ovanlig möjlighet att bestämma både radien och massan för de båda bruna dvärgarna. Den första gången en brun dvärg upptäcktes var för 25 år...

Konstnärlig tolkning av en stjärna som exploderar och sänder ut strålning.

Rekordenergi från kosmisk explosion

På en sekund kan en gammablixt stråla ut lika mycket energi som vår sol gör under hela sin existens. Det gör dem till de kraftigaste explosioner vi känner till i universum. Gammablixtar uppstår när en stor stjärna kollapsar till ett svart hål, och sänder ut gammastrålning med fotoner (ljuspartiklar) som kan ha hundratals miljarder gånger så hög energi som fotonerna i synligt ljus. Satelliter fångar upp strålning från gammablixtar ungefär en gång om dagen. Rymdbaserade instrument kan dock inte mäta gammastrålarna med högst energi, eftersom de passerar rakt igenom satelliten. Gammastrålning...

Radioteleskop-paraboler mot en mörk himmel, röd prick illustrerar radioblixten.

Blixtrande gåta inuti dvärggalax

De gåtfulla korta pulser av radiostrålning som kallas radioblixtar ( fast radio bursts ) har gäckat astronomer ända sedan den första upptäcktes 2007. Hittills har arton stycken listats. Alla utom en har blinkat förbi på några få tusendels sekunder, utan att ge tillräckliga ledtrådar till varifrån radiostrålningen kom. En av dem har dock upprepat sig. Den har gett ifrån sig en oregelbunden serie blixtar, utan synbart mönster. Med hjälp av ett samarbete mellan flera radioteleskop har astronomerna kunnat ringa in var på himlen radioblixtkällan finns. Ett optiskt teleskop på Hawaii gav sedan den...

Mörkret vid tidens ände

”Jag visste tidigt att jag skulle studera fysik och ägna mig åt det jag såg som de riktigt fundamentala frågorna, men strängteori var inget jag hört talas om. Första gången jag på allvar stiftade bekantskap med begreppet var när en energisk man höll föredrag i Uppsala någon gång under andra halvan av 1980-talet. Jag skulle precis påbörja mina doktorandstudier och ville gärna veta vartåt forskningen var på väg. Föredragshållaren var Hector Rubinstein, en av fysikvärldens mest omstridda och färgstarka personer. Han var nyss kommen till Uppsala och kunde berätta om den nya och fantastiska teorin...

Mörk materia i vår närhet

Forskare från bland annat Stockholms universitet har bevisat att vår egen galax är full av mörk materia, en okänd sorts materia som tidigare bara hade observerats indirekt i avlägsna galaxer. Studien började med världens hittills största kartläggning av hur gaser och stjärnor i Vintergatans inre delar roterar runt galaxcentrum, vilket avslöjar hur mycket massa som finns och drar dem inåt. Den massan jämfördes sedan med en noggrann undersökning av hur den lysande materien som vi kan se är fördelad i vår galax. – Vid det laget kunde vi subtrahera den ljusa massan från den totala och därmed få...

Kometen kommer – men klarar Ison mötet med solen?

När kometen Ison påbörjade sin resa mot solen för en halv miljon år sedan fanns inga moderna människor. Våra förfäder Homo erectus var på vandring från Afrika till Europa och Asien, och lämnade efter sig spår av stenverktyg, lägereldar och ben från bytesdjur. Vi vet inte om de talade ett språk eller hade förmåga att reflektera över tillvarons villkor. När kometen nu når höjdpunkten, och kanske slutet, på sin långa resa möts den av en annan människoart, Homo sapiens – en självmedveten och tänkande varelse på jakt efter sitt ursprung. Nyfikenheten har drivit oss att utforska varje aspekt av vår...

Högaktiv solfläck kommer snart att peka rakt mot jorden

Ett tredje utbrott på solen under ett och samma dygn överraskade nyligen solforskarna. Solfläcken som kopplas till kanonaden vänder sig snart mot jorden. Så eventuella kommande utbrott skulle kunna dränka oss i en ström av högenergetiska partiklar. De processer i solen som ligger bakom solfläckarna tros även ligga bakom solvinden, den partikelstrålning som solen sänder ut. Aktiva solfläckar frigör stora moln av laddade partiklar från solatmosfären, koronan, som far genom rymden med hastigheter på miljoner kilometer i sekunden. Det kan ta några dygn för molnet att komma till oss, men när...

Stjärnan lyser innan den tänds

Fråga: Stjärnor bildas ju av gasstoff som ansamlas via gravitation. Men hur skapas det supertryck som krävs för att tända en ny sol? Lasse

Sök på sajten