Biologisk mångfald

På Käringön fanns det så gott om paddor att sommargästerna inte visste var de skulle sätta ner fötterna. Tjugo år senare är paddorna borta.

Döda träd ger ett skräpigt intryck i skogen och rensas ofta bort. Men den döda veden kan vara mer fylld av liv än träden som fortfarande lever.

Forskaren Dolph Schluter har lagt en hel karriär på att förklara hur arter blir till. Själv beskriver pristagaren sig som en rebell.

Många humlor börjar flyga två veckor tidigare än för drygt hundra år sedan. Nu varnar forskare för att de långsamma humlorna får svårt att klara sig.

Forskaren Maria Blasi Romero identifierar både framgångar och besvikelser efter COP15.

Den 7 december inleddes FN:s toppmöte för biologisk mångfald. Ingenstans i världen är läget lika akut som på Madagaskar, menar Alexandre Antonelli.

Under flera hundra år länsades svenska vattendrag på miljontals flodpärl­musslor i jakt på skimrande pärlor. Nu kämpar forskarna för artens överlevnad.

Med en ny modell kan forskare räkna ut förlusten av biodiversitet för olika arter och på olika platser. Den har redan visat att det kan vara för sent för några av FN:s mål om att skydda den genetiska mångfalden.

Biologen Alexandre Antonelli ger konkreta råd om vad vi kan göra för att värna den biologiska mångfalden.