Humlor som vaknar sent riskerar svält

Många humlor börjar flyga två veckor tidigare än för drygt hundra år sedan. Nu varnar forskare för att de långsamma humlorna får svårt att klara sig.

Publicerad

Humledrottningarna, som samlades in för 117 år sedan, ingår i insektssamlingen vid Lunds universitet. Med hjälp av dessa har forskarna kunnat dra slutsatser om hur tidpunkten för flygstarten har förändrats med åren.
Bild: Christoffer Fägerström

Humlor är förhållandevis stora och håriga. De får med sig mycket pollen när de flyger från blomma till blomma och räknas därför som mycket viktiga pollinatörer.

När marken värms upp av vårsolen vaknar de övervintrande humledrottningarna till liv och ger sig ut på födojakt. En ny studie, publicerad i Biodiversity and conservation, visar att flygpremiären i Skåne sker två veckor tidigare jämfört med för 117 år sedan.

– Flera humlor verkar ha anpassat sig till det nya klimatet. Men vi såg också humlearter som naturligt vaknar senare. De har inte lyckats anpassat sig och minskar i antal, säger Maria Blasi Romero som är forskare vid Lunds universitet och en av studieförfattarna.

Risk för utrotning

Det finns 250 olika humlearter i världen. Cirka 40 av dessa finns i Sverige. Forskarna varnar nu för att arter kan utrotas om humledrottningarna inte klarar av att anpassa sig till det nya klimatet.

Ett annat problem är det utbredda jordbrukslandskapet.

– I dagens monokulturer blommar hela fält samtidigt. Om humlorna kommer vid fel tillfälle finns det en risk att de inte hittar någon mat alls, säger Maria Blasi Romero.

Humledrottningarna har bara två veckor på sig att hitta mat. Efter den tiden flyger de inte mer utan börjar i stället bygga upp en ny koloni. Arbetarna flyger till slutet av sommaren.

– Vi kan hjälpa humlorna genom förändringar i landskapet, till exempel genom att säkerställa att det finns marker med skugga där temperaturen är lägre. Vi kan också se till att det finns grödor som blommar senare på säsongen, som klöver, och att det finns blommande växter i våra vägkanter och trädgårdar, säger Maria Blasi Romero.

Unikt material

För att göra studien har hon och hennes forskarkollegor använt sig av observationer från Artportalen, som är ett system för artrapportering. De har också tittat på faktiska exemplar av humledrottningar som samlades in i Skåne redan för 117 år sedan.

Niklas Wahlberg är chef för biologiska museet vid Lunds universitet. Samlingarna, som är världens näst äldsta, innehåller växter och djur som är flera hundra år gamla. Han är övertygad om att materialet skulle kunna användas mer inom vetenskapen.

– Det är en unik samling som kan berätta mycket om hur naturen har förändrats i Sverige de senaste 200 åren, säger Niklas Wahlberg.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Miljö & klimat

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor