Vårkollen: Spana efter vårtecken och bidra till forskningen
Hur långt har våren kommit hos dig? I år var snötäcket ovanligt tunt och så gott som hela Sverige har redan barmark. Nu ska forskarna bakom Vårkollen jämföra årets blomningstider med observationer som gjordes för 150 år sedan.
Vitsippan är ett säkert vårtecken. Du rapporterar att arten blommar om minst tio blommor har öppnat sig helt och breder ut sig som små tallrikar. Kronbladen skiftar ibland i rosa.
Bild: Getty images
Den 30 april och 1 maj uppmanas allmänheten att rapportera vårtecken till Vårkollen. Forskarna vill veta om tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg och hägg blommar eller inte. De är också intresserade av lövsprickning hos björk.
De tidigaste vårtecknen är tydligt kopplade till snöns utbredning. Ett normalår är stora delar av norra Sverige fortfarande täckt av snö så här års, men i år försvann snötäcket ovanligt tidigt. Det är i stort sett bara fjällkedjan och Norrlands inland som fortfarande har snö.
I södra Sverige har en relativt kall start på våren sannolikt gjort att de lite senare vårtecknen inte hunnit utvecklas lika långt som tidigare år, till exempel häggens blomning och björkens lövsprickning.
Så här deltar du i Vårkollen
Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt som omfattar sex vårtecken. Du rapporterar om respektive art blommar, om den inte har börjat blomma än, om den är överblommad eller om den inte går att observera.
Dessa arter ingår:
– Tussilago
– Blåsippa
– Vitsippa
– Sälg
– Hägg
– Björk (lövsprickning)
Läs mer och fyll i rapporten under perioden 30 april–1 maj på Vårkollens webbplats.
Bakom Vårkollen står Svenska botaniska föreningen och Svenska fenologinätverket, som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet.
Vårkollen mäter effekten av klimatförändringen
Årets siffror jämförs mot historiska data. Mellan 1873 och 1951 samlades det in observationer om blomningstider och lövsprickning från stora delar av landet. Uppgifterna används nu som referensdata för att ta reda på hur den svenska våren har ändrats de senaste 150 åren.
Att vårtecknen kommer allt tidigare och att växtsäsongen förlängs är kanske de tydligaste effekterna av klimatförändringen i naturen. Med Vårkollen går det att mäta hur stor den här effekten är.
När naturens kalender ändras påverkas så väl jordbrukare som biodlare och pollenallergiker. Forskning visar också att humledrottningar som vaknar för sent om våren riskerar att svälta ihjäl, eftersom många blommor redan kan ha blommat över.
