Ekologi

Koraller är fastsittande nässeldjur som lever i stora kolonier, omslutna av skyddande skal. Innanför skalen finns det även alger, som skaffar näring med hjälp av…

Snöleoparden är ett av jordens mest utrotningshotade rovdjur – och det minst kända av de stora kattdjuren. I nio år har den svenska forskaren Örjan Johansson studerat det skygga djuret i Mongoliets ensliga bergsområden. Nu återstår frågan hur snöleoparden ska skyddas.

Vissa arter av gnagare saknar nästan helt förmågan att märka när det bli kallt. Det är sannolikt en evolutionär anpassning som gör det möjligt för dem att tillbringa vintern i dvala.

Fritidsfisket i Europa är en miljardindustri som påverkar några av de kommersiellt viktiga fiskbestånden. Det visar en unik studie.

Risken att invasiva fågelarter etablerar sig i Europa har minskat kraftigt. Det beror på att EU förbjudit import av vilda fåglar.

Trots att jordens torvmossar endast täcker 3 procent av landytan innehåller de 16 procent av allt kol som finns i ekosystemen på land. De är…

Städernas värme skapar ett gynnsamt klimat för träd – därför växer träd snabbare i staden än på landsbygden.

Skogsskövling anses vara det största hotet mot Madagaskars lemurer. Men nya rön visar att vissa arter även hotas av klimatförändringarna.  

Talgoxar i Storbritannien har ovanligt långa näbbar. Ny forskning tyder på att det kan vara en anpassning till att kunna plocka frön ur foderautomater.

Bin och humlor lockas av växter som spetsar sin nektar med nikotin. Nu menar forskare att det kan kopplas till den pågående bidöden. Vissa bekämpningsmedel liknar nämligen nikotin.

Ett stort forskningsprojekt i Östersjön visar att starka rovfiskbestånd och tät bottenvegetation samverkar i en positiv spiral, som ger bättre vattenkvalitet och friskare havsmiljö.

Skarvar äter bara fisk, men kan trots det sprida växter till nya miljöer. Det beror på att vissa av bytesfiskarna har frön i magen.

Forskare vid Stockholms universitet har upptäckt meterhöga trappsteg på botten längs Östersjöns kust. De gåtfulla formationerna kan ha en viktig betydelse för Östersjöns miljö.

Den rådande teorin om nyttan av sömn är att den ger vår hjärna tid till återhämtning. Så, varför sover maneter? De har ju ingen hjärna.