Att det går att bygga in elektronik i levande växter visade forskare vid Linköpings universitet redan 2015 . I stammen på en ros byggde de in elektroniska brytare och ett blad blev en primitiv skärm. Nu har de gått vidare och tillverkat en ros som kan lagra energi. – Vi har laddat den hundratals gånger med bibehållen prestanda, säger Eleni Stavrinidou, forskare vid institutionen för teknik och naturvetenskap på Linköpings universitet och huvudförfattare till den nya forskningsartikeln i tidskriften PNAS . Den snittade rosen har först fått suga i sig vatten med ett material som utvecklats...
Så små är transistorerna på de nya datorchip som har tagits fram av forskare vid företagen IBM, Global Foundries och Samsung. På dagens datorchip är de minsta transistorerna 10 nanometer. Den nya tillverkningsmetoden gör det möjligt att få plats med 30 miljarder transistorer på ett enda chip, stort som en fingernagel.
För att mäta temperatur krävs ett värmekänsligt material som till exempel reagerar på värme genom att ändra spänning. Forskare i Linköping har utvecklat en ny metod som bygger på ledande plast i en vätska. Plasten är negativt laddad och i vätskan finns även positivt laddade joner. När ena sidan värms upp rör sig de positiva jonerna till den kalla sidan och det uppstår en spänning. Spänningen används sedan för att styra strömmen i en transistor, grundbulten i all modern elektronik. Jämfört med andra material som används för att mäta temperaturskillnader är Linköpingsforskarnas metod 100 gånger...
Svenska forskare har framställt ett tyg som ändrar form av ström. Målet är att tillverka en åtsmitande dräkt som kan hjälpa människor med försvagade muskler att röra sig. – Det är ett avlägset mål, men vi har tagit ett första steg, säger Edwin Jager, forskare i tillämpad fysik vid Linköpings universitet. Tillsammans med sina medarbetare har han behandlat vävda och stickade tyger av cellulosatråd med en polymer som ändrar form av elektrisk ström. De har testat att använda en smal tygremsa som muskel för att röra en arm av lego upp och ner. Materialet ger än så länge inga superkrafter. Armen...
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)
1 | Varför har ni kombinerat elektronik och växter? – Det finns två applikationsområden i dag, som vi ser det. Man kan mäta funktioner inuti växten som exempelvis sockerhalt, pH-värde och så vidare. Samtidigt kan vi styra växtens fysiologi på ett mer direkt sätt, ungefär som man tänker sig GMO – men utan riskerna. Till exempel kan vi styra när växten ska blomma. Det handlar om att optimera fysikaliska funktioner. Vi kan aktivera växtens egen hormonproduktion och på så vis skapar vi både ett sensornätverk och ett leveransnätverk. Vi spelar på den kemiska ensemblen i växter. Det är det första...
Forskare i Tyskland och Japan har konstruerat en elektronisk hud som känner av magnetfält. Den är bara två mikrometer tjock och kan lätt fästas på fingret eller handflatan. Via en elektronisk krets är ”e-huden” kopplad till en mottagare, där en rad LED-lampor börjar lysa när man närmar sig ett magnetfält. Sensorn kan användas för navigation och i personliga säkerhetsapplikationer. Metoden är också användbar i medicinska implantat och för att mäta muskelaktivitet i realtid. Sensorn är förvånansvärt elastisk och kan böjas tusentals gånger utan att ta skada.
Kolatomer kan arrangeras i många olika former, och materialets geometriska mönster styr också dess fysiska egenskaper. Pentagrafen är ett helt nytt sådant kolmaterial: geometrin är ett platt mönster av femhörningar som gör materialet genomskinligt och bara en atombredd tjockt. Samtidigt är det mer än hundra gånger starkare än stål. Med kolatomerna i femhörningsmönstret blir pentagrafen en starkare, stabilare och mindre temperaturkänslig variant av grafen, ett redan känt platt material där kolatomerna ligger i sexhörningar, som i ett hönsnät. Till skillnad från grafen, som är elektriskt...
Svenska forskare har utvecklat en ny teknik för att framställa nanotrådar. Metoden är snabb, kontrollerbar och relativt billig, vilket gör att den passar för industriell tillverkning. Först framställs små, runda guldpartiklar. På guldpartiklarna sätter sig sedan partiklar av galliumarsenid (GaAs) som bygger upp själva nanotråden. Nanotrådens storlek kan varieras genom att ändra guldpartiklarnas storlek, temperaturen och tiden tråden tillåts växa. Det revolutionerande med den nya metoden är att den sker i en gas/partikelblandning. Forskarna kallar sin nya teknik för aerotaxi. Lars Samuelson,...
De flesta av dagens robothänder har någon form av fingrar och måste antingen programmeras exakt efter föremålets form, eller utrustas med trycksensorer.
Datorn Tianhe-I har konstruerats vid National university of defense technology i Kina och klarar 2,5 triljoner beräkningar i sekunden, eller 2,5 petaflops.
På bara några sekunder kan den nyutvecklade israeliska bombdetektorn upptäcka sprängämnet trotyl i så låg koncentration som en enda molekyl bland triljoner luft- eller vattenmolekyler.
Tidigare transistorvarianter har varit begränsade till att bara mäta den elektriska spänningen utanpå celler, men den nya sorten kan göra mätningar inuti en cell utan att skada den.
