etologi

Dansande bin avslöjar matbrist på landsbygden

När ett honungsbi återvänder till bikupan med mat utför biet en liten dans. I dansen upprepas åtta rörelser på bikakan. Dansens längd berättar för andra bin hur långt de ska flyga för att hitta samma mat. Vinkeln berättar vilken riktning de ska ta. – Bidansen är förmodligen den mest häpnadsväckande kommunikationsform som finns i djurriket. Den dekrypterades för nästan hundra år sedan, men vi lär oss fortfarande mer om den. Inget annat djur kan berätta för forskare var det har varit någonstans, så det här är ett fantastiskt verktyg, säger Elli Leadbeater , professor i ekologi och evolution vid...

Allt som är ovanligt med den vanliga hönan

Från skygg djungelhöna till människans trogna följeslagare – och till slut massproducerad slaktkyckling. Per Jensen är professor i etologi vid Linköpings universitet. Han har skrivit flera populärvetenskapliga böcker om djurs beteenden. Nu har han skrivit en bok om djur som ligger honom extra varmt om hjärtat: Världens vanligaste fågel – en kärleksförklaring till höns . Prenumerera på Forskning & Framsteg! Tidskriften med faktakollade och ögonöppnande reportage och vetenskapsnyheter utkommer med 10 nummer per år. Prenumerera Per Jensen har ett hönshus i trädgården och han väver elegant in...

Naturens mattesnillen – så räknar djur

Att kunna skilja på ett eller två kan vara livsavgörande. Men att se att elva är fler än tio, det är inte lika viktigt. I alla fall inte om man är en groda på jakt efter föda. Många djur kan uppfatta både mängder och proportioner och använder matematik när de jagar, slåss och hittar hem.

Sådan är din katt

Det finns drygt 70 registrerade kattraser världen över. Den så kallade rasstandarden ger en noggrann beskrivning av rasens utseende, men en ganska vag beskrivning av rasens temperament och beteenden. Finska forskare har nu med hjälp av statistiska analyser undersökt hur pass framträdande tio beteenden är hos 19 olika kattraser. Data kommer från frågeformulär och innefattar 5 700 finska katter varav drygt 800 är icke renrasiga ”huskatter”. Turkisk van är den ras som enligt forskarnas analyser är mest aggressiv mot familjemedlemmar. Den är också mest aggressiv mot främlingar och mot andra...

Pilgiftsgrodan har kartan i huvudet

Groddjur har ett mer primitivt nervsystem än reptiler. Länge ansågs de oförmögna att bygga upp mentala kartor. Men nu har forskare i USA visat att pilgiftsgrodor kan använda synliga landmärken för att leta upp en grund plats i ett akvarium där de får fast mark under fötterna. I naturen är det viktigt för pilgiftsgrodor att hitta platser där de har lagt sina ägg för att transportera ynglen till lämpliga pölar. Källa: Journal of Experimental Biology

Katter vet vad de heter

De flesta kattägare måste vänja sig vid att med jämna mellanrum bli ignorerade av sitt älskade husdjur. En tröstande tanke skulle kunna vara att katten, till skillnad från hunden, inte kopplar samman sitt jag med det namn vi valt åt den. Men det är fel. Det visar en studie utförd av japanska forskare, publicerad i Scientific reports . I studien fick katter lyssna på inspelningar med fem ord som hade liknande uttal och längd som deras eget namn, som var det sista ordet i serien. Rösten på bandet tillhörde kattens ägare, som sa orden med 15 sekunders mellanrum. Tanken var att katten skulle...

Tama kaniner har mindre hjärna

Att våra husdjurskaniner är lugnare och mindre rädda än sina vilda ursprungsartfränder syns i deras beteende, men också i deras hjärnor. Det konstaterar en internationell forskargrupp från bland annat Uppsala universitet, som har studerat kaninhjärnor med hjälp av magnetkamera, MRI. Forskarna födde upp åtta vilda och åtta tama kaniner under likartade förhållanden och analyserade sedan MRI-data av deras hjärnor. I studien , som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS , redovisas tre tydliga skillnader i hjärnans utveckling mellan vilda och tama kaniner. Tamkaninerna hade mindre hjärna...

Varför sover maneter?

Alla ryggradsdjur behöver sova ibland och det finns studier som visar att även småkryp och maskar måste sova. Gemensamt för dem är att de har en hjärna som kan behöva vila. För även om det inte är helt klarlagt varför sömnen finns, menar många sömnforskare att det beror just på att hjärnan måste få en chans att vila med jämna mellanrum. Det finns till exempel forskning som visar att hjärnan kör ett slags tvättprogram under sömnen, som rensar bort skadliga restprodukter (se F&F 10/2016 ). Men nu har ett amerikanskt forskarteam visat att även maneter sover. Det motsäger teorin om att det...

Gamla hjorthonor fintar jägarna

Honor av kronhjort är sociala och lever i grupp. Den främsta dödsorsaken bland de kronhjortar som nyligen studerades av en internationell forskargrupp, där även svenska forskare ingick, var jakt. Honorna får därför erfara att gruppmedlemmar blir dödade och kan ta lärdom av det. Dessutom lär de sig överlevnadsknep av varandra. Ju äldre hjortarna blir, desto skickligare blir de på att undvika jägarna. När hjortarna närmar sig medelåldern, vid 8–10 års ålder, är de enligt forskarna i princip omöjliga att jaga. – Det innebär inte att de äldre honorna är smartare än jägarna. Men de är smartare än...

Smarta honor väljer de snyggaste hannarna

Guppy är en populär akvariefisk vars naturliga färgprakt har förstärkts med hjälp av mångårig avel. Forskare vid Stockholms universitet har valt att avla på hjärnstorlek i stället för färgprakt – deras akvarier innehåller därför fiskar med ovanligt små respektive stora hjärnor. Skillnaden i hjärnstorlek är drygt 13 procent mellan de två grupperna. Forskarna har nu undersökt hur hjärnstorleken påverkar en viktig ekologisk process, nämligen honornas förmåga att bedöma hannarnas kvalitet inför parningen. Guppyhonor med små respektive stora hjärnor placerades i akvarier där de kunde se en...

Ord från art till art

År 1588 konstaterade den portugisiske missionären João dos Santos att en av de flitigaste besökarna i den kyrka han drev i Moçambique var en liten fågel som ville picka på vaxljusen. Hos lokalbefolkningen var fågeln känd för ett ännu märkligare beteende – den lockade med sig bybor till skogen där den guidade dem till bisamhällen. Byborna tog hand om honungen, fågeln fick kalasa på vaxkakorna. João dos Santos berättelse är ingen skröna. Faktum är att yao-folket i Moçambique än i dag samlar honung på detta sätt. Fågeln kallas svartstrupig honungsvisare, och brittiska forskare har detaljstuderat...

Fladdermusens vanligaste ord

Fladdermöss använder ett förvånansvärt stort antal olika ljud för att kommunicera med varandra. Nu har en israelisk forskargrupp ägnat drygt två månader åt att registrera läten från en grupp afrikanska fruktfladdermöss ( Rousettus aegyptiacus ), som de sedan analyserat med ett dataprogram som normalt används för att undersöka ljud i mänskligt tal. Genom att samtidigt studera en videoinspelning har forskarna kommit fram till att de vanligaste ”orden” används för att gräla om mat, förhandla om vem som ska hänga bredvid vem – och hur nära – samt avböja förslag om parning. Forskarna upptäckte...

Var våra tidiga verktyg bara stenskräp?

När kapucinapor krossar stenar uppstår små vassa flisor – som är misstänkt lika de stenbitar som anses bevisa att våra tidiga förfäder kunde tillverka verktyg. Att använda stenar som verktyg är ganska vanligt hos apor. Men kapucinapan Sapajus libidinosus i Brasilien är den enda kända arten som avsiktligt krossar stenar. Varför är det ingen som vet, men en teori är att stenarna innehåller viktiga mineraler som aporna kan slicka i sig. Forskare från Brasilien och Storbritannien har studerat kapucinapornas stenkrossande och kunnat konstatera att det bildas små vassa stenflisor under processen...

Seglande svanar

Nya rön från Sveriges lantbruksuniversitet indikerar att knölsvanar förflyttar sig på fyra olika sätt: flyga, simma, gå och segla . Olle Terenius, ekolog vid SLU, har vid tre olika tillfällen sett hur knölsvanar utnyttjar vinden för att förflytta sig på vatten. Seglande svanar håller upp vingarna på ett sätt som i vanliga fall signalerar att de är arga. Men i detta fall så är det troligt att vingpositionen maximerar vindupptaget. Det hela påminner lite om när segelbåtar ”länsar”, det vill säga, seglar i medvind med utfällda segel. En av de seglande svanarna nådde en hastighet av ungefär fem...

Sök på sajten