etologi

Varför sover maneter?

Alla ryggradsdjur behöver sova ibland och det finns studier som visar att även småkryp och maskar måste sova. Gemensamt för dem är att de har en hjärna som kan behöva vila. För även om det inte är helt klarlagt varför sömnen finns, menar många sömnforskare att det beror just på att hjärnan måste få en chans att vila med jämna mellanrum. Det finns till exempel forskning som visar att hjärnan kör ett slags tvättprogram under sömnen, som rensar bort skadliga restprodukter (se F&F 10/2016 ). Men nu har ett amerikanskt forskarteam visat att även maneter sover. Det motsäger teorin om att det...

Vad kostar en hjärna?

När Niclas Kolm öppnar dörren till källarlokalen på Stockholms universitet möts vi av en svag djungeldoft. Den kommer från de drygt 2 500 akvarier med guppyfiskar som är uppradade på hyllor i lokalen. Niclas Kolm, professor i etologi vid Zoologiska institutionen, synar etiketterna på några av akvarierna och pekar på ett av dem. Det innehåller en liten grupp honor: – De här kommer från generation nummer fem, de är de smartaste guppyer vi har. Till utseendet är de smarta guppyfiskarna något av en besvikelse. De är små och saknar färgprakten och de överdådiga stjärtfenorna som man ser hos...

Gamla hjorthonor fintar jägarna

Honor av kronhjort är sociala och lever i grupp. Den främsta dödsorsaken bland de kronhjortar som nyligen studerades av en internationell forskargrupp, där även svenska forskare ingick, var jakt. Honorna får därför erfara att gruppmedlemmar blir dödade och kan ta lärdom av det. Dessutom lär de sig överlevnadsknep av varandra. Ju äldre hjortarna blir, desto skickligare blir de på att undvika jägarna. När hjortarna närmar sig medelåldern, vid 8–10 års ålder, är de enligt forskarna i princip omöjliga att jaga. – Det innebär inte att de äldre honorna är smartare än jägarna. Men de är smartare än...

Smarta honor väljer de snyggaste hannarna

Guppy är en populär akvariefisk vars naturliga färgprakt har förstärkts med hjälp av mångårig avel. Forskare vid Stockholms universitet har valt att avla på hjärnstorlek i stället för färgprakt – deras akvarier innehåller därför fiskar med ovanligt små respektive stora hjärnor. Skillnaden i hjärnstorlek är drygt 13 procent mellan de två grupperna. Forskarna har nu undersökt hur hjärnstorleken påverkar en viktig ekologisk process, nämligen honornas förmåga att bedöma hannarnas kvalitet inför parningen. Guppyhonor med små respektive stora hjärnor placerades i akvarier där de kunde se en...

Ord från art till art

År 1588 konstaterade den portugisiske missionären João dos Santos att en av de flitigaste besökarna i den kyrka han drev i Moçambique var en liten fågel som ville picka på vaxljusen. Hos lokalbefolkningen var fågeln känd för ett ännu märkligare beteende – den lockade med sig bybor till skogen där den guidade dem till bisamhällen. Byborna tog hand om honungen, fågeln fick kalasa på vaxkakorna. João dos Santos berättelse är ingen skröna. Faktum är att yao-folket i Moçambique än i dag samlar honung på detta sätt. Fågeln kallas svartstrupig honungsvisare, och brittiska forskare har detaljstuderat...

Fladdermusens vanligaste ord

Fladdermöss använder ett förvånansvärt stort antal olika ljud för att kommunicera med varandra. Nu har en israelisk forskargrupp ägnat drygt två månader åt att registrera läten från en grupp afrikanska fruktfladdermöss ( Rousettus aegyptiacus ), som de sedan analyserat med ett dataprogram som normalt används för att undersöka ljud i mänskligt tal. Genom att samtidigt studera en videoinspelning har forskarna kommit fram till att de vanligaste ”orden” används för att gräla om mat, förhandla om vem som ska hänga bredvid vem – och hur nära – samt avböja förslag om parning. Forskarna upptäckte...

Var våra tidiga verktyg bara stenskräp?

När kapucinapor krossar stenar uppstår små vassa flisor – som är misstänkt lika de stenbitar som anses bevisa att våra tidiga förfäder kunde tillverka verktyg. Att använda stenar som verktyg är ganska vanligt hos apor. Men kapucinapan Sapajus libidinosus i Brasilien är den enda kända arten som avsiktligt krossar stenar. Varför är det ingen som vet, men en teori är att stenarna innehåller viktiga mineraler som aporna kan slicka i sig. Forskare från Brasilien och Storbritannien har studerat kapucinapornas stenkrossande och kunnat konstatera att det bildas små vassa stenflisor under processen...

Seglande svanar

Nya rön från Sveriges lantbruksuniversitet indikerar att knölsvanar förflyttar sig på fyra olika sätt: flyga, simma, gå och segla . Olle Terenius, ekolog vid SLU, har vid tre olika tillfällen sett hur knölsvanar utnyttjar vinden för att förflytta sig på vatten. Seglande svanar håller upp vingarna på ett sätt som i vanliga fall signalerar att de är arga. Men i detta fall så är det troligt att vingpositionen maximerar vindupptaget. Det hela påminner lite om när segelbåtar ”länsar”, det vill säga, seglar i medvind med utfällda segel. En av de seglande svanarna nådde en hastighet av ungefär fem...

Fiskar känner igen människor

Sprutfiskar jagar genom att spruta vattenstrålar på insekter som sitter på grenar ovanför vattenytan. Forskare från Australien och Storbritannien har utnyttjat denna färdighet för att undersöka om fiskar kan känna igen människoansikten. Forskarna började med att lära sprutfiskar i akvarier att skilja mellan två ansikten som visades på datorskärmar ( se video här) . Fiskarnas uppgift var att träffa ett av ansiktena med en vattenstråle och att låta bli att spruta vatten på det andra ansiktet. Fiskarna belönades med mat när de gjorde rätt. När fiskarna hade lärt sig att skilja mellan de två...

Genetiskt fet

De flesta som har haft en labrador vet hur svårt det kan vara att hålla den smal. Nu har forskarna upptäckt att överviktiga labradorer ofta har en speciell förändring i en gen som kallas POMC. Förändringen tycks medföra att hundarna inte kan tillverka två signalsubstanser som dämpar hungerkänslorna efter en måltid. En oväntad upptäckt var att genförändringen är extra vanlig hos labradorer som är brukshundar, exempelvis ledarhundar och narkotikahundar. Forskarna tror att detta beror på att mat används som belöning under träningen. – Labradorer som har den avvikande genen och därför är extra...

Korpar är lika smarta som schimpanser

Kråkfåglar är lika bra som människoapor på ett kognitivt test där det gäller att ta mat ur en genomskinlig cylinder. Det visar en studie som letts av forskare vid Lunds universitet och publicerats i Royal society open science . Studien har gjorts som en uppföljning på ett test av 36 olika djurarter , varav sju fågelarter, vid Duke university, USA. I den amerikanska studien klarade schimpanser, orangutanger och kapucinapor uppgiften bäst. Det ledde till slutsatsen att det är hjärnans volym mätt i kubikcentimeter som avgör hur bra en art klarar det kognitiva testet. Men ingen av de sju...

Krönika: Människan är den bästa härmapan

Kultur – är det vad som skiljer människan från resten av jordens miljontals djurarter? För att kunna svara på den frågan krävs en definition av begreppet kultur. Efter livliga diskussioner verkar allt fler ställa upp på att kultur är summan av de regelverk och levnadsvanor som existerar inom ett visst bestånd av en viss art och som sprids genom efterapning, inte av genetiska faktorer. Människans förmåga till talat språk, till exempel, är en evolutionär anpassning som uppkommit och finslipats genom naturligt urval – men det är intryck och påverkan från individens sociala miljö som avgör om hen...

Ibland piper fågelungarna för döva öron

Hos många fågelarter möts föräldrarna av gapande hungriga munnar när de återvänder till boet efter att ha samlat in mat. Det är lätt att föreställa sig att den hungrigaste ungen får mat först – den som tjatar mest. Men det finns gott om studier som visar på det motsatta förhållandet: Den tystaste och ofta största ungen får mat först. Forskare från Storbritannien och Nederländerna har nu räknat ut vad detta beror på. Fågelföräldrarnas beteende vid matningen är en mer eller mindre artspecifik egenskap. Forskarna samlade in data om matning för 143 olika fågelarter. Forskarnas analyser visar att...

En riktig kompis delar med sig

I en studie som skulle undersöka tillit fick en grupp schimpanser välja mellan att dra i ett av två rep. Det ena repet gav omedelbar tillgång till mat, dock ganska äcklig sådan. Det andra repet innebar i stället att schimpansen i buren mittemot fick god mat – som den kunde dela med sig av. Om den hade lust. Forskarna, vid Max Planckinstitutet i Tyskland, såg att schimpanserna var mer benägna att dra i det rep som gav god mat till apan i den andra buren, om det var en vän som satt där. Om det däremot satt en ovän på andra sidan, valde schimpanserna i stället det rep som gav dem själva mat,...

Sök på sajten