forskningspolitik

Doktorstiteln inte längre en könsfråga

År 1990 hade nästan en procent av Sveriges manliga befolkning (25–64 år) en forskarutbildning. Motsvarande siffra för kvinnor var bara drygt 2 promille. Sedan dess har det hänt en del. Nu har 1,5 procent av männen forskarutbildning, och bland kvinnorna är siffran 1,1 procent, enligt en rapport från Universitetskanslerämbetet som kom i slutet av förra året. Kvinnliga doktorer spurtade vid millennieskiftet: Antal doktors- och licentiatexamina för kvinnor och män 1977–2015. Under framför allt slutet av 1990-talet och början av 2000-talet påbörjade allt fler kvinnor en forskarutbildning, och 2005...

Bankkris hotar hjärnforskning

En ekonomisk kris har drabbat den svenska hjärnbanken, som är en samling hjärnor från över tusen människor. Utan nya anslag hotar nedläggning, enligt bankchefen. I en kulvert under Huddinge sjukhus brummar uppradade frysboxar fulla av hjärnvävnad. Här lagrar den svenska hjärnbanken sina samlingar vid åttio minusgrader. Merparten av materialet kommer från människor med Alzheimers sjukdom och andra former av demens. Men här finns också hjärnor påverkade av Parkinsons sjukdom, ALS och flera andra diagnoser – liksom jämförelsematerial i form av genomsnittliga hjärnor. Banken, som öppnade i sin...

Djup klyfta i synen på forskning

Natten mellan onsdag och torsdag svensk tid drabbar de båda presidentkandidaterna Hillary Clinton och Donald Trump samman i den tredje och sista direktsända tv-debatten. Forskning har hittills inte varit något hett ämne. – Forskning och innovation syns inte i debatterna. Det är ingen central fråga i valkampanjen, säger Andreas Larsson, tekniskt och vetenskapligt råd vid svenska ambassaden i Washington. Ändå finns det tydliga skiljelinjer mellan de två kandidaterna, framför allt vad gäller klimatfrågan. Organisationen sciencedebate.org, som bildats för att lyfta forskningsfrågorna i...

Friare forskning

Inom biohacking-rörelsen ryms en brokig skara entusiaster som förenas av sin nyfikenhet inför möjligheten att på egen hand kunna manipulera naturen – ett slags blandning av biologi och hacking. Verksamheten kan liknas vid en öppen verkstad, där deltagarna delar med sig av sin kunskap inom allt från genmodifiering till trädgårdsodling. Forskning & Framsteg har träffat Thomas Landrain, initiativtagaren till La Paillasse – Europas största biohacking-laboratorium som är beläget i centrala Paris. 1 | Vad arbetar ni med här för tillfället? – Vi har människor som arbetar med olika slags hållbara...

BLOGG: Petra Andersson

Humaniora och skilsmässor i jämställda äktenskap

Humaniorans plats i utbildningen, forskningspolitiken och i forskningsfinansieringen är en fråga som med all rätt diskuterats en del på sista tiden, och som verkligen skulle förtjäna att diskuteras me

Hjärnprojekt sparkade sin chef

För två år sedan bestämde sig EU-kommissionen för att satsa en miljard euro – drygt nio miljarder kronor – på The Human Brain Project . I fjol utbröt en konflikt inom projektet. Den högste chefen Henry Markram och hans närmaste bestämde sig för att kapa all vidare finansiering till kognitiv neurovetenskap, som bland annat går ut på att studera mentala fenomen med hjärnkameror. Beslutet utlöste en proteststorm. En medlare fick i uppdrag att lösa konflikten. En av hans slutsatser blev att Henry Markram borde avsättas som chef för projektet. – Det var en konsekvens av kritiken, säger Sten...

Tillfälligt avbrott i världens främsta forskningsnation

Om du försöker gå in på Nasas hemsida i dag så möts du av meddelandet: ”På grund av avbrottet i federal statlig finansiering är den här webbsiten inte tillgänglig i dag.” Nasas anställda ingår bland de 800 000 statligt anställda som inte kan gå till jobbet i dag eftersom budgetförhandlingarna har strandat i den amerikanska kongressen. Det innebär ett stort avbrott för pågående forskning i världens största forskningsnation. På National Institutes of Health (NIH), som är USA:s största statliga medicinska forskningsinstitut, har 73 procent av alla anställda beordrats att stanna hemma. De som...

Listan: De tolv eu-länder som satsar mest på forskning

Land / Andel av BNP Finland 3,78% Sverige 3,37% Danmark 3,09% Tyskland 2,84% Österrike 2,75% Slovenien 2,47% Estland 2,38% Frankrike 2,25% Belgien 2,04% Nederländerna 2,04% Tjeckien 1,84% Storbritannien 1,77% Irland 1,72% Norge 1,70% Portugal 1,50% Luxemburg 1,43% Genomsnittet i EU är 2,03 procent. Målet inom unionen är att varje land ska lägga 3 procent av sin BNP på forskning senast år 2020.

Databas ska stoppa forskarfusk

– Det vanligaste försvaret i fall som handlar om forskningsfusk är att originaldata finns på en hårddisk som har blivit stulen, försvunnit eller brunnit upp, säger Hans Wigzell, forskare i immunologi och tidigare rektor för Karolinska institutet. Han anser att universiteten måste bygga upp heltäckande journalsystem av samma typ som vården. Där ska alla mätvärden föras in så att det framgår vem som har gjort vad vid en given tidpunkt. Och inget ska kunna ”snyggas till” i efterhand. Chefredaktören för den vetenskapliga tidskriften Nature , Philip Campbell, håller med. – Heltäckande databaser...

Ledare: Kontroverser och samhällsnytta

Forskning anklagas ibland för att vara världsfrånvänd, att syssla med "akademiska" frågor utan egentlig betydelse, kort sagt att vara ointressant och på gränsen till meningslös.

Ledare: Praktisk grundforskning

När Sveriges ordförandehalvår i EU inleddes i somras hölls en viktig konferens i Lund med fyra hundra forskare, forskningsfinansiärer, företagsledare och politiker från hela Europa. Deltagarna enades om ett dokument – the Lund Declaration – som slår fast att EU:s forskningspolitik bör lämna den nuvarande byråkratiska strukturen och i stället fokusera på några av de stora utmaningar som världen står inför – exempelvis klimathotet, vattenbristen, livsmedelstillgång, de åldrande befolkningarna, pandemier och människors säkerhet. Metoden att nå dit är en synbart paradoxal kombination av ökat...

Sök på sajten