fysik

Tillbaka till månen – och vidare mot Mars

Den 20 juli 1969 klev Neil Armstrong ned på månen och yttrade sina berömda ord: ”Ett litet steg för en människa, ett jättesprång för mänskligheten”. Jorden runt följde människor tv-sändningen. Det var ett på många sätt betydelsefullt ögonblick. Men än i dag, 50 år senare, vet vi fortfarande inte vilken den långsiktiga betydelsen är. 12 personer kom till månen med Apollo I backspegeln kan Apolloprogrammet, den amerikanska satsningen att skicka människor till månen, se ut som en kortvarig parentes i rymdfartens historia. Under en period på bara tre och ett halvt år satte totalt tolv personer...

Ett unikt mikroskop i Göteborg

Efter närmare ett år av installation och justering har ett specialbyggt mikroskop invigts på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Mikroskopet – som väger hela fem ton – är det enda av sitt slag i världen och gör det möjligt att studera och kontrollera enskilda atomer med högre precision än vad som tidigare har varit möjligt. – Det öppnar helt nya dörrar för material- och nanovetenskapen, säger Eva Olsson, professor i fysik på Chalmers. Mikroskopet har redan utnyttjats för att studera atomstrukturen i ett nytt katodmaterial i grafen för en ny typ av batteri, som ska baseras på svavel i...

Storebror ser dig – med ultraljud

Som komplement till kameraövervakning utvecklar forskare vid Stanford university i USA en metod för att se med studsande ljudvågor, ungefär som fladdermöss. Forskarna använder frekvenser på 40 kHz, vilket ligger långt över gränsen för vad vi människor kan höra. I de första försöken, i ett rum med en sändare och 256 mottagare, lyckades de urskilja om människor stod upp, satt ner, gick eller hade ramlat. Ljudövervakning fungerar både i mörker och i rökfyllda rum. Forskarna menar att det även är en mindre integritetskränkande övervakningsmetod, vilket kan göra det lättare att få tillstånd. Källa...

Framtiden bortom nästa årtionde

De båda böckerna Om framtiden och Mänsklighetens framtid kommer ut i svensk översättning nästan samtidigt, och ser vid första anblicken ganska lika ut. De handlar båda om människans framtid, och tar ett stort grepp om många saker som kanske skulle vara möjliga. Ändå är de väldigt olika i sin grundton och attityd. Intressant nog är det den som inte har mänskligheten i titeln som har starkast förankring i mänsklighetens mer närliggande problem. Martin Rees är brittisk hovastronom, och har också en framträdande roll som offentlig intellektuell. För ungefär 15 år sedan skrev han boken Our final...

BLOGG: Anders Bárány

Fysik i långa banor, del 2

Som jag berättade i mitt förra blogginlägg fick jag i mitten av februari en mängd intressant fysik i form av fyra försändelser: CERNCOURIER nummer 1, Physik Journal (både januari och februari) och KOSMOS 2016. Här fortsätter jag att plocka russin ur kakorna! Alla tre publikationerna har artiklar om gravitationsvågor. Cernkuriren kallar till och med sitt nummer ”The Gravity Issue” och har inte...

Var slutar det periodiska systemet?

I mars 1869 presenterade Dmitrij Mendelejev (1834–1907) en tabell över de kända grundämnena, sorterade efter atomvikt och kemiska egenskaper. Han var inte den förste som försökte systematisera grundämnena, men hans version av tabellen fick en bredare spridning och användning. Det berodde inte minst på att han upptäckte nya mönster i sin uppställning. Det fanns några luckor, och Mendelejev förutsåg att de skulle fyllas av ännu oupptäckta grundämnen med passande egenskaper. Mycket riktigt upptäcktes gallium 1875, skandium 1879 och germanium 1886. Det fanns också en lucka för det grundämne som...

Esrange – Europas port till rymden

Om tio år kommer det inte bara att vara naturen som lockar turister hit till Kirunaområdet. Somliga kommer även att stå med sin kikare på en bergsknalle och titta på stora raketer som avfyras för att leverera miniatyrsatelliter till en omloppsbana uppe i rymden. Några av raketerna kommer kanske att vara av den återanvändningsbara sorten. Då finns ett extra spänningsmoment – att följa hur det första raketsteget kopplas loss och återvänder mot marken, för att till sist landa upprätt på en plattform. Sverige leder rymdrace Tester av Marslandare och liknande skulle också kunna dra till sig...

Röda strålar som ska föra tankarna till laser.

Laser smart sätt att accelerera partiklar

Tre forskare i Göteborg har kommit på ett nytt knep för att accelerera protoner med hjälp av laser. Deras metod kan ge fler protoner med högre energi, något som kan komma till nytta i nya kompakta verktyg för cancerbehandling eller för experiment med partiklar. Vanliga partikelacceleratorer är stora maskiner där radiovågor för över energi till laddade partiklar, så att de skjutsas i väg med allt högre fart. De här acceleratorerna tar stor plats och är dyra. I Sverige finns en accelerator som används för att bestråla cancertumörer, vid Skandionkliniken i Uppsala . Den väger 200 ton. En...

Solförmörkelsen som gjorde Einstein till stjärna

1919 fotograferade den brittiske astronomen Arthur Eddington stjärnor vid en total solförmörkelse. Resultatet av hans mätningar och beräkningar lanserades sedan som en bekräftelse av Albert Einsteins allmänna relativitetsteori. Resultatet blev mycket omskrivet i pressen och Einstein blev en världskändis. Men kritiska röster har anklagat Eddington för fusk. I början av 1919 var Albert Einstein ganska okänd bland allmänheten, även om han redan var ett viktigt namn inom fysiken. Den speciella relativitetsteorin, som handlar om hur rummet och tiden beter sig för observatörer som rör sig med...

Ny möjlighet att mäta varför något finns

En stor internationell forskargrupp har gjort en precisionsmätning på partiklar, med en ny metod som grundar sig på teoretiskt arbete av fysiker vid Uppsala universitet. Mätningen visar att metoden fungerar för att leta efter en av de mekanismer som kan skapa obalans mellan partiklar och antipartiklar, som annars förintar varandra – alltså orsaken till att det finns något i stället för ingenting alls i universum. I den kända fysiken bildas materia och antimateria i lika stora mängder, men det saknas en förklaring till hur det kommer sig att vår värld innehåller mer materia än antimateria...

Svart hål kan ha slukat en neutronstjärna

Jakten efter gravitationsvågor vid nätverket Ligo - Virgo återupptogs i april, efter en uppgradering av instrumenten. Gravitationsvågor bildas vid enorma kollisioner i universum – och efter bara några veckor fångade nätverket något extra intressant: en signal som passar in på vad forskare förväntar sig att se när ett svart hål slukar en kompakt neutronstjärna. Nu hoppas forskarna att en noggrannare analys ska bekräfta att det faktiskt är en händelse med både ett svart hål och en neutronstjärna som de har fångat. Det skulle då vara en typ av kollision som de inte har sett tidigare. De...

Fysikernas starka ljus knäcker uroxens gåta

Under stenåldern fanns en stor men grund sjö i mitten av nuvarande Skåne. Kring den låg flera boplatser, och dessutom många små lägerplatser där människor arbetade och övernattade under kortare tid. Här finns numera Rönneholms mosse, som används för torvtäkt. Det var här arkeologen Arne Sjöström för några år sedan hittade ett 9 000 år gammalt revben från en uroxe, som visade sig bära på en intressant historia. Arkeologerna upptäckte ett runt hål i revbenet och drog slutsatsen att det var spår efter ett vapen. De kunde också se att något satt inkilat inuti hålet – kanske en flisa av revbenet,...

Det dundrar i himlen

Med hjälp av ett nytt flygburet system har Nasa fotograferat stötvågorna kring två överljudsplan som flyger i formation. Tryckvariationerna i luften runt planen har gjorts tydligare med hjälp av färgläggning i efterhand. Ett av målen med att undersöka stötvågorna är att bygga flygplan som ger en tystare ljudbang, för att undvika störningar på marken.

5 kvantmaterial som du måste ha koll på

I skolan får man lära sig att tänka på elektroner som individuella små bollar eller energipaket. De snurrar i banor kring atomkärnan, eller vandrar ordnat efter varandra i elektriska ledningar. Men i verkligheten är det rörigare. Elektronerna är inte skötsamma bollar, utan styrs av kvantfysiken. Inuti olika material bildar elektronerna ofta en flock som agerar ihop och ger upphov till helt annorlunda egenskaper än enskilda elektroner har. När elektronerna kopplar extra starkt till varandra kan det dessutom uppstå riktigt speciella fenomen, som supraledning. Då blir kvantfysiken som styr...

Klassiska experiment: Oljiga elektroner

1. Populär partikel Elektronen upptäcktes 1897 och togs genast in i teoretiska modeller över atomens uppbyggnad. Men en viktig komponent saknades: Hur stor var elektronens elektriska laddning? 2. Fick idé om droppar 1909 fick Robert A. Millikan (1868–1953) idén att mäta elektronens laddning genom att låta små vätskedroppar ta upp elektroner ur elektriskt laddad luft. 3. Doktorand gjorde idén till verklighet Hans doktorand Harvey Fletcher kom på att det gick att göra mycket små droppar genom att spreja olja ur en parfymflaska. Oljedropparna sprutades in en sluten kammare, där forskarna kunde...