fysik

Upp till bevis för största kvantdatorn

Det amerikanska företaget IBM är först med en kvantdator med mer än 100 kvantbitar. Men svensk expert vill inte kalla det en milstolpe.

Är inte små reaktorer en gammal idé?

Svar av Waclaw Gudowski, professor i reaktorfysik, KTH: Idén om små kärnreaktorer är inte ny. Det projekt som frågeställaren drar sig till minnes var ASEA-Atoms innovativa reaktor Secure, även kallad Pius. Tanken med Secure-Pius var att skapa en mindre och enklare reaktor, baserad på passiv säkerhet. Den skulle kunna användas för fjärrvärme i svenska städer, men också vara ett sätt för utvecklingsländer att öka sin energiproduktion till en rimlig kostnad. Utvecklingen av Secure-Pius pågick in på 1980-talet, men det byggdes aldrig någon kommersiell reaktor med tekniken. Tjernobylkatastrofen...

Mer av kärnbränslet kan användas

Svar av Pär Olsson , professor i fysik, KTH I de vattenkylda reaktorer som används i dag går det dessvärre inte att utvinna så mycket mer energi än vad som görs. Vattnet runt bränslestavarna bromsar neutronerna som sänds ut med hög energi vid kärnklyvningen. Resultatet blir så kallade långsamma neutroner, som är mycket effektiva för att klyva just uran-235 och även plutonium-239, men inte några andra ämnen. Under drift skapas en stor mängd andra radioaktiva ämnen med mycket lång livslängd och dessa blir alltså kvar. Det är orsaken till att vi med dagens teknik får uttjänt kärnbränsle som...

Människan som invånare i universum

Den amerikanske fysikern Brian Greene har skrivit flera populärvetenskapliga böcker med tyngdpunkt på strängteori och kosmologi. I sin senaste bok, Till tidens slut , tar han ett stort grepp på världsalltet, men sätter människan själv i centrum. Genom allt går det han kallar för entropins tvåstegsdans som en röd tråd, där lokala mönster av ordning kan uppstå genom att oordningen ökar ännu mer någon annanstans. Brian Greene börjar med att diskutera tiden och oändligheten och varifrån allt kommer, och sedan doppar han tårna i urhavet där livet uppstod. Därefter ger han sig in i frågor om vad vi...

BLOGG: Anders Bárány

Fysik i långa banor, del 2

Som jag berättade i mitt förra blogginlägg fick jag i mitten av februari en mängd intressant fysik i form av fyra försändelser: CERNCOURIER nummer 1, Physik Journal (både januari och februari) och KOSMOS 2016. Här fortsätter jag att plocka russin ur kakorna! Alla tre publikationerna har artiklar om gravitationsvågor. Cernkuriren kallar till och med sitt nummer ”The Gravity Issue” och har inte...

Te rinner från en tekanna ned i en tekopp.

Därför droppar tekannan

Att hälla te ur en tekanna går bra, men när kannan vinklas upp igen rinner ofta en rännil ner längs utsidan av pipen och droppar ner där teet inte ska vara. Nu har några forskare lyckats göra en fullständig teoretisk modell för fenomenet.

Oväntade mönster och strukturer

När oljor med olika elektriska egenskaper stängs in mellan två skivor och utsätts för ett elektriskt fält bildas mönstren. Fenomenet kommer sig av att gränsytorna mellan oljorna samlar på sig elektrisk laddning. Försöket gjordes av en materialforskningsgrupp vid Aalto-universitetet i Finland. Källa: Science advances Prenumerera på Forskning & Framsteg! Tidskriften med faktakollade och ögonöppnande reportage och vetenskapsnyheter utkommer med 10 nummer per år. Prenumerera

Kan vindkraft förlänga dygnet?

Svar av Ulrike Heiter , astronom, Uppsala universitet Under jordens historia har dygnets längd ökat med i genomsnitt 17 mikrosekunder per år. Detta beror främst på att månens och solens gravitation bromsar jorden, bland annat genom att orsaka tidvatten. Inbromsningen sker dock ojämnt eftersom flera faktorer är inblandade, och på kortare sikt kan jorden även accelerera. Mätningar med atomur visar att dygnets längd har både ökat och minskat under de senaste 60 åren, med upp till 3 millisekunder. Variationerna beror på att jordens form kontinuerligt förändras av bland annat jordskalv,...

Hon vill göra fysiken mänsklig

När Julia Ravanis studerade tycktes fysiken sakna mening och förankring – allt var bara ekvationer. I Skönheten i kaos jämför hon den teoretiska fysiken med jordnära känslor och erfarenheter.

Elektronen lyfter droppen

En droppe svävar i ett elektriskt fält med hjälp av en laser. Om en enda elektron absorberas av droppen hoppar droppen en bit, och ändringen kan mätas med linjal. I denna uppdaterade version av ett klassiskt experiment har ett forskarlag i Göteborg gjort det möjligt att med blotta ögat se påverkan av en enda elektron. Källa: Nature Prenumerera på Forskning & Framsteg! Tidskriften med faktakollade och ögonöppnande reportage och vetenskapsnyheter utkommer med 10 nummer per år. Prenumerera

Varför ändras rösten av helium?

Svar av Örjan Johansson , professor i teknisk akustik, Luleå tekniska universitet Ljudets hastighet beror på två egenskaper i det medium som det rör sig i: mediets täthet (densitet) och hur lätt mediet är att komprimera. Ju lägre täthet desto snabbare ljud, och ju svårare att komprimera desto snabbare ljud. Att helium har lägre densitet än luft – vilket vi ser vi på att en heliumballong stiger uppåt – innebär därmed att ljud rör sig snabbare i helium. Att ljudet rör sig snabbare i vatten än i luft, trots vattnets högre täthet, beror på att den andra egenskapen i det fallet blir utslagsgivande...

Klassiska experiment: Träffades Benjamin Franklin verkligen av blixten?

Under 1700-talet var elektriciteten en mycket gåtfull kraft. Många forskare experimenterade med den. Ett vanligt verktyg var leidenflaskan – en sorts enkelt batteri för att lagra statisk elektricitet. Benjamin Franklin var en av dem som utförde många typer av experiment, bland annat genom att ladda upp olika föremål. Han fann bland annat att elektriska gnistor lättare uppstod vid ett hörn eller en spets, än mitt på en jämn yta. Han gjorde också djurförsök och beskrev resultaten . En kyckling som bedövats med en kraftig stöt blev blind. En kalkon som dödats med elektricitet befanns vara mycket...

Underkanten av en väggklocka med pendel.

Atomklockor kan definiera om sekunden

Atomur är extremt viktiga både för många typer av precisionsmätningar och för samordningen av internationell atomtid för jordens tidräkning. Dessa klockor håller takten med hjälp av frekvensen på ljuset som sänds ut när en elektron hoppar mellan två utvalda energinivåer i en atom. Vid ett experiment i Boulder, USA, har forskare nu lyckats koppla ihop tre atomur baserade på olika typer av atomer, och jämföra dem med varandra över flera månaders tid. Resultatet blev en jämförelse med arton decimalers noggrannhet. – Det man ville göra i det här experimentet var att jämföra hur stabila de är mot...

Illustration av två ringstrukturer på ett mikrochip, och en kam med tänder i regnbågens färger.

Finkammar ljuset för nya tillämpningar

En frekvenskam är ett mönster av ljus. Om det delas upp med ett prisma blir det inte till en kontinuerlig regnbåge utan till smala band av olika färger fördelade på exakt samma avstånd från varandra. Forskaren Victor Torres Company leder en forskargrupp vid Chalmers som har utvecklat en ny version av en typ av frekvenskam, en mikrokam på ett chip. Varför är frekvenskammar viktiga? – Frekvenskammar är väldigt mångsidiga. Man kan använda dem för molekylär spektroskopi, för att mäta distans, för telekommunikationssystem – det är något som kommer starkt – och för att hitta exoplaneter. Om vi...

Pensionerad robot letar nya energimaterial

Fyll behållare med olika ämnen. Låt en robot blanda dem i tusentals olika kombinationer och testa vilka som är bäst på att absorbera solljus eller fungera som elektrolyt i ett batteri. I Södertälje har en pensionerad läkemedelsrobot fått ett nytt uppdrag: att hitta morgondagens energimaterial.