Annons

fysik

Lyssna på artikeln Fram till 1995 fanns inga kända planeter som kretsade kring vanliga stjärnor utanför solsystemet – exoplaneter. (Innan dess hade planeter hittats vid pulsarer – se artikeln Recept för planetsystem ur F&F 4/1995 .) Nu känner vi till tusentals, och nya upptäcks nästan dagligen. Innan vi hade något att jämföra med trodde de flesta forskare att andra planetsystem skulle likna vårt: steniga planeter närmast stjärnan, några av dem kanske med atmosfärer som jorden och Venus. Längre ut gasjättar som mest består av väte, i stil med Jupiter. Utanför dem isjättar som Neptunus –...
Som komplement till kameraövervakning utvecklar forskare vid Stanford university i USA en metod för att se med studsande ljudvågor, ungefär som fladdermöss. Forskarna använder frekvenser på 40 kHz, vilket ligger långt över gränsen för vad vi människor kan höra. I de första försöken, i ett rum med en sändare och 256 mottagare, lyckades de urskilja om människor stod upp, satt ner, gick eller hade ramlat. Ljudövervakning fungerar både i mörker och i rökfyllda rum. Forskarna menar att det även är en mindre integritetskränkande övervakningsmetod, vilket kan göra det lättare att få tillstånd. Källa...
Lyssna på artikeln Den 20 juli 1969 klev Neil Armstrong ned på månen och yttrade sina berömda ord: ”Ett litet steg för en människa, ett jättesprång för mänskligheten”. Jorden runt följde människor tv-sändningen. Det var ett på många sätt betydelsefullt ögonblick. Men än i dag, 50 år senare, vet vi fortfarande inte vilken den långsiktiga betydelsen är. 12 personer kom till månen med Apollo I backspegeln kan Apolloprogrammet, den amerikanska satsningen att skicka människor till månen, se ut som en kortvarig parentes i rymdfartens historia. Under en period på bara tre och ett halvt år satte...
De båda böckerna Om framtiden och Mänsklighetens framtid kommer ut i svensk översättning nästan samtidigt, och ser vid första anblicken ganska lika ut. De handlar båda om människans framtid, och tar ett stort grepp om många saker som kanske skulle vara möjliga. Ändå är de väldigt olika i sin grundton och attityd. Intressant nog är det den som inte har mänskligheten i titeln som har starkast förankring i mänsklighetens mer närliggande problem. Martin Rees är brittisk hovastronom, och har också en framträdande roll som offentlig intellektuell. För ungefär 15 år sedan skrev han boken Our final...
I mars 1869 presenterade Dmitrij Mendelejev (1834–1907) en tabell över de kända grundämnena, sorterade efter atomvikt och kemiska egenskaper. Han var inte den förste som försökte systematisera grundämnena, men hans version av tabellen fick en bredare spridning och användning. Det berodde inte minst på att han upptäckte nya mönster i sin uppställning. Det fanns några luckor, och Mendelejev förutsåg att de skulle fyllas av ännu oupptäckta grundämnen med passande egenskaper. Mycket riktigt upptäcktes gallium 1875, skandium 1879 och germanium 1886. Det fanns också en lucka för det grundämne som...
Lyssna på artikeln Om tio år kommer det inte bara att vara naturen som lockar turister hit till Kirunaområdet. Somliga kommer även att stå med sin kikare på en bergsknalle och titta på stora raketer som avfyras för att leverera miniatyrsatelliter till en omloppsbana uppe i rymden. Några av raketerna kommer kanske att vara av den återanvändningsbara sorten. Då finns ett extra spänningsmoment – att följa hur det första raketsteget kopplas loss och återvänder mot marken, för att till sist landa upprätt på en plattform. Sverige leder rymdrace Tester av Marslandare och liknande skulle också kunna...