fysik

Neil Turok: Universum är enklare än vi tror

Symboler, figurer och ekvationer fyller de svarta tavlorna som finns överallt i de ljusa labyrintiska lokalerna. Här på Perimeter Institute i Waterloo nära Toronto i Kanada möts världsledande fysiker för att lösa universums stora gåtor. Stephen Hawking är bara en av alla namnkunniga fysiker som varit här och diskuterat tänkbara lösningar. Hur kommer det sig att det finns materia i universum, men inte motsvarande mängd antimateria? Vad består den mörka materian av? Vad hände egentligen i big bang? De här frågorna står kvar som envisa konstanter. Många fysiker talar om en kris eftersom de stora...

Det svarta hålet är en mörk cirkel i mitten, omgiven av en lysande roterande skiva. Bilden vrider sig så att vi ser skivan både från sidan och uppifrån.

Så kan svarta hål se ut från olika håll

Materia som dras in mot det svarta hålet samlas i en virvlande skiva, upphettad av den häftiga rörelsen. Visualiseringen bygger på beräkningar av hur skivan rör sig, och hur ljuset kröks utanför det svarta hålet. Strukturen av mörkare och ljusare band uppkommer på grund av magnetiska virvlar i kombination med att olika delar av skivan rör sig olika fort. Vi kan se att skivan ser ljusare ut på den ena sidan av hålet, där materialet rör sig i riktningen ut ur bilden, och mer dämpad på den andra sidan. Det beror på en effekt som uppkommer när materia rör sig nära ljusets hastighet, som gör att...

Klassiska experiment: Så upptäcktes ljusets vågor

Betraktades som projektiler Under 1700-talet var den dominerande idén om ljusets natur att det består av små projektiler, korpuskler . Detta synsätt förespråkades av tunga namn som Isaac Newton, och passade bra ihop med många experimentella resultat. Men det fanns några gåtor. Skuggan var för liten Ett fenomen som inte kunde förklaras var hur ljus böjs vid en kant. Detta hade beskrivits långt tidigare av Francesco Maria Grimaldi (1618–1663). Han noterade till exempel att skuggan av ett föremål blir mindre än den borde vara om ljuset rör sig i räta linjer. Klöv ljusstråle med papper Läkaren...

BLOGG: Anders Bárány

Fysik i långa banor, del 2

Som jag berättade i mitt förra blogginlägg fick jag i mitten av februari en mängd intressant fysik i form av fyra försändelser: CERNCOURIER nummer 1, Physik Journal (både januari och februari) och KOSMOS 2016. Här fortsätter jag att plocka russin ur kakorna! Alla tre publikationerna har artiklar om gravitationsvågor. Cernkuriren kallar till och med sitt nummer ”The Gravity Issue” och har inte...

Ett unikt mikroskop i Göteborg

Efter närmare ett år av installation och justering har ett specialbyggt mikroskop invigts på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Mikroskopet – som väger hela fem ton – är det enda av sitt slag i världen och gör det möjligt att studera och kontrollera enskilda atomer med högre precision än vad som tidigare har varit möjligt. – Det öppnar helt nya dörrar för material- och nanovetenskapen, säger Eva Olsson, professor i fysik på Chalmers. Mikroskopet har redan utnyttjats för att studera atomstrukturen i ett nytt katodmaterial i grafen för en ny typ av batteri, som ska baseras på svavel i...

Storebror ser dig – med ultraljud

Som komplement till kameraövervakning utvecklar forskare vid Stanford university i USA en metod för att se med studsande ljudvågor, ungefär som fladdermöss. Forskarna använder frekvenser på 40 kHz, vilket ligger långt över gränsen för vad vi människor kan höra. I de första försöken, i ett rum med en sändare och 256 mottagare, lyckades de urskilja om människor stod upp, satt ner, gick eller hade ramlat. Ljudövervakning fungerar både i mörker och i rökfyllda rum. Forskarna menar att det även är en mindre integritetskränkande övervakningsmetod, vilket kan göra det lättare att få tillstånd. Källa...

Tillbaka till månen – och vidare mot Mars

Den 20 juli 1969 klev Neil Armstrong ned på månen och yttrade sina berömda ord: ”Ett litet steg för en människa, ett jättesprång för mänskligheten”. Jorden runt följde människor tv-sändningen. Det var ett på många sätt betydelsefullt ögonblick. Men än i dag, 50 år senare, vet vi fortfarande inte vilken den långsiktiga betydelsen är. 12 personer kom till månen med Apollo I backspegeln kan Apolloprogrammet, den amerikanska satsningen att skicka människor till månen, se ut som en kortvarig parentes i rymdfartens historia. Under en period på bara tre och ett halvt år satte totalt tolv personer...

Framtiden bortom nästa årtionde

De båda böckerna Om framtiden och Mänsklighetens framtid kommer ut i svensk översättning nästan samtidigt, och ser vid första anblicken ganska lika ut. De handlar båda om människans framtid, och tar ett stort grepp om många saker som kanske skulle vara möjliga. Ändå är de väldigt olika i sin grundton och attityd. Intressant nog är det den som inte har mänskligheten i titeln som har starkast förankring i mänsklighetens mer närliggande problem. Martin Rees är brittisk hovastronom, och har också en framträdande roll som offentlig intellektuell. För ungefär 15 år sedan skrev han boken Our final...

51 Pegasi b – den första exoplaneten som upptäcktes i en omloppsbana kring en vanlig stjärna. Upptäckten får nu Nobelpriset i fysik 2019.

I Nobelprisets fotspår: Jakten på exoplaneter har bara börjat

Fram till 1995 fanns inga kända planeter som kretsade kring vanliga stjärnor utanför solsystemet – exoplaneter. (Innan dess hade planeter hittats vid pulsarer – se artikeln Recept för planetsystem ur F&F 4/1995 .) Nu känner vi till tusentals, och nya upptäcks nästan dagligen. Innan vi hade något att jämföra med trodde de flesta forskare att andra planetsystem skulle likna vårt: steniga planeter närmast stjärnan, några av dem kanske med atmosfärer som jorden och Venus. Längre ut gasjättar som mest består av väte, i stil med Jupiter. Utanför dem isjättar som Neptunus – stora gasplaneter som...

Var slutar det periodiska systemet?

I mars 1869 presenterade Dmitrij Mendelejev (1834–1907) en tabell över de kända grundämnena, sorterade efter atomvikt och kemiska egenskaper. Han var inte den förste som försökte systematisera grundämnena, men hans version av tabellen fick en bredare spridning och användning. Det berodde inte minst på att han upptäckte nya mönster i sin uppställning. Det fanns några luckor, och Mendelejev förutsåg att de skulle fyllas av ännu oupptäckta grundämnen med passande egenskaper. Mycket riktigt upptäcktes gallium 1875, skandium 1879 och germanium 1886. Det fanns också en lucka för det grundämne som...

Esrange – Europas port till rymden

Om tio år kommer det inte bara att vara naturen som lockar turister hit till Kirunaområdet. Somliga kommer även att stå med sin kikare på en bergsknalle och titta på stora raketer som avfyras för att leverera miniatyrsatelliter till en omloppsbana uppe i rymden. Några av raketerna kommer kanske att vara av den återanvändningsbara sorten. Då finns ett extra spänningsmoment – att följa hur det första raketsteget kopplas loss och återvänder mot marken, för att till sist landa upprätt på en plattform. Sverige leder rymdrace Tester av Marslandare och liknande skulle också kunna dra till sig...

Röda strålar som ska föra tankarna till laser.

Laser smart sätt att accelerera partiklar

Tre forskare i Göteborg har kommit på ett nytt knep för att accelerera protoner med hjälp av laser. Deras metod kan ge fler protoner med högre energi, något som kan komma till nytta i nya kompakta verktyg för cancerbehandling eller för experiment med partiklar. Vanliga partikelacceleratorer är stora maskiner där radiovågor för över energi till laddade partiklar, så att de skjutsas i väg med allt högre fart. De här acceleratorerna tar stor plats och är dyra. I Sverige finns en accelerator som används för att bestråla cancertumörer, vid Skandionkliniken i Uppsala . Den väger 200 ton. En...

Solförmörkelsen som gjorde Einstein till stjärna

1919 fotograferade den brittiske astronomen Arthur Eddington stjärnor vid en total solförmörkelse. Resultatet av hans mätningar och beräkningar lanserades sedan som en bekräftelse av Albert Einsteins allmänna relativitetsteori. Resultatet blev mycket omskrivet i pressen och Einstein blev en världskändis. Men kritiska röster har anklagat Eddington för fusk. I början av 1919 var Albert Einstein ganska okänd bland allmänheten, även om han redan var ett viktigt namn inom fysiken. Den speciella relativitetsteorin, som handlar om hur rummet och tiden beter sig för observatörer som rör sig med...

Ny möjlighet att mäta varför något finns

En stor internationell forskargrupp har gjort en precisionsmätning på partiklar, med en ny metod som grundar sig på teoretiskt arbete av fysiker vid Uppsala universitet. Mätningen visar att metoden fungerar för att leta efter en av de mekanismer som kan skapa obalans mellan partiklar och antipartiklar, som annars förintar varandra – alltså orsaken till att det finns något i stället för ingenting alls i universum. I den kända fysiken bildas materia och antimateria i lika stora mängder, men det saknas en förklaring till hur det kommer sig att vår värld innehåller mer materia än antimateria...

Sök på sajten