Annons

fysik

Energisnåla LED-lampor har ersatt sina mer energikrävande föregångare. Glödlampan är numera förbjuden och även lysröret är på väg bort. Forskning & Framsteg förklarar fysiken som gör att olika ljuskällor drar så olika mycket energi.
I sin senaste bok The world according to physics berättar Jim Al-Khalili om hur fysiken som vetenskap beskriver världen. Vi får en presentation av grundpelarna i form av relativitetsteori, kvantmekanik och termodynamik. Utöver det bjuds det på diskussioner om vad fysiken ägnar sig åt i dag, vad vi kan få för nytta av det, och hur fysiker tänker. Boken är kort, rak och begriplig. Idealiska läsare är ungdomar med intresse för naturvetenskap och alla andra som gillar att läsa populärvetenskap och fundera över hur världen fungerar. Populärvetenskap ger ofta en skev bild av fysikens innehåll,...
Genom att tillsätta en något oväntad ingrediens, kapsaicin som gör chili så kryddstarkt, har en kinesisk forskare lyckats öka effektiviteten hos en viss typ av så kallade perovskitsolceller. Det rör sig om en enklare form av perovskit som vanligtvis dras med effektivitetsförluster på grund av orenheter i materialet. För att minska dessa orenheter tillsatte Qinye Bao, tidigare verksam vid Linköpings universitet men numera professor vid East China Normal University, kapsaicin vid tillverkningen. Resultatet blev att effektiviteten ökade från drygt 19 till nästan 22 procent, vilket är rekord för...
Lyssna på artikeln Svarta hål är monstruösa företeelser som slukar till och med själva ljuset. Ingenting som passerar den gräns som kallas för händelsehorisonten kan någonsin komma ut igen. Innanför denna gräns kan ingenting röra sig i någon annan riktning än inåt, och all massa samlas mot mittpunkten. Vad som verkligen händer precis i centrum av det svarta hålet kan ingen säga, för där bryter ekvationerna samman och leder till oändligheter. En punkt där ekvationer på detta sätt upphör att vara giltiga kallas för en singularitet. Det finns antagligen gigantiska svarta hål i centrum av varje...
Fenomenet med en något tillplattad sol nära horisonten uppkommer på grund av atmosfärens så kallade refraktion. Refraktion är den brytning av en ljusstråle (eller annan vågrörelse) som sker då den passerar gränsen mellan två medier med olika brytningsindex/täthet. Detta märks exempelvis tydligt då ljus från ett föremål under vatten träffar en observatörs öga en bit ovanför vattenytan – det är därför roddbåtens åra ser ut att vara krökt precis vid vattenytan. När ljus går genom atmosfären passeras ingen skarp gräns men atmosfärens täthet ökar successivt ner mot jordytan, vilket ger samma...
Jordens magnetfält varierar i både styrka och riktning på olika platser. Omkring år 1800 var det vanliga sättet att mäta den relativa styrkan hos magnetfältet att låta en upphängd magnet svänga omkring upphängningspunkten, och mäta tiden för varje hel svängning. Resultatet beror både på magnetens styrka och på styrkan av det jordmagnetiska fältet. Det går inte att avläsa det absoluta värdet av fältets styrka, men det går att jämföra fältet på olika platser. De första kartorna av variationerna i jordens magnetfält gjordes med sådana relativa mätningar. Matematikern Carl Friedrich Gauss (1777–...