fysik

Siffror (ettor, åttor och en sexa) som bildar ett ansikte.

Skojfrisk fysiker porträtterad i ett primtal

I år är det 100 år sedan fysikern Richard Feynman (1918-1988) föddes. Till födelsedagen den 11 maj presenterades ett porträtt av Richard Feynman i form av ett primtal (det vill säga ett tal som endast är jämnt delbart med sig självt och med ett). Bilden har skapats och delats av de anonyma redaktörerna bakom Fermat's Library , en plattform för att läsa och kommentera akademiska artiklar. Richard Feynman studerade bland annat kärnfysik och supraflytande vätskor, och fick Nobelpris 1965 för sina framsteg för att beskriva partiklars växelverkan genom det som kallas kvantelektrodynamik. Hans...

Hon söker efter okända partiklar

3 frågor till Sara Strandberg, lektor i elementarpartikelfysik vid Stockholms universitet. I den enorma partikelacceleratorn LHC i Cern får väteatomkärnor – protoner – krocka med varandra med stor energi. Då uppstår många fler sorters partiklar än de som bygger upp atomerna som vi och världen omkring oss består av. Sara Strandberg, lektor i elementarpartikelfysik vid Stockholms universitet, arbetar med mätningar av de här partiklarna, och är mitt uppe i ett stort projekt. 1 | Vad går forskningsprojektet ut på? – Atomkärnor består av protoner och neutroner, som i sin tur i stort sett är...

100 000 frivilliga i kvantförsök

Bakgrunden till försöket är att två partiklar enligt kvantmekanikens spelregler kan ha egenskaper som påverkar varandra oavsett hur långt ifrån varandra de befinner sig. En mätning på den ena partikeln avgör utfallet av mätningen på den andra, fastän det inte finns någon kommunikation mellan dem. Det kallas för att deras tillstånd är kvantmekaniskt sammanflätade. Albert Einstein avfärdade denna “spöklika avståndsverkan”, och menade att fysiken i grunden måste ha något som kallas "lokal realism". Lokal för att ljusets hastighet begränsar vilka händelser som kan påverka varandra, och realism på...

Här fångas en atom

Mellan de två elektroderna svävar en ensam strontiumatom nästan helt stilla. Genom att skala bort en av atomens 38 elektroner har fysikern David Nadlinger vid Oxford university gjort atomen positivt laddad. På så vis kan den sedan hållas på plats i det elektriska fältet. En laser med precis rätt våglängd lyser på atomen, som då absorberar energi och sänder ut tillräckligt mycket ljus för att den ska kunna fotograferas med lång exponeringstid. Bilden vann det brittiska forskningsrådet EPSRC:s fototävling.

BLOGG: Anders Bárány

Fysik i långa banor, del 2

Som jag berättade i mitt förra blogginlägg fick jag i mitten av februari en mängd intressant fysik i form av fyra försändelser: CERNCOURIER nummer 1, Physik Journal (både januari och februari) och KOSMOS 2016. Här fortsätter jag att plocka russin ur kakorna! Alla tre publikationerna har artiklar om gravitationsvågor. Cernkuriren kallar till och med sitt nummer ”The Gravity Issue” och har inte...

Därför börjar det tjuta i röret

För att skapa bilder med en magnetkamera kombineras tre magnetfält – ett starkt statiskt, ett som varierar rumsligt (det så kallade gradientfältet) och ett tidsvarierande fält. Det statiska magnetfältet magnetiserar vattnet i kroppen och genereras med en supraledande spole, som är uppbyggd som en cirka två meter lång tunnel med en innerdiameter på ungefär en meter. Signalen som mäts med magnetkameran är beroende av magnetfältets styrka, vilket gör att man kan avgöra varifrån signalen kommer, genom att kombinera det statiska magnetfältet med ett rumsligt varierande gradientfält. Det är på...

Dags att ställa in sommartiden

Snart är det dags igen. Dygnet den 25 mars får du klara dig med bara 23 timmar. Din smarta telefon hoppar över en timme av sig själv och förhoppningsvis också din dator, men klockan på mikrovågsugnen måste du ställa om manuellt. Kanske ser du fler gäspningar än vanligt omkring dig under de första dagarna. I sju månader kommer du sedan att stiga upp en timme tidigare, och säga att klockan är sju fastän den enligt normaltiden bara är sex. Så småningom lämnas den utlånade timmen tillbaka, i år den 28 oktober. Du tycker kanske att det är skönt att få en extra vilotimme på morgonen, men om du har...

Kvinna (Maria Berge) i rosa huvtröja framför ingången till Fysikhuset, Umeå universitet. Snö på marken.

Tre frågor om humor i fysiken

Varför studerar du fysikhumor? – Skämten dök upp i min forskning när jag studerade hur ingenjörsstudenter lär sig fysik tillsammans. Senare har jag också börjat studera föreläsningsskämt, hur lärare använder humor i sin undervisning. Skämt är väldigt talande för den miljö de uppstår i. När är humor i undervisningen något dåligt? – Rasistisk och sexistisk humor är typiskt dålig. Sådana skämt har vi dock inte sett i de situationer jag har studerat. Men även när skämten inte är riktade mot en grupp kan de få människor att känna sig uteslutna. Om en typisk fysiker alltid beskrivs som en man och...

Kan magneten tappa kraften?

Om permanentmagneter hanteras korrekt så avtar inte deras magnetisering. Korrekt hantering innebär framför allt att magneterna inte ska utsättas för alltför höga temperaturer eller starka yttre magnetfält. Magnetiska material har utvecklats där magnetiseringen kan betraktas som permanent för många typiska användningsområden. Michael Faraday brukar tillskrivas upptäckten av induktion, som är en allmängiltig naturlag och nyckeln till elektriska motorers och generatorers funktion. Induktionslagen innebär att en ändring av det magnetiska flödet genom en slinga skapar ett elektriskt fält. Faraday...

Kryptokatten

Den kinesiska satelliten Micius sveper fram 50 mil ovanför jordytan. Fotoner – enstaka ljuspartiklar – färdas mellan satelliten och mottagare på marken. En i taget, flyktiga och ömtåliga. Samtidigt bär de med kvantfysikens hjälp nyckeln till att koda hemliga meddelanden helt avlyssningssäkert. I slutet av september pratade den kinesiska vetenskapsakademins president med sin motsvarighet i Österrike via ett videosamtal som krypterats med hjälp av satelliten Micius. ”Nu föds kvant-internet”, kungjorde rubriker världen över. Vad det egentligen skulle betyda var det färre som gav sig in på att...

Nya ledtrådar i jakten på antipartiklar

Sedan 2009 har flera olika rymdburna instrument mätt mängden positroner – elektronens antipartikel – i närheten av jorden. Mätningarna visar att det finns betydligt fler positroner än vad gängse modeller kan förklara. Frågan är varifrån de kommer. F&F har tidigare rapporterat om forskning som visade att supernovor kan förklara hela positronöverskottet. Då tycktes frågan vara avgjord. Men sedan dess har andra forskare fortsatt att testa fler teorier. Varför räckte inte supernovaförklaringen? – Svårigheten är att det alltid är möjligt att skapa flera olika modeller som passar med en enskild...

FYSIK: Nu märker vi hur allt gungar

Riktigt stora händelser i universum skapar vågor i själva rumtiden, till exempel när två svarta hål dras ihop till ett. Vågorna drar ut och klämmer ihop allt som de passerar. Detta förutsades redan för drygt hundra år sedan av Albert Einsteins allmänna relativitetsteori – och i september 2015 kunde en sådan våg fångas upp för första gången, i det amerikanska observatoriet Ligo. Att kunna registrera gravitationsvågor gör det möjligt för forskarna att studera fenomen och händelser i universum som inte går att upptäcka med till exempel radiovågor eller synligt ljus. Upptäckten kan liknas vid ett...

Så skapas extra intensivt ljus

Fysiker har räknat ut hur de skulle kunna omvandla stora mängder laserljus med relativt låg energi till en mindre ljusstråle med mycket hög energi. Det blir en sorts transformator, fast för ljus i stället för elektrisk ström. Att skapa riktigt starkt ljus med högre energi än röntgenstrålning – gammastrålning – är svårt. De metoder som finns skapar ganska svaga strålar med få ljuspartiklar. Ljustransformatorn skulle kunna ge mycket starkare gammastrålar än vad som är möjligt i dag. Mattias Marklund är professor på Chalmers och medlem i det internationella forskarlag som har gjort studien. Han...

Smällen som skapar guld

I slutet av sommaren riktade ett antal astronomer i hemlighet sina teleskop mot en avlägsen punkt på himlen. En efterlängtad kollision hade skickat en gravitationsvåg mot jorden – men informationen var än så länge hemlig. Under några intensiva dygn hade forskarna en unik möjlighet att knäcka gåtan om hur ovanliga och tunga grundämnen som guld och platina bildas. Här skriver astronomen Jesper Sollerman om en lyckosam kamp mot klockan. Klockan 13:41:04 den 17 augusti registrerades en gravitationsvåg av den ena Ligo-antennen, den i Hanford i nordvästra USA. Med makalös precision fångade...

De runda tankarna som utgör observatoriet HAWC, med ett berg i bakgrunden.

Antipartikelmysterium får en ny ledtråd

Sedan 2009 har flera olika rymdburna instrument mätt mängden positroner – elektronens antipartikel – i närheten av jorden. Mätningarna visar att det finns betydligt fler positroner än vad gängse modeller kan förklara. Frågan är varifrån de kommer. F&F har tidigare rapporterat om forskning som visade att supernovor kan förklara hela positronöverskottet. Då tycktes frågan vara avgjord, men andra forskare har fortsatt att testa andra teorier. Varför räckte inte supernovaförklaringen? – Svårigheten är att det alltid är möjligt att skapa flera olika modeller som passar med en enskild...