Annons

fysik

Lyssna på artikeln Fram till 1995 fanns inga kända planeter som kretsade kring vanliga stjärnor utanför solsystemet – exoplaneter. (Innan dess hade planeter hittats vid pulsarer – se artikeln Recept för planetsystem ur F&F 4/1995 .) Nu känner vi till tusentals, och nya upptäcks nästan dagligen. Innan vi hade något att jämföra med trodde de flesta forskare att andra planetsystem skulle likna vårt: steniga planeter närmast stjärnan, några av dem kanske med atmosfärer som jorden och Venus. Längre ut gasjättar som mest består av väte, i stil med Jupiter. Utanför dem isjättar som Neptunus –...
Betraktades som projektiler Under 1700-talet var den dominerande idén om ljusets natur att det består av små projektiler, korpuskler . Detta synsätt förespråkades av tunga namn som Isaac Newton, och passade bra ihop med många experimentella resultat. Men det fanns några gåtor. Skuggan var för liten Ett fenomen som inte kunde förklaras var hur ljus böjs vid en kant. Detta hade beskrivits långt tidigare av Francesco Maria Grimaldi (1618–1663). Han noterade till exempel att skuggan av ett föremål blir mindre än den borde vara om ljuset rör sig i räta linjer. Klöv ljusstråle med papper Läkaren...
Efter närmare ett år av installation och justering har ett specialbyggt mikroskop invigts på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Mikroskopet – som väger hela fem ton – är det enda av sitt slag i världen och gör det möjligt att studera och kontrollera enskilda atomer med högre precision än vad som tidigare har varit möjligt. – Det öppnar helt nya dörrar för material- och nanovetenskapen, säger Eva Olsson, professor i fysik på Chalmers. Mikroskopet har redan utnyttjats för att studera atomstrukturen i ett nytt katodmaterial i grafen för en ny typ av batteri, som ska baseras på svavel i...
Som komplement till kameraövervakning utvecklar forskare vid Stanford university i USA en metod för att se med studsande ljudvågor, ungefär som fladdermöss. Forskarna använder frekvenser på 40 kHz, vilket ligger långt över gränsen för vad vi människor kan höra. I de första försöken, i ett rum med en sändare och 256 mottagare, lyckades de urskilja om människor stod upp, satt ner, gick eller hade ramlat. Ljudövervakning fungerar både i mörker och i rökfyllda rum. Forskarna menar att det även är en mindre integritetskränkande övervakningsmetod, vilket kan göra det lättare att få tillstånd. Källa...
Lyssna på artikeln Den 20 juli 1969 klev Neil Armstrong ned på månen och yttrade sina berömda ord: ”Ett litet steg för en människa, ett jättesprång för mänskligheten”. Jorden runt följde människor tv-sändningen. Det var ett på många sätt betydelsefullt ögonblick. Men än i dag, 50 år senare, vet vi fortfarande inte vilken den långsiktiga betydelsen är. 12 personer kom till månen med Apollo I backspegeln kan Apolloprogrammet, den amerikanska satsningen att skicka människor till månen, se ut som en kortvarig parentes i rymdfartens historia. Under en period på bara tre och ett halvt år satte...
De båda böckerna Om framtiden och Mänsklighetens framtid kommer ut i svensk översättning nästan samtidigt, och ser vid första anblicken ganska lika ut. De handlar båda om människans framtid, och tar ett stort grepp om många saker som kanske skulle vara möjliga. Ändå är de väldigt olika i sin grundton och attityd. Intressant nog är det den som inte har mänskligheten i titeln som har starkast förankring i mänsklighetens mer närliggande problem. Martin Rees är brittisk hovastronom, och har också en framträdande roll som offentlig intellektuell. För ungefär 15 år sedan skrev han boken Our final...