Genetik

Att inte kunna bli förälder är ofta en stor sorg för människor med barnlängtan. Provrörsbefruktning hjälper många att bilda familj, men inte alla. Nya tekniker utvecklas – som kanske kan innebära slutet för ofrivillig barnlöshet.

Datalagring i molekyler har tagit ett steg framåt. Forskare i USA har utvecklat metoder som gör det enklare att spara data i plast. Ett citat av Jane Austen demonstrerar tekniken.

Kan hästar tölta utan ryttare? Finns det vildhästar som töltar? /Joakim Voltaire

I kistan under Sveriges bäst bevarade mumie, 1600-talsbiskopen Peder Winstrup i Lund, låg sannolikt hans barnbarn, ett 5–6 månader gammalt foster. Det visar analyser med en vässad genetisk metod.

För att möta en varmare värld måste träden anpassas snabbt. På ett rullband i Umeå växer trädforskarnas labbråttor – hybridaspar. De ska bland annat ge kunskaper om vilka gener som styr torktålighet.

Svenska forskare har lyckats analysera mammut-dna som är drygt en miljon år gammalt – ett nytt rekord. Analyserna förändrar synen på mammutarnas evolution.

Snabbare och säkrare diagnoser och bättre behandling. Det är målet i ett nytt nationellt projekt där 100 barn med cancer får hela sin arvsmassa kartlagd. På sikt kan metoden bli standard.

En tålig art med förvånansvärt lite inavel, och som flyttat till varmare breddgrader när inlandsisen brett ut sig. Det är några av fynden från den första heltäckande kartläggningen av älgens genom.

Hoppet står till ett litet antal resistenta träd. Forskarna jobbar febrilt med att att kartlägga deras genetik och kemi.

Med dna, big data och avancerade modeller ska forskare nu ta reda på hur jordbruket spreds över Europa. Med stora mängder data kommer man att kunna se hur klimat och ekonomi har samspelat när människor och kulturer spridits över kontinenten. Jätteprojektet leds från Göteborg.

”Jag höll på att trilla av stolen”, säger KI-forskaren Hugo Zeberg, som av en slump upptäckte att en genvariant som ökar dödligheten vid covid-19 ärvts ned från neandertalare. Genvarianten är särskilt vanlig i Europa.

Vikingarna var inte bara långa blonda nordbor. De var en mix av människor från hela det vidsträckta område där vikingarna handlade och härjade, visar en stor dna-studie.

Hur fick människan så stor hjärna? Svaret har länge sökts bland människoaporna. Men ny forskning visar att det i stället kan vara klokare att studera de fläckiga hyenorna. Deras utveckling är förvånansvärt lik människans.

Dna-analyser vid Uppsala universitet ger viktiga ledtrådar till hur fragment av Dödahavsrullarna, med texter från biblisk tid, ska pusslas ihop.