historia

Jätteprojekt ska förklara forntida migration

Forskarna kommer att arbeta i ett sexårigt tvärvetenskapligt projekt, som får 100 miljoner kronor av Europeiska forskningsrådet och ska ledas av Kristian Kristiansen , professor i arkeologi vid Göteborgs universitet och en av världens främsta bronsåldersforskare. Perioden som ska studeras sträcker sig från jordbrukets ankomst till Europa kring 6.000 före vår tideräkning till bronsålderns slut cirka 500 f.v.t. – Vi ska göra något som aldrig har gjorts tidigare: samköra befintligt arkeologiskt material med miljödata och genetiska analyser i stor skala, ”big data”. Vi ska använda tusentals kol...

Vikingatida silverskatt hittad i Täby

Arkeologerna har just avslutat utgrävningen i utkanten av området Viggbyholm i Täby, som på vikingatiden låg alldeles intill en djup och smal havsvik och hade ett gynnsamt läge för långväga kontakter. Det visar inte minst de arabiska mynt som fanns i skatten, jämte ett antal europeiska. Ett av de europeiska mynten kom från Rouen i Frankrike och har daterats till 900-talet. – Det unika i fyndet är sammansättningen och kvalitén med bland annat åtta intakta halsringar, två armringar och tolv mynt omgjorda till halssmycken. Det franska myntet var bara känt från bilder i en bok från 1700-talet och...

Glömda offer för spanska sjukan lyfts fram

Hösten 1918 var dyster i Jämtland, spanska sjukan härjade svårt, och skördade fler dödsoffer än i de flesta andra delar av landet. Kyrkböckerna talar sitt tydliga språk, med ”spanska sjukan” och ”influenza” som vanliga dödsorsaker. Bland de döda fanns över 50 patienter vid mentalsjukhuset på Frösön, som privatforskaren Joel Nordkvist nu vill ge upprättelse. Att Joel Nordkvist, som är moderat politiker i Östersund, kom dem på spåren var en ren tillfällighet. – Det var i slutet av mars när corona just hade brutit ut, och spanska sjukan kom på tal. En vän berättade att han jobbat på kyrkogården...

Dramatiskt kring frön som krigsbyte

Ett världskrig rasade. Att föda trupperna – och tyska folket i det tusenåriga riket – var av strategisk vikt för nazisterna. Därför gjorde tyska forskare hemliga räder för att stjäla Rysslands fröbank, världens största samling av utsäde till härdiga grödor. Journalisten Jens Nordqvist berättar dramatiskt en udda historia i krigslitteraturen: den om fröer som strategisk resurs. Huvudpersoner är de vetenskapsmän i Tyskland och Ryssland som under hård press tvingas inordna sina rön i diktaturernas snäva ramar. Här finns också berättelsen om hur Sven Hedin stöttade de tyska ambitionerna och hur...

BLOGG: Klas-Göran Karlsson

Den syriska malströmmen

Som internationell samtidshistoriker får man idag ofta frågor om konflikten i Syrien. Varför är det krig? Det finns en rad olika svar att ge. Som historiker känns det inte alldeles orimligt att hålla med Islamska staten som har kallat kriget för slutet på Sykes-Picot-avtalet, den hemliga brittisk-franska överenskommelse som slöts under pågående världskrig i maj 1916 och som gav signatärmakterna...

Maktens stora öron

Smittspårningsappar som spårar varje rörelse hos en hel befolkning är ett sätt att bekämpa covid-19. Men tro inte att stater kommer att sluta använda den förmågan när pandemin är över. Övervakning som byggs upp under en kris tenderar att bli det nya normala. Det menar visselblåsaren Edward Snowden, som varnar för att covid-19 kommer att leda till att massövervakningen når en ny nivå i världen. Det är i så fall inget nytt. I boken Övervakningens historia berättar historikern Andreas Marklund om hur krig och kriser alltid inneburit att stater trappat upp sin övervakningsverksamhet. Under...

Han lyfter fram ingenjörerna

Sedan 1800-talet har ingenjörerna banat väg för det moderna samhället genom uppfinningar som det sfäriska kullagret, Tetrapak och dynamit. Men bakom de stora snillena finns andra hårt arbetande ingenjörer som hamnat i historiens skugga. Det vill historikern Gunnar Wetterberg ändra på i sin nya bok Ingenjörerna . 1 | Hur kom det sig att du skrev boken? – Impulsen kom då jag vid Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens 100-årsjubileum ombads skriva om dess grundare. Jag insåg hur mycket ingenjörskonsten betytt för vad Sverige har blivit i dag, till exempel för folkhemmets infrastruktur med vatten...

Trädgård ger inblick i 1600-talets stadsodling

Under stormaktstiden växte inte bara det svenska riket, utan även huvudstaden Stockholm svällde utanför tullarna. Förmögna handels- och adelsmän anlade så kallade malmgårdar utanför stadskärnan. En av dem låg i kvarteret Rosendal intill dagens Mariatorget. – Det är en överklassträdgård i urban miljö. På 1600-talet var det en kålgård, där det odlades bland annat kål, rovor, betor och lök. Vi ser också att det odlats tobak, troligen som medicinalväxt. Sedan blev den odlingen större och kommersiell på 1700-talet, säger arkeobotanikern Jens Heimdahl vid Historiska museets grävfirma Arkeologerna...

Vikingens värld mycket äldre än du tror

Nordmännens överraskande attack på det engelska klostret Lindisfarne år 793 brukar räknas som vikingatidens start, men det har länge ifrågasatts. Ny forskning visar att mycket av det vi förknippar med vikingatiden är äldre än så.

Välkomna på föreläsningar

Föreläsningen 16 november är inställd på grund av covid-19-restriktioner. Vi återkommer förhoppningsvis om nytt datum under våren. 15 OKTOBER – GRAND TOUR På 1600-talet avslutade många adelsmän sin utbildning med en bildningsresa – en Grand Tour . Ola Winberg, doktor i historia vid Uppsala universitet, hämtar exempel från resor i Frankrike och Italien, där resenärerna skulle studera renässansens och barockens främsta mästerverk. 16 NOVEMBER – STJÄRNVINDAR Vi är alla gjorda av stjärnstoff, men hur går det till? Vid universums början fanns bara grundämnena väte, helium och små mängder litium...

Naturen som religion

Svenskar vistas gärna i naturen. Har skog och mark rent av blivit de avkristnade svenskarnas nya kyrka? Det frågar sig David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, i sin bok Granskogsfolk.

Vikingar – med brokigt ursprung

Studien som letts av den danske dna-forskaren Eske Willerslev visar att de nordbor som for i viking inte bara spred sina gener i alla väderstreck – de tog också in gener. Och inte nog med det. Analyser av 442 individer visar att en del som deltog i vikingafärder också kom från fjärran. – Det rimmar väl med de diskussioner som länge funnits bland arkeologer och stärker vad vi tänkt oss men inte kunnat bevisa. Det visar tydligt på komplexiteten, att identiteten viking inte är genetisk, utan kulturell, säger arkeologen Charlotte Hedenstierna Jonson vid Uppsala universitet , verksam i projektet...

Skogskatedral i Dalsland del av storpolitik

Fjolårets utgrävningar av den medeltida kyrkan i Edsleskog, en mil väster om Åmål, väckte sensation på grund av lämningarnas ålder och storlek. De kunde dateras till början av 1200-talet och kyrkan, stor som en katedral, visade sig vara den äldsta kända tegelbyggnaden i dåtidens Sverige. Varför den byggdes i ett ingenmansland, som Dalslands skogsbygder var då, har varken fjolårets eller årets grävningar kastat något ljus över. Sommarens grävningar bekräftar dock att byggnaden var 48 meter lång och 30 meter bred, vilket gjorde den till en av landets största. Oväntad med tegel Teglet är viktigt...

App hittar fornminnen med gps

Fornsök är ett verktyg framtaget av Riksantikvarieämbetet där man ser fornlämningar inprickade på karta, jämte information om bland annat koordinater, beskrivning, skick och länkar till dokument som arkeologiska rapporter. Genom att slå på gps-funktionen på appen får användaren en prick som visar var man är. Kring den finns en ring som visar positionens osäkerhet. Till det kommer osäkerheten i de koordinater som arkeologerna angav när lämningen registrerades – vilket kan ha skett långt tillbaka, utan dagens möjlighet att mäta korrekt position. Uppgifter om fornlämningar har varit tillgängliga...

Stören i det storpolitiska spelet

Förbittrad över Kalmarunionens förfall for kung Hans av Danmark 1495 till Sverige för att uppvakta riksföreståndaren Sten Sture. I en maktdemonstration seglade han Gribshunden mot Kalmar för att säkra den svenska kronan. Men skeppet sprang i luften efter en brand ombord, medan Hans lyckligtvis var i land. Skeppet som var lastat med dyrbara gåvor blev kvar på botten och hittades på 1960-talet. Först 2015 bekräftades att det rörde sig om Gribshunden, tack vare fyndet av skeppets galjonsfigur. Man har även funnit ett tiotal kanonlavetter – de äldsta som hittats på ett örlogsskepp. Till det...