historia

Romersk kejsare: Ett av världens farligaste jobb

Mellan år 14, då kejsar Augustus dog och år 395, då Theodosius dog – det romerska rikets storhetstid – regerade 69 kejsare. Hela 62 procent av dem dog en våldsam död. Det motsvarar att spela rysk roulett, fast med fyra kulor istället för en i revolverns sex kamrar, skriver forskare som nu har analyserat dessa dödsfall. Risken att dödas som kejsare kan över tid liknas vid en U-kurva. Dels var risken hög under det första året av styret, och dels ökade den kraftigt efter omkring 12 års styre. En nytillträdd kejsare var med andra ord sårbar innan han hade hunnit etablera sin auktoritet, och efter...

Stalins svältande nomader

Kazakstan, vintern 1932–33. Svält, terror och köld håller befolkningen på Centralasiens stäpper i ett järngrepp. Ihjälsvultna kazaker ligger i drivor i byarna och längs vägarna. Mellan åren 1931 och 1934 kommer återkommande svältkatastrofer att skörda omkring 1,5 miljoner människoliv bara i den kazakiska delrepubliken i Sovjetunionen. Mer än en tredjedel av alla kazaker och en fjärdedel av Kazakstans befolkning kommer att dö av svält. Om detta skriver den tyske historikern Robert Kindler i sin bok Stalin’s Nomads. Power & Famine in Kazakhstan. Nomadiska kazakerna skulle bli bofasta Robert...

Kina ritar om världskartan med nya sidenvägen

Det är världshistoriens största infrastrukturprojekt. Den nya sidenvägen ska förena öst och väst och Kina satsar minst 1000 miljarder dollar. Men vill Kina tjäna pengar eller öka sin makt? F&F reste till Kazakstan där sidenvägen redan drar genom landskapet.

Kapade postsäckar väcker 1700-talet till liv

Brev från sjömän som längtar hem och brev med nycklar och presenter. På brittiska nationalarkivet finns 160 000 brev på 19 språk, som genom åren beslagtagits av brittiska flottan och aldrig nådde sin mottagare. Nu öppnas säckarna en efter en.

BLOGG: Klas-Göran Karlsson

Den syriska malströmmen

Som internationell samtidshistoriker får man idag ofta frågor om konflikten i Syrien. Varför är det krig? Det finns en rad olika svar att ge. Som historiker känns det inte alldeles orimligt att hålla med Islamska staten som har kallat kriget för slutet på Sykes-Picot-avtalet, den hemliga brittisk-franska överenskommelse som slöts under pågående världskrig i maj 1916 och som gav signatärmakterna...

Tyska författare stångas fortfarande mot Berlin-muren

Redan 1982, i Murhopparen , formulerade den västtyske författaren Peter Schneider ett problem som lever kvar ännu 30 år efter att muren föll, och 29 år efter att det forna Östtyskland och Västtyskland återförenades. Schneider, vars korta roman handlade om människor som flydde över muren, skrev: ”Att riva ner muren i våra tankar kommer att ta längre tid än något rivningsföretag behöver för den synliga muren”. Muren i våra tankar – eller ”Mauer im Kopf” som det heter på tyska har blivit bevingade ord och ingår i många debatter kring hur det blivit i det återförenade Tyskland. – Schneider själv...

”Antiken bara toppen av ett isberg”

– Ja, man backade om antiken, men det är bara toppen av ett isberg. Det säger Hans Albin Larsson , professor emeritus i historiedidaktik vid Jönköpings universitet. Han har varit ordförande i Historielärarnas förening i tolv år och har även varit överdirektör på Skolinspektionen. Han har systematiskt gått igenom Skolverkets aktuella förslag till förändringar av grundskolans kursplaner. I ämne efter ämne har man gjort formuleringarna vagare och oklarare. Till exempel: i nuvarande kursplan för historia efterfrågas ”exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan...

Ekonomiska klyftor som slutat växa?

Man hör ofta påståenden om att de ekonomiska klyftorna i världen ökar. Men stämmer det verkligen? Nya data utmanar den sedvanliga bilden. Världsbanken rapporterade nyligen att klyftorna istället minskar, enligt de senaste siffrorna. Data från åren mellan 2008 och 2013 visar att den globala ojämlikheten minskade för första gången sedan den industriella revolutionen inleddes för över 200 år sedan. Världsbanken har uppmätt att den så kallade Gini-koefficienten (som mäter ojämlikhet) minskat från 67 till 62 under åren 2008–2013. Orsaken till denna förändring är bland annat en stadig ökning av...

Spår av stäppnomader i centrala Skandinavien

I en utgrävning i Linköping på 1950-talet påträffades en grav som var 4 500 år gammal. En man, en kvinna, ett barn och en hund hade begravts med gåvor och smycken. De tillhörde den så kallade stridsyxe- eller båtyxekulturen. Nu har forskare analyserat deras dna, och det visar sig att de och ett dussintal andra individer från samma period har genetiska spår från den så kallade Yamnaya-migrationen. Det handlar om en omfattande migration från stäppen norr om Svarta havet och Kaspiska havet. – Vi har kunnat se spåren av en demografisk förändring under stridsyxekulturens tid. Det handlar om spår...

Väljarnas bedömning av partiernas höger-vänsterpositioner över tid.

Hur polariserat är Sverige?

Det sägs ofta att vi lever i en polariserad tid. Men vad betyder det exakt? Det är ofta rätt oklart, påpekar Henrik Oscarsson , professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. – Vi lever faktiskt inte i en särskilt polariserad tid, säger han. Han stödjer sig på bland annat SOM-institutets datamängder och på Valforskningsprogrammets dataserier. Till exempel är partisystemets höger-vänsterpolarisering något högre nu än för 25 år sedan, men skillnaden är rätt marginell (0.49 jämfört med 0,45 på en engradig skala). Han och hans kolleger har även mätt omfattningen av så kallad...

Första porträttet av denisovamänniska

2010 hittade ryska arkeologer ett fossilt ben från en flickas lillfinger i grottan Denisova i Sibirien. Dna-analyser visade att flickan tillhört en egen grupp, skild från moderna människor och neandertalare. Det finns mycket få fynd av denisovamänniskor. Förutom lillfingerbenet har forskare bara hittat några tänder och ett käkben. Att utifrån detta rekonstruera hur den utdöda människogruppen såg ut har därför varit mycket svårt. Men med hjälp av en ny genetisk metod har en grupp israeliska och spanska forskare lyckats kartlägga denisovamänniskans anatomi. Resultatet presenteras i tidskriften...

Nya fynd från unikt medeltidsvrak

Fartyget är unikt i sitt slag, ett välbevarat krigsfartyg av ny typ – ett större oceangående fartyg med kanoner. – Vi har dykt i tre veckor nu i slutet av sommaren. Vi har grävt runt skeppet på botten, berättar Johan Rönnby, professor i marinarkeologi vid Södertörns högskola. Detta är en av de bäst bevarade skeppen från denna tid , vilket gör det till ett litet fönster till senmedeltidens sjöfart. – Mycket är bevarat, vi har hittat tunnor som sannolikt har innehållit proviant – öl och stör, säger Johan Rönnby . De har även funnit en handbössa eller handkanon liksom pilspetsar från armborst...

Forskarnas bästa semestertips

Höga Kusten: Anna Pernestål, föreståndare Integrated Transport Research Lab (ITRL), KTH Äventyr längs höga kusten ”Det finns många pärlor längs Höga Kusten. Spännande grottor i Skallberget där man bokstavligen får hålla in magen och krypa med ficklampa och hjälm (finns att låna). Ett riktigt äventyr för både vuxna och barn, och man får verkligen känna sig som en upptäckare. Sedan finns den helt unika miljön Mannaminne i Nordingrå, där man möter gamla byggnader, fordon och kultur i en härlig och överraskande mix. Och så det mäktiga Skuleberget, som reser sig 295 meter direkt upp ur havet – med...

Korsetten, friheten och underkastelsen

Frågan är om det finns ett klädesplagg som är mer dubbeltydigt och symboltyngt än korsetten? Plagget snärjer och underkastar kvinnokroppen samtidigt som den ger bäraren sexuell makt. Så än i dag, vilket popstjärnor som Beyoncé och Madonna vet att utnyttja. Om underkastelse men främst om kvinnofrigörelse handlar historikern Henric Bagerius bok Korsettkriget . I den skildras hur olika kvinnoföreningar i slutet av 1800-talet i Sverige började formera sig mot det förhatliga plagget, som sågs som den främsta symbolen för patriarkatets makt över kvinnokroppen. Boken är mycket läsvärd och tar också...

Nördigt och läsvärt om kartors historia

Kartornas historia har översatts till många språk, och det är fullt rimligt. Den norske författaren Thomas Reinertsen Bergs bok om kartornas och kartografins historia är detaljerad och bitvis nästan nördig, men inte desto mindre väldigt välskriven och läsvärd. Man får räkna med en viss fokus på Norden och Norge, men det är inget problem för oss skandinaver. Själv fascineras jag mest av kapitlet om hur vi under framför allt 1900-talet tack vare flyget även rent konkret fått se jordytan från luften, och hur detta genom fotografin har påverkat kartografin. I tidigare kartor fick man ju bara...