historia

Kapade postsäckar väcker 1700-talet till liv

Den danske sjömannen Otte Bülge har det tufft. På några känslosamma brevsidor från hamnen i Plymouth i december 1695 berättar han för sin hustru Anna i Köpenhamn om sina vedermödor. Han har fått jobba dag och natt ombord och nästan inte kunnat sova någonting, han är missnöjd med sina kaptener och han har varit nära att stryka med i en av de sjukdomar som härjat och som decimerat besättningen. ”Jag beder dig for gudz shyld sörg slet inte for mig, tj jeg wil bere Sorgen for os bege”, skriver han och önskar samtidigt att snart få återse Anna och dottern Barbara. Om nu inte Otte skickade flera...

Tyska författare stångas fortfarande mot Berlin-muren

Redan 1982, i Murhopparen , formulerade den västtyske författaren Peter Schneider ett problem som lever kvar ännu 30 år efter att muren föll, och 29 år efter att det forna Östtyskland och Västtyskland återförenades. Schneider, vars korta roman handlade om människor som flydde över muren, skrev: ”Att riva ner muren i våra tankar kommer att ta längre tid än något rivningsföretag behöver för den synliga muren”. Muren i våra tankar – eller ”Mauer im Kopf” som det heter på tyska har blivit bevingade ord och ingår i många debatter kring hur det blivit i det återförenade Tyskland. – Schneider själv...

”Antiken bara toppen av ett isberg”

– Ja, man backade om antiken, men det är bara toppen av ett isberg. Det säger Hans Albin Larsson , professor emeritus i historiedidaktik vid Jönköpings universitet. Han har varit ordförande i Historielärarnas förening i tolv år och har även varit överdirektör på Skolinspektionen. Han har systematiskt gått igenom Skolverkets aktuella förslag till förändringar av grundskolans kursplaner. I ämne efter ämne har man gjort formuleringarna vagare och oklarare. Till exempel: i nuvarande kursplan för historia efterfrågas ”exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan...

Ekonomiska klyftor som slutat växa?

Man hör ofta påståenden om att de ekonomiska klyftorna i världen ökar. Men stämmer det verkligen? Nya data utmanar den sedvanliga bilden. Världsbanken rapporterade nyligen att klyftorna istället minskar, enligt de senaste siffrorna. Data från åren mellan 2008 och 2013 visar att den globala ojämlikheten minskade för första gången sedan den industriella revolutionen inleddes för över 200 år sedan. Världsbanken har uppmätt att den så kallade Gini-koefficienten (som mäter ojämlikhet) minskat från 67 till 62 under åren 2008–2013. Orsaken till denna förändring är bland annat en stadig ökning av...

BLOGG: Klas-Göran Karlsson

Den syriska malströmmen

Som internationell samtidshistoriker får man idag ofta frågor om konflikten i Syrien. Varför är det krig? Det finns en rad olika svar att ge. Som historiker känns det inte alldeles orimligt att hålla med Islamska staten som har kallat kriget för slutet på Sykes-Picot-avtalet, den hemliga brittisk-franska överenskommelse som slöts under pågående världskrig i maj 1916 och som gav signatärmakterna...

Spår av stäppnomader i centrala Skandinavien

I en utgrävning i Linköping på 1950-talet påträffades en grav som var 4 500 år gammal. En man, en kvinna, ett barn och en hund hade begravts med gåvor och smycken. De tillhörde den så kallade stridsyxe- eller båtyxekulturen. Nu har forskare analyserat deras dna, och det visar sig att de och ett dussintal andra individer från samma period har genetiska spår från den så kallade Yamnaya-migrationen. Det handlar om en omfattande migration från stäppen norr om Svarta havet och Kaspiska havet. – Vi har kunnat se spåren av en demografisk förändring under stridsyxekulturens tid. Det handlar om spår...

Väljarnas bedömning av partiernas höger-vänsterpositioner över tid.

Hur polariserat är Sverige?

Det sägs ofta att vi lever i en polariserad tid. Men vad betyder det exakt? Det är ofta rätt oklart, påpekar Henrik Oscarsson , professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. – Vi lever faktiskt inte i en särskilt polariserad tid, säger han. Han stödjer sig på bland annat SOM-institutets datamängder och på Valforskningsprogrammets dataserier. Till exempel är partisystemets höger-vänsterpolarisering något högre nu än för 25 år sedan, men skillnaden är rätt marginell (0.49 jämfört med 0,45 på en engradig skala). Han och hans kolleger har även mätt omfattningen av så kallad...

Första porträttet av denisovamänniska

2010 hittade ryska arkeologer ett fossilt ben från en flickas lillfinger i grottan Denisova i Sibirien. Dna-analyser visade att flickan tillhört en egen grupp, skild från moderna människor och neandertalare. Det finns mycket få fynd av denisovamänniskor. Förutom lillfingerbenet har forskare bara hittat några tänder och ett käkben. Att utifrån detta rekonstruera hur den utdöda människogruppen såg ut har därför varit mycket svårt. Men med hjälp av en ny genetisk metod har en grupp israeliska och spanska forskare lyckats kartlägga denisovamänniskans anatomi. Resultatet presenteras i tidskriften...

Nya fynd från unikt medeltidsvrak

Fartyget är unikt i sitt slag, ett välbevarat krigsfartyg av ny typ – ett större oceangående fartyg med kanoner. – Vi har dykt i tre veckor nu i slutet av sommaren. Vi har grävt runt skeppet på botten, berättar Johan Rönnby, professor i marinarkeologi vid Södertörns högskola. Detta är en av de bäst bevarade skeppen från denna tid , vilket gör det till ett litet fönster till senmedeltidens sjöfart. – Mycket är bevarat, vi har hittat tunnor som sannolikt har innehållit proviant – öl och stör, säger Johan Rönnby . De har även funnit en handbössa eller handkanon liksom pilspetsar från armborst...

Forskarnas bästa semestertips

Höga Kusten: Anna Pernestål, föreståndare Integrated Transport Research Lab (ITRL), KTH Äventyr längs höga kusten ”Det finns många pärlor längs Höga Kusten. Spännande grottor i Skallberget där man bokstavligen får hålla in magen och krypa med ficklampa och hjälm (finns att låna). Ett riktigt äventyr för både vuxna och barn, och man får verkligen känna sig som en upptäckare. Sedan finns den helt unika miljön Mannaminne i Nordingrå, där man möter gamla byggnader, fordon och kultur i en härlig och överraskande mix. Och så det mäktiga Skuleberget, som reser sig 295 meter direkt upp ur havet – med...

Korsetten, friheten och underkastelsen

Frågan är om det finns ett klädesplagg som är mer dubbeltydigt och symboltyngt än korsetten? Plagget snärjer och underkastar kvinnokroppen samtidigt som den ger bäraren sexuell makt. Så än i dag, vilket popstjärnor som Beyoncé och Madonna vet att utnyttja. Om underkastelse men främst om kvinnofrigörelse handlar historikern Henric Bagerius bok Korsettkriget . I den skildras hur olika kvinnoföreningar i slutet av 1800-talet i Sverige började formera sig mot det förhatliga plagget, som sågs som den främsta symbolen för patriarkatets makt över kvinnokroppen. Boken är mycket läsvärd och tar också...

Nördigt och läsvärt om kartors historia

Kartornas historia har översatts till många språk, och det är fullt rimligt. Den norske författaren Thomas Reinertsen Bergs bok om kartornas och kartografins historia är detaljerad och bitvis nästan nördig, men inte desto mindre väldigt välskriven och läsvärd. Man får räkna med en viss fokus på Norden och Norge, men det är inget problem för oss skandinaver. Själv fascineras jag mest av kapitlet om hur vi under framför allt 1900-talet tack vare flyget även rent konkret fått se jordytan från luften, och hur detta genom fotografin har påverkat kartografin. I tidigare kartor fick man ju bara...

Fester och presenter skapade allianser under järnåldern

Kungshögen i Sunnerby som ligger på Kållandsö i Vänern grävdes ut 2000 - 2012 av Annelie Nitenberg och Anna Nyqvist Thorsson vid Göteborgs universitet. De grävde också ut en stor hall och en storgård intill högen, som visar att platsen varit säte för en lokal elit som visade sin makt genom exklusiva vanor och monument. Både storhögen och hallen har daterats till 600-talet e Kr, det vill säga Vendeltiden. Nu har Annelie Nitenberg skrivit en avhandling där hon har analyserat fynden från utgrävningarna. – Jag ville ta reda på varför högarna byggdes och vilka sociopolitiska handlingar som...

Vilken diagnos passar Leonardo da Vinci?

Leonardo da Vinci (1452–1519) är mest känd för att ha målat tavlan Mona Lisa. Men han utmärkte sig även som arkitekt, ingenjör, uppfinnare, naturforskare, matematiker, musiker och mycket annat. Den spretiga karriären skulle kunna bero på att han hade adhd, som bland annat innebär svårigheter att behålla koncentrationen på en enda sak. Det tror i alla fall psykiatriker i Storbritannien efter att ha granskat Leonardo da Vincis dagböcker och vad människor i hans samtid hade att säga om honom. Forskarna understryker att adhd kan innebära fördelar. ”Ett rörligt sinne kan underbygga kreativitet;...

Historiska skogsbränder varnar inför framtiden

Ett träd som överlever en skogsbrand kan få ett slags ärr i den årsring som bildades samma år som branden ägde rum. Det kallas för brandljud. Genom att undersöka brandljuden i levande och döda träd går det att kartlägga brändernas omfattning och antal i ett skogsområde flera hundra år tillbaka i tiden, i enstaka fall upp till 1 000 år. Igor Drobyshev, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, är expert på att tolka brandljud och menar att de innehåller förvånansvärt detaljerad information: – Ibland går det till exempel att säga om en brand ägde rum i början, mitten eller i slutet...