historia

Skelett ger kunskap om tidiga stockholmare

Skeletten från 1300-talet har hittats vid Storkyrkans nordöstra hörn i samband med att man grävde i vägen. Många av de begravda är unga kvinnor, några är barn. Dateringen baseras på fynd av mynt från 1354 och 1361 och är preliminär. Det finns också bitar av fönsterglas från samma tid och keramikskärvor från 1300- och 1400-tal. Många av skeletten är välbevarade, så arkeologerna hoppas få bra information av benanalyser, kol 14-datering och isotopanalys som visar om de begravda är från trakten eller inte. – De äldsta skeletten, från 1300-talet, är i bäst skick. I yngre gravar är det mer tegel...

Ny teknik väcker stenåldern till liv

Sydvästra Sveriges mest välbevarade hällmålning har nu daterats till sen stenålder. Med hjälp av ny teknik har forskare vid Göteborgs universitet lyckats blottlägga flera målningar som inte längre var synliga för ögat. Flera av motiven föreställer båtar med älghuvuden, något som tidigare har hittats på hällar i Norge, Ryssland och norra Sverige. Båtarna visar att människor gjorde längre sjöresor under stenåldern. De målades troligen av långväga resenärer på besök från andra delar av Nordeuropa, där motiven varit vanligt förekommande. Studien av hällmålningarna i Tumlehed publicerades i Oxford...

Nu digitaliseras allt som tryckts i Sverige

Efterfrågan på digitalt material ökar från både forskning och allmänhet. Därför går Kungliga biblioteket, KB, och universitetsbiblioteken i Lund, Stockholm, Göteborg, Umeå och Uppsala ihop för att snabba på digitaliseringen av allt som tryckts i Sverige. Allt finns inte samlat på KB, utan är utspritt på lärosäten landet runt. Alla arbetar på sitt sätt med att digitalisera materialet, i olika takt och med olika resurser. Men för att få verklig fart på arbetet och säkra en minsta gemensam kvalitet behövs samarbete, framhåller biträdande riksbibliotekarie Lars Ilshammar. – Arbete pågår på alla...

Ett av världens farligaste jobb

Mellan år 14, då kejsar Augustus dog och år 395, då Theodosius dog – det romerska rikets storhetstid – regerade 69 kejsare. Hela 62 procent av dem dog en våldsam död. Det motsvarar att spela rysk roulett, fast med fyra kulor istället för en i revolverns sex kamrar, skriver forskare som nu har analyserat dessa dödsfall. Risken att dödas som kejsare kan över tid liknas vid en U-kurva. Dels var risken hög under det första året av styret, och dels ökade den kraftigt efter omkring 12 års styre. En nytillträdd kejsare var med andra ord sårbar innan han hade hunnit etablera sin auktoritet, och efter...

BLOGG: Klas-Göran Karlsson

Den syriska malströmmen

Som internationell samtidshistoriker får man idag ofta frågor om konflikten i Syrien. Varför är det krig? Det finns en rad olika svar att ge. Som historiker känns det inte alldeles orimligt att hålla med Islamska staten som har kallat kriget för slutet på Sykes-Picot-avtalet, den hemliga brittisk-franska överenskommelse som slöts under pågående världskrig i maj 1916 och som gav signatärmakterna...

Stalins svältande nomader

Kazakstan, vintern 1932–33. Svält, terror och köld håller befolkningen på Centralasiens stäpper i ett järngrepp. Ihjälsvultna kazaker ligger i drivor i byarna och längs vägarna. Mellan åren 1931 och 1934 kommer återkommande svältkatastrofer att skörda omkring 1,5 miljoner människoliv bara i den kazakiska delrepubliken i Sovjetunionen. Mer än en tredjedel av alla kazaker och en fjärdedel av Kazakstans befolkning kommer att dö av svält. Om detta skriver den tyske historikern Robert Kindler i sin bok Stalin’s Nomads. Power & Famine in Kazakhstan. Nomadiska kazakerna skulle bli bofasta Robert...

Kina ritar om världskartan med nya sidenvägen

Det är världshistoriens största infrastrukturprojekt. Den nya sidenvägen ska förena öst och väst och Kina satsar minst 1000 miljarder dollar. Men vill Kina tjäna pengar eller öka sin makt? F&F reste till Kazakstan där sidenvägen redan drar genom landskapet.

Kapade postsäckar väcker 1700-talet till liv

Brev från sjömän som längtar hem och brev med nycklar och presenter. På brittiska nationalarkivet finns 160 000 brev på 19 språk, som genom åren beslagtagits av brittiska flottan och aldrig nådde sin mottagare. Nu öppnas säckarna en efter en.

Tyska författare stångas fortfarande mot Berlin-muren

Redan 1982, i Murhopparen , formulerade den västtyske författaren Peter Schneider ett problem som lever kvar ännu 30 år efter att muren föll, och 29 år efter att det forna Östtyskland och Västtyskland återförenades. Schneider, vars korta roman handlade om människor som flydde över muren, skrev: ”Att riva ner muren i våra tankar kommer att ta längre tid än något rivningsföretag behöver för den synliga muren”. Muren i våra tankar – eller ”Mauer im Kopf” som det heter på tyska har blivit bevingade ord och ingår i många debatter kring hur det blivit i det återförenade Tyskland. – Schneider själv...

”Antiken bara toppen av ett isberg”

– Ja, man backade om antiken, men det är bara toppen av ett isberg. Det säger Hans Albin Larsson , professor emeritus i historiedidaktik vid Jönköpings universitet. Han har varit ordförande i Historielärarnas förening i tolv år och har även varit överdirektör på Skolinspektionen. Han har systematiskt gått igenom Skolverkets aktuella förslag till förändringar av grundskolans kursplaner. I ämne efter ämne har man gjort formuleringarna vagare och oklarare. Till exempel: i nuvarande kursplan för historia efterfrågas ”exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan...

Ekonomiska klyftor som slutat växa?

Man hör ofta påståenden om att de ekonomiska klyftorna i världen ökar. Men stämmer det verkligen? Nya data utmanar den sedvanliga bilden. Världsbanken rapporterade nyligen att klyftorna istället minskar, enligt de senaste siffrorna. Data från åren mellan 2008 och 2013 visar att den globala ojämlikheten minskade för första gången sedan den industriella revolutionen inleddes för över 200 år sedan. Världsbanken har uppmätt att den så kallade Gini-koefficienten (som mäter ojämlikhet) minskat från 67 till 62 under åren 2008–2013. Orsaken till denna förändring är bland annat en stadig ökning av...

Spår av stäppnomader i centrala Skandinavien

I en utgrävning i Linköping på 1950-talet påträffades en grav som var 4 500 år gammal. En man, en kvinna, ett barn och en hund hade begravts med gåvor och smycken. De tillhörde den så kallade stridsyxe- eller båtyxekulturen. Nu har forskare analyserat deras dna, och det visar sig att de och ett dussintal andra individer från samma period har genetiska spår från den så kallade Yamnaya-migrationen. Det handlar om en omfattande migration från stäppen norr om Svarta havet och Kaspiska havet. – Vi har kunnat se spåren av en demografisk förändring under stridsyxekulturens tid. Det handlar om spår...

Väljarnas bedömning av partiernas höger-vänsterpositioner över tid.

Hur polariserat är Sverige?

Det sägs ofta att vi lever i en polariserad tid. Men vad betyder det exakt? Det är ofta rätt oklart, påpekar Henrik Oscarsson , professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. – Vi lever faktiskt inte i en särskilt polariserad tid, säger han. Han stödjer sig på bland annat SOM-institutets datamängder och på Valforskningsprogrammets dataserier. Till exempel är partisystemets höger-vänsterpolarisering något högre nu än för 25 år sedan, men skillnaden är rätt marginell (0.49 jämfört med 0,45 på en engradig skala). Han och hans kolleger har även mätt omfattningen av så kallad...

Första porträttet av denisovamänniska

2010 hittade ryska arkeologer ett fossilt ben från en flickas lillfinger i grottan Denisova i Sibirien. Dna-analyser visade att flickan tillhört en egen grupp, skild från moderna människor och neandertalare. Det finns mycket få fynd av denisovamänniskor. Förutom lillfingerbenet har forskare bara hittat några tänder och ett käkben. Att utifrån detta rekonstruera hur den utdöda människogruppen såg ut har därför varit mycket svårt. Men med hjälp av en ny genetisk metod har en grupp israeliska och spanska forskare lyckats kartlägga denisovamänniskans anatomi. Resultatet presenteras i tidskriften...

Nya fynd från unikt medeltidsvrak

Fartyget är unikt i sitt slag, ett välbevarat krigsfartyg av ny typ – ett större oceangående fartyg med kanoner. – Vi har dykt i tre veckor nu i slutet av sommaren. Vi har grävt runt skeppet på botten, berättar Johan Rönnby, professor i marinarkeologi vid Södertörns högskola. Detta är en av de bäst bevarade skeppen från denna tid , vilket gör det till ett litet fönster till senmedeltidens sjöfart. – Mycket är bevarat, vi har hittat tunnor som sannolikt har innehållit proviant – öl och stör, säger Johan Rönnby . De har även funnit en handbössa eller handkanon liksom pilspetsar från armborst...