historia

Naturgas skapar konflikt kring miljö och politik

Kol och olja minskar i betydelse men ett annat fossilt bränsle ökar – naturgas. Bakom uppgången ligger ökad utvinning av skiffergas och kampen mot luftföroreningar. Teknikhistorikern Per Högselius skriver om hur motståndet mot naturgas växer samtidigt som grön vätgas seglat upp som alternativ.

Hej då, Doggerland

Vilka var människorna i Doggerland? Det frågar sig arkeologer som kartlagt den sjunkna världen på Nordsjöns botten, med hjälp av data från olje- och gasexploatering. Men när de nu börjar söka boplatser är det en kamp mot klockan – snart sätter vindkraften stopp.

Unik stenåldersmiljö grävs fram i Östergötland

Fyndplatsen ligger i en torvtäkt intill Tåkern, i Dagsmosse i Östergötland. Kärrtorven här är ovanligt nog inte sur, utan fortfarande neutral och bevarar allt. Sedan 2016 har arkeologerna hittat barkgolv, fiskfällor av trä, mjärdar med nät av tvinnade växttrådar, jaktredskap i toppskick av ben och horn, 100 000-tals djurben, slakt- och hushållsavfall och slagen sten. Ett unikt fynd är en benspets med eggar av vassa kvartsbitar, ”mikrospån”, som limmats fast med harts. Det är den första av detta slag som bevarats intakt. Många fynd i Dagsmosse, som dessa harpun- och ljusterspetsar, har...

”Plundrade” gravar hade vittjats av efterlevande

I över hundra år har arkeologer noterat att kvinnors broscher och mäns vapen saknas i gravar på kontinenten från tidig vendeltid (cirka 550–750 enligt vår tideräkning). Det har antagits att gravarna plundrats på de dyrbara föremålen. Först nu har en stor kartläggning gjorts, av en europeisk forskargrupp ledd av arkeologer vid Stockholms universitet. Den visar att andra dyrbara gravgåvor systematiskt har lämnats kvar, varför de anser att plundringsteorin måste överges. – I exempelvis en engelsk kvinnograv hade broscher avlägsnats från en grav där kroppen just hade börjat förmultna. Man hade...

BLOGG: Klas-Göran Karlsson

Den syriska malströmmen

Som internationell samtidshistoriker får man idag ofta frågor om konflikten i Syrien. Varför är det krig? Det finns en rad olika svar att ge. Som historiker känns det inte alldeles orimligt att hålla med Islamska staten som har kallat kriget för slutet på Sykes-Picot-avtalet, den hemliga brittisk-franska överenskommelse som slöts under pågående världskrig i maj 1916 och som gav signatärmakterna...

På ”grand tour” i 1600-talets Europa

På 1600-talet reste många unga adelsmän på grand tour i Europa. På resan skulle de skaffa sig världsvana och nyttiga erfarenheter. Många förde dagbok. De som har bevarats för eftervärlden ger en fascinerande inblick i det resande som lade grunden för den moderna turismen i Europa.

Gravmonument visar på maktkamp i Sverige

En ny tid stod för dörren. Under 1100- och 1200-talen ersattes de enkla gamla träkyrkorna och mäktiga familjers gårdskyrkor av sockenkyrkor i sten av kontinentalt snitt. Kyrkan flyttade med påvedömets stöd fram sina positioner, och lierade sig med kungamakten. En modern kung skulle inte längre få sin legitimitet av mäktiga familjer utan från Gud. Men alla ville inte vara med om den nya ordningen. Framför allt gjorde mäktiga storbönder i Västergötland motstånd. De höll fast vid den maktstruktur med lokala småhövdingar som byggts upp i generationer. När man i resten av det framväxande Sverige...

Alla gener kartlagda hos 35.000 år gammal kvinna

När den moderna människan kom till Europa från Afrika, för drygt 40 000 år sedan, ökade risken för en rad genetiskt överförda sjukdomar. Det är en bild som tidigare forskning pekat på. Men den stämmer inte, enligt svenska forskare som nu har kartlagt hela genomet för en kvinna som levde på Balkan för 35 000 år sedan. – Det pågår en debatt om att när den moderna människan kom till Europa ska det ha uppstått en genetisk flaskhals, det vill säga att den genetiska diversiteten minskade. Det ökar i sin tur risken för inavelssjukdomar. Men den här kvinnan hade en oväntat stor genetisk diversitet,...

Vallgrav pusslar ihop Birkas försvar

Spåren av en försvarsvall och utanför den en vallgrav hittades under utgrävningar 2018–19, och sammanfattats nu i en arkeologisk rapport . De binder ihop en borg och den så kallade garnisonen sydväst om stadsområdet Svarta jorden, med stadsvallen mot Hemlanden – ett gravområde på en ås nordost om staden. Tillsammans bildar de en sammanhängande försvarslinje. – Det har varit en glipa mot sydöst, där marken troligen odlats från Birkas slut tills för hundra år sedan. Man har antagit att där funnits en mur, men inte hittat belägg för det. Det kunde ha varit ett staket, ett snöre eller markeringar...

Lönen var vanligaste orsaken till strejk

I år är det 100 år sedan som det elektriska stamnätet byggdes ut i Sverige. Med det följde det som kallas den andra industriella revolutionen och en förändrad arbetsmarknad. Jordbrukssektorn minskade samtidigt som industrin och mer kvalificerad tjänstesektor tog ett språng. Under samma period tog strejkerna på svensk arbetsmarknad fart – under bara år 1919 bröt 440 strejker och lockouter ut. Kerstin Enflo Bild: Christian Andersson Apelöga Dessa strejker var inte defensiva, alltså inte riktade som protest mot någon förändring. I stället var de nästan alltid offensiva och drivande för något...

Orienterare fann skattgömma från bronsåldern

Skattgömman som hittades i ett gryt under ett stenblock, hade krafsats fram av något djur. Flera ärggröna föremål låg i öppen dager när orienterare, i färd med kartritning, passerade den 8 april. Arkeologer kallades genast till platsen och kunde konstatera att det var ett i det närmaste unikt fynd. – Det är omkring 50 föremål i brons, bland annat 13 spiralpärlor som kan vara antingen hårprydnader eller länkar i ett halsband. Det var halsringar och tre fotringar. Bara tre sådana fotringar, så kallade vulstringar, har tidigare hittats i Sverige. Och det var bara fragment. Här är två hela och en...

Kartan visar Bretagne – för 4 000 år sedan

Gravhällen från Saint-Bélec i yttersta delen av Bretagne-halvön hittades redan 1900 och ristningar på den tolkades tidigt som en karta. Men vad den föreställer har forskare inte lyckats lista ut förrän nu, med hjälp av avancerade bildanalyser. Ristningen avbildar ett 2x3 mil, eller 60 000 hektar, stort område i omgivningarna. En slående struktur på gravhällen är en långsmal triangulär fördjupning, antingen en naturlig eller uthuggen spricka i stenen, ut mot en kortsida. – Vi jämförde det med den lokala topografin, och såg att den har samma form som ån Odets dalgång. Det är just den del av...

Under skånska mumien: hans barnbarn

Peder Winstrup (1605–1679) var en man med pondus, en av få ämbetsmän som klarade Skånes övergång från Danmark till Sverige med karriären intakt. Han var inte bara Lunds sista danska biskop, utan blev även dess första svenska. Därtill kom hans kvarlevor att bevaras, naturligt mumifierade, ända in i våra dagar. Hans kista har öppnats flera gånger sedan 1800-talet, men först nu har tekniken gjort det möjligt att dra slutsatser om hans liv och leverne. Och att identifiera det foster i ett bylte som lagts under hans vader. Vid senaste kistöppningen, 2014, togs dna-prover ur ben från både Winstrup...

Svenska forskare stöder teori om massgrav i Aten

När massgraven vid Falironbukten i södra Aten hittades 2016 var det en sensation. Fynd av gravar med så många avrättade människor från det antika Grekland är mycket ovanliga. Den osteologiska analysen visar att många kan ha avrättats knästående eller liggande. – Vi kan inte säga att alla avrättades på plats, men ser på frakturerna att många kan ha dött av kraftigt våld mot huvudet. De kan ha stått på knä och blivit ihjälslagna av någon som stått bakom dem, säger osteologen Anne Ingvarsson från Uppsala universitet, som undersökte 79 av skeletten på plats 2016. Hon och kollegan Ylva Bäckström,...

Kontrakt på fårskinn svårare att förfalska

I en ny studie har brittiska forskare analyserat juridiska dokument, som finns bevarade från tidigmodern tid (1500-tal) ändå in på 1900-talet. Dokumenten täcker in allt från husförsäljning till äktenskapsuppgörelser. Av de drygt 650 pergamenten visade sig 95 procent bestå av fårskinn, till skillnad från exempelvis religiösa texter som oftare skrevs på pergament av kalvskinn, ett ovanligare material som genererade vitare pergament. – Vi ser samma mönster i andra länder, till exempel på Irland och i Frankrike. Valet av skinn verkar ha haft stor betydelse för dem som tillverkade pergamenten,...