historia

Stonehenges ursprung avslöjat med ny metod

Megalit. Ordet betyder bokstavligen ”stor sten” på grekiska, och används för att beskriva stenblock av typen som gett Stonehenge sitt ikoniska utseende. Stenarna restes under samma, relativt korta period cirka 2 500 år före vår tideräkning och varje sten väger runt 20 ton. Bergarten kallas sarsen, en sorts sandsten som är ovanlig i närområdet. Står man i mitten av Stonehenge under sommar- eller vintersolståndet ramar stenblocken in solens uppgång och nedgång, men exakt varför monumentet restes är okänt. Tills nyligen gällde det även megaliternas ursprung, men nu har brittiska forskare kunnat...

kameraskärm i förgrund, i skärmen utgrävning under stort tält

Norskt vikingaskepp grävs ut

Skeppsgraven vid gården Jellestad hittades 2018 med georadar, jämte ytterligare gravar och spår efter byggnader. I fjol gjordes ett provschakt i mitten av graven och en del av kölen togs upp. Den daterades med årsringar till år 733. – Skeppet kan förstås ha byggts senare. Men är det så gammalt och det visar sig ha seglat skulle det vara det äldsta segelfartyg som hittats i Norden. Det är det viktigaste att ta reda på. Med hjälp av eventuella andra fynd i graven hoppas vi kunna få en säkrare datering, säger Jan Bil l, professor i arkeologi vid Oslo universitet och ansvarig för grävningen...

Forntida kungahall grävs ut i Östergötland

Fordom ansågs att den så kallade Askahögen var en gravhög. Men formen är speciell, avlång och platt ovanpå, vilket gjorde att forskare ansåg den vara en platå för en gästabudshall. Det bekräftades av arkeologerna Andreas Viberg och Martin Rundkvist, som 2014 undersökte högen med georadar och fann tydliga spår av stolphål. – Vi såg alla stolphål och en härd i mitten. Det var klockrent, eftersom inget hänt på ytan efter hallbyggnadens rivning. När vi grävt en decimeter hittade vi stenarna som stöttat stolparna, säger Martin Rundkvist. Det mest spännande fyndet som gjorts nu är 23 så kallade...

Cykeln gjorde människan rörlig

”I Paris har velocipeden blifvit fullkomligt naturaliserad och har der blivit ett så nyttigt kommunikationsmedel, att man undrar öfver, huru verlden kunde existera den förutan.” Ny illustrerad tidning, 1869 På två hjul – för frihet och nöje ”Våren och sommaren 1818 kunde man i parker och på vägar i framför allt Frankrike se en märklig tvåhjuling i rörelse – en tidig form av cykel. Det var en skapelse som liknade dagens cykel så till vida att den hade två lika stora hjul, en ram med sadel och ett styre på det främre hjulet. Men till skillnad från dagens cykel sparkade man sig fram sittandes på...

BLOGG: Klas-Göran Karlsson

Den syriska malströmmen

Som internationell samtidshistoriker får man idag ofta frågor om konflikten i Syrien. Varför är det krig? Det finns en rad olika svar att ge. Som historiker känns det inte alldeles orimligt att hålla med Islamska staten som har kallat kriget för slutet på Sykes-Picot-avtalet, den hemliga brittisk-franska överenskommelse som slöts under pågående världskrig i maj 1916 och som gav signatärmakterna...

Slavarbete ersattes av fångar

När inbördeskriget tog slut år 1865 befann sig de förlorande sydstaternas slavbaserade ekonomi i fritt fall. Historiker har hävdat att slavägare använde sin makt för att utnyttja rättssystemet och få tillbaks sina slavar, orättvist dömda för ”nonsensbrott” som arbetslöshet eller att driva runt, fängslade med tvångsarbete som straff. Tesen får nu gediget stöd av en avhandling från Göteborgs universitet , där forskaren Melissa Rubio doktorerat i ekonomi genom att analysera stora mängder folkräkningsdata och fängelseregister från hela USA mellan 1850 och 1940. Hon menar att resultaten är en del...

Gudar och människokroppar i konsten

Mary Beard är professor i antikens historia i Cambridge. Hon är också en kändis inom forskarvärlden efter att ha medverkat i många tv-produktioner. Denna bok är baserad på de avsnitt hon gjorde för BBC-serien Civilisations (som visats på Kunskapskanalen i Sverige). Boken, som är vackert illustrerad med många foton av skulpturer, målningar och byggnader, behandlar två tematiska frågeställningar. I bokens första del diskuterar Mary Beard hur människokroppen porträtterats i konsten genom tiderna – och hur vi människor påverkats av dessa avbildningar. I bokens andra del skriver hon om hur olika...

Här växer megastäder fram

”Mänsklighetens framtid är urban.” Så står det i FN:s senaste urbaniseringsrapport . Och det saknas inte data som stödjer detta. För nästan 15 år sedan blev mer än halva jordens befolkning urban, och i över hundra länder lever mer än 70 procent av befolkningen i städer. Staden representerar i någon mening framtiden – den är i regel modernare än landsbygden, där finns alltid det senaste och nyaste och det är i städer som ekonomisk tillväxt sker och fattigdom minskar. Urbaniseringen är ett relativt sent fenomen. Mellan 1950 och 2018 ökade antalet stadsbor i världen från 0,8 miljarder till 4,2...

Gyttja gömde unika stenåldershus

Innan jordbruket etablerades cirka 4.000 år före vår tideräkning levde jägare och samlare i enkla hyddor som inte krävde stor möda att bygga, eftersom de drog vidare och följde jaktbyten efter säsong. Det är den traditionella bilden av hur de levde, vilket spår av små runda hyddor bekräftat i arkeologiska utgrävningar genom åren. Men den uppfattningen ställs på ända efter fyndet av lämningar från omkring 60 byggnader som nyligen gjordes i området Ljungaviken i Sölvesborg. De har daterats till cirka 6500 före Kristus. Arkeologerna, som överväldigats av fynden, har just börjat gräva sig ned mot...

Blommor skulle ge mod att åka tåg

Järnvägen var ny och modern kring 1800-talets mitt. Den nya tekniken och infrastrukturen bäddades in i grön växtlighet av flera skäl, visar Anna Lindgren vid institutionen för kulturvård , Göteborgs universitet. – Växtligheten hade även symboliska funktioner. Den skulle locka människor till att åka tåg, trots att vissa var rädda för den nya tekniken. Det handlade om stora frustande ånglok så man kan tänka sig att detta behövde ”paketeras in” lite, förklarar Anna Lindgren. Skulle fungera som vindskydd Hur såg då dessa planteringar ut? Enligt Anna Lindgren fanns det ganska stora skillnader i...

”Nyfikenhet har satt människan i rörelse”

Hur är det att komma med denna bok under pågående coronapandemi när så många är starkt begränsade i just sin rörelse? – Det är förstås märkligt. Jag tycker det är hemskt att vara instängd och känner verkligen att jag vill komma ut. Jag tar promenader och cyklar – ändå känns det lite som att sitta i fängelse. Då är ändå vi i Sverige privilegierade som får röra oss relativt fritt. I andra länder är det inte så. Jag hoppas vår strategi är den rätta, men det återstår att se. Du skriver ”att vara människa är att vara i rörelse” och att vi är nomader. Vad tror du att det gör med oss att inte få...

Dödahavsrullarnas dna kartläggs i Uppsala

Tidigare har man trott att Dödahavsrullarna skrevs av en isolerad sekt, men så verkar inte vara fallet. Vid Evolutionsbiologiskt centrum, EBC, i Uppsala har forskare analyserat dna från ett 40-tal småbitar av rullar från bland annat Qumran vid Döda havet. Där har man hittat de flesta skriftrullarna, som är 2000 år gamla och bland annat innehåller texter som senare kommit att ingå i Bibeln och den judiska Toran. Materialet är ytterst fragmentiserat – omkring 25.000 större och mindre bitar har pusslats ihop till cirka 1000 rullar. Svårigheten att pussla rätt gör tolkningen av texterna svår...

Individen träder fram ur historiens mörker

De första någorlunda naturtrogna avbildningarna av människors ansikten dyker upp på svenskt område kring 100 f.Kr. Det är några pyttesmå ”masker” från Öland med androgyna drag, en del ganska otydliga. Otydligheten kan tyda på att individen inte var så intressant, resonerar Kent Andersson, som är chef för samlingarna på Statens historiska museer. – Det som man kan kalla porträtt, alltså ansikten som avbildar en levande person, det skulle jag säga kommer först under 200- och 300-talet. Från början har de mer karaktär av idealbilder, men under 300-talet har vi porträtt med individuella drag, av...

Ströja – stor handelsplats hittad i Kolmården

Här satt han på järnåldern, en storman med kontroll över vägarna genom Kolmården och från Motala ström ut över Östersjön. Här slöt han allianser, höll blot och gav gästabud. Ströja utanför Norrköping träder fram som en centralplats av rang.

Matrester avslöjar ålder på keramik

Keramik är ett mycket vanligt fynd när arkeologer gräver ut bosättningar. Om det saknas material att kol 14-datera brukar de använda keramikens utseende för att grovt fastställa vilken period fynden kommer ifrån. Någon mer precis tid har inte varit möjligt att få fram i sådana fall. Men nu anser forskare vid University of Bristol att de löst frågan. Använder spår av matrester Forskargruppen använder fettsyror, spår av matrester, i krukorna eller på krukskärvor. Sådana har även tidigare studerats, men bara för att ge svar på vad människorna ätit. Nu tas syrornas kol till vara för datering. Det...