historia

Öl i Norden på järnåldern

Vi vet att det bryggdes öl i Mellanöstern redan omkring 4000 f. Kr. men i Norden är beläggen mer sentida. Arkeologer från Lunds universitet har nu funnit förkolnade skalkorn med groddar, som visar att man producerade malt till ölbryggning. De förkolnade kornen hittades intill en lågtemperaturugn, vilket tyder på storskalig ölproduktion redan på 400–600-talen. Sannolikt bryggde man öl både för handel och inför högtider. Resultaten är publicerade i Archaeological and Anthropological Sciences .

Rester av ett uråldrigt fredsavtal

För mer än 3 200 år sedan slöt egyptier och hettiter fred. Denna fred var inte ”segrarens fred” – avtalet hade föregåtts av förhandlingar, vilka resulterade i att de båda parterna förband sig att respektera fredsavtalet. Det slöts mellan Ramses II och Hattusili III år 1259 f.Kr. och är världens äldsta bevarade fredsavtal, nedskrivet i lera på akkadiska.

Världens oro ökar

De senaste åren har världen blivit allt mindre fredlig, enligt senaste Global peace index . Hela 92 länder har fallit i sin fredsranking medan 71 har ökat under 2017. Gambia är det land som utvecklats mest positivt samtidigt som Qatar är det land som fallit mest. Global peace index har sedan tolv år rankat fredsnivån i 163 länder som rymmer 99,7 procent av världens befolkning. Rankingen bygger på 23 indikatorer. De handlar om allt från politisk stabilitet, relation till grannländer och hur mycket landet satsar på upprustning till antal döda i konflikter och nivån på terrorhot. De starkaste...

Groggen som grundade maffian

Våren 1747 drabbades delar av besättningen på det brittiska linjeskeppet HMS Salisbury av skörbjugg. Det var en mycket vanlig sjukdom på skepp som låg ute till havs under längre perioder. Och många försök att hitta ett botemedel hade gjorts under åren, utan tydliga resultat. Men när besättningen på just HMS Salisbury insjuknade i skörbjugg beslutade skeppsläkaren James Lind (1716–1794) att metodiskt undersöka olika tänkbara botemedel. Detta blev samtidigt världens troligen första kända randomiserade vetenskapliga studie gjord med kontrollgrupper. James Lind delade helt enkelt in de sjuka...

BLOGG: Klas-Göran Karlsson

Den syriska malströmmen

Som internationell samtidshistoriker får man idag ofta frågor om konflikten i Syrien. Varför är det krig? Det finns en rad olika svar att ge. Som historiker känns det inte alldeles orimligt att hålla med Islamska staten som har kallat kriget för slutet på Sykes-Picot-avtalet, den hemliga brittisk-franska överenskommelse som slöts under pågående världskrig i maj 1916 och som gav signatärmakterna...

Spädbarnsvård gav högre lön

I början av 1930-talet infördes allmän och fri spädbarnsvård under barnets första levnadsår på vissa platser i Sverige. Det skedde i sju av 400 provinsialläkardistrikt, där det öppnades hälsocenter som leddes av en läkare. Målet var att ge vård på lika villkor för alla mödrar i distriktet. Man informerade aktivt om insatsen i exempelvis lokaltidningar och i kyrkor. Verksamheten bestod av hälsoundersökningar av mödrar och barn, information om spädbarnsvård samt hembesök. Denna historiska insats kan ses som ett naturligt experiment, som forskare nu har analyserat genom att jämföra med andra,...

Så skapas ett samhälle

Världens olika samhällen har utvecklats enligt ungefär samma mönster under tusentals år, även utan att ha haft kontakt med varandra. Vissa samhällen kollapsar och försvinner, men själva utvecklingen är likartad – trenden går mot större och mer komplexa system. Det menar ett antal forskare vid University of Exeter i Storbritannien, som har sammanställt en databas över 414 samhällen i 30 regioner i världen under 10 000 år. Deras databas är den största och mest systematiska som hittills har sammanställts, och nu har de publicerat sina resultat i tidskriften Pnas . – Den centrala lärdomen är att...

Därför växer klyftorna i Sverige

Inkomstskillnaderna i Sverige har växt till de största på flera decennier, rapporterade SCB nyligen. Den så kallade Gini-koefficienten, som mäter inkomstfördelning, är nu 0,32. På 1970-talet var den cirka 0,2. – Trenden är mycket tydlig och uppåtgående. Man har mätt Gini systematiskt i Sverige sedan 1970-talet, och detta är den högsta noteringen sedan dess, säger Jesper Roine , som forskar i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och är expert på just inkomstfördelning och ekonomiska klyftor. – Den senaste uppgången drivs huvudsakligen av ökade kapitalvinster bland dem med allra...

Allt fler kvinnor på toppen

Bland de 10 procent som tjänar allra mest i Sverige har andelen kvinnor mer än fördubblats sedan 1970-talet. Och inom den procent som tjänar allra mest – de cirka 70 000 personer som tjänar mer än 100000 i månaden – har andelen trefaldigats, från 6 till 18 procent. Detta framgår av en ny forskningsrapport från SNS. – Även internationellt så ser vi samma trend, men i denna utveckling släpar faktiskt Sverige efter allt mer, säger Jesper Roine , som är forskare i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och som är medförfattare till studien . Det finns forskare som har talat om den...

Shakespeare hade rätt

När den osmanske härskaren Mehmet III (1566–1603) tillträdde som sultan år 1595, lät han avrätta sina 19 bröder och halvbröder. De blev alla strypta. Han lät till och med avrätta sju av den avlidne faderns gravida hustrur. Han gjorde inte detta utan anledning. Tidigare var det inte självklart att den äldste sonen skulle ärva tronen; även hans bröder kunde ärva den. I ett sådant system kan bröder vara ett hot mot regenten. Detta insåga William Shakespeare, varför tragedin Hamlet – som för övrigt publicerades samma år som Mehmet III dog – kretsar kring just successionsproblematiken. Pjäsen...

Med rätt kläder öppnades världen

När den moderna cykeln ersatte höghjulingen på 1880-talet blev cykling en snabbt växande företeelse – som även kvinnor, först från överklassen, började anamma. Men kvinnliga cyklister utmanade dåtidens könsroller. Under 1890-talet diskuterades kvinnors cyklande i tidningar och tidskrifter, och klädseln blev ett centralt tema i bedömningen av den kvinnliga cyklisten. Det skriver historikern Emma Hilborn vid Lunds universitet i en studie som har publicerats i Historisk Tidskrift . – Cyklingen förknippades med manliga värden, och kvinnor i offentligheten var ett område som ofta uppmärksammades...

Dags att ställa in sommartiden

Snart är det dags igen. Dygnet den 25 mars får du klara dig med bara 23 timmar. Din smarta telefon hoppar över en timme av sig själv och förhoppningsvis också din dator, men klockan på mikrovågsugnen måste du ställa om manuellt. Kanske ser du fler gäspningar än vanligt omkring dig under de första dagarna. I sju månader kommer du sedan att stiga upp en timme tidigare, och säga att klockan är sju fastän den enligt normaltiden bara är sex. Så småningom lämnas den utlånade timmen tillbaka, i år den 28 oktober. Du tycker kanske att det är skönt att få en extra vilotimme på morgonen, men om du har...

Vad händer i Iran?

Hittills har ett 20-tal människor dödats i protesterna i Iran, som verkar fortsätta. F&F har kontaktat Mohammad Fazlhashemi , professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet för att svara på några frågor om vad som händer. Är du förvånad över att protester brutit ut just nu? – Både ja och nej. Jag är inte förvånad med tanke på det uppdämda och utbredda missnöjet med den ekonomiska politiken. Men jag är förvånad över det snabba förloppet och spridningen. Vad gör revolutionsgardet? – Än så länge har de hållit sig borta. Enligt vad jag har hört är det Irans president Hassan...

Sidenvägarnas återkomst

”En ny världshistoria” är undertiteln på Oxfordhistorikern Peter Frankopans internationella bästsäljare. Det är en imponerande tegelsten som berättar världshistorien på ett nytt sätt. I centrum ligger världens pulsåder – handelsvägarna mellan Stilla havet och Medelhavet, mellan öst och väst. Dessa handelsleder genom Centralasien och Mellanöstern har påverkat hur religioner har spridits, välstånd ökat och hur erövrare har dirigerat sina arméer. Boken är synnerligen lättläst och tankeväckande. Här är inte Europa och Atlanten i centrum, utan perspektivet har förskjutits ett snäpp österut. Boken...

Intelligensen sjunker i Skandinavien

Under stora delar av 1900-talet har vi fått allt högre poäng i tester som mäter intelligenskvoten (IQ). Trenden har gällt så gott som alla länder där mätningar har gjorts. Effekten har beräknats till nästan 3 poäng per decennium när den varit som starkast. En av huvudförklaringarna är att 1900-talets skola och arbetsliv blivit allt mer abstrakt och rationellt, och att detta påverkat vårt sätt att tänka. Det här upptäcktes av den nyzeeländske statsvetaren James Flynn för ett par decennier sedan, och fenomenet kallas Flynn-effekten . Men i en ny artikel i tidskriften Intelligence så visar James...