historia

Sex vågor av inflyttning efter istiden

De senaste tio åren har genforskare ritat om kartan över hur Norden befolkades efter den senaste istiden. Men det är bara en del av sanningen – arkeologiska fynd ger en mer komplex bild. Arkeologer från Sverige, Norge, Finland och Ryssland har finkammat regionen efter materiella spår av migrationsvågor söder- och österifrån. Fynd som de beskriver i sin rapport tyder på sex större vågor redan före den äldsta mänskliga dna:n i Norden, vilken daterats till 7.500 år före vår tidräkning. Det är ett glapp på 1.500 år som fylls ut. ”De arkeologiska spåren har hamnat i skymundan” En av rapportens...

Guldberlock och tyg i grav från 200-talet

Fynden kom slag i slag under grävningens sista dag: en mycket ovanlig guldberlock, två par fibulor – dräktspännen – och obrända ben. Redan tidigare hade arkeologerna hittat brända ben och en fibula i silverlegering. Bara att hitta välbevarade ben i Bohuslän är uppseendeväckande. Utgrävningen utanför Munkedal gjordes våren 2020 nära en bergtäkt som bit för bit äter upp berget. Längst uppe på krönet, 50 meter över havet, fanns ett gravröse som länge varit känt. Fynden offentliggjordes i slutet av november, och nu har arkeologerna även daterat dem till 200-talet enligt vår tideräkning. Det gör...

9 000 år gammal brandgrav har hittats i Dalarna

Sex brända fragment av ett kranium hittades i våras vid en ledningsgrävning i Orsa. Fyndet tillhör en exklusiv samling, bara ett tjugotal brandgravar från den så kallade jägarstenåldern, cirka 7 000–5 500 f Kr, har tidigare hittats i Skandinavien. – Det är en sensationell datering! Det är inte ofta man får vara med om att hitta något sådant. De äldsta gravarna vi har hittat tidigare i Dalarna är ungefär 2 500–3 000 år gamla, säger Joakim Wehlin, arkeolog vid Dalarnas museum. Han vill göra en större utgrävning på platsen för att bekräfta att det rör sig om en grav, och kanske hitta fler gravar...

Hemligheter gav liv åt Frimurarorden

Låt säga att det i slutet av denna text finns en hemlighet som ingen på denna jord tidigare fått höra. Blir du nyfiken? Det är i sådana fall inte konstigt, och just hemligheternas kraft är ett centralt tema i en ny avhandling om Frimurarordens arkiv av litteraturvetaren Tim Berndtsson vid Uppsala universitet. Perioden han studerat är den andra hälften av 1700-talet. – I avhandlingen visar jag hur upptaget det tidigmoderna samhället var med just bevarande och att arkiven spelade en stor roll i det. Under samma period hade hemliga sällskap som Frimurarorden sin kulturella storhetstid, och...

BLOGG: Klas-Göran Karlsson

Den syriska malströmmen

Som internationell samtidshistoriker får man idag ofta frågor om konflikten i Syrien. Varför är det krig? Det finns en rad olika svar att ge. Som historiker känns det inte alldeles orimligt att hålla med Islamska staten som har kallat kriget för slutet på Sykes-Picot-avtalet, den hemliga brittisk-franska överenskommelse som slöts under pågående världskrig i maj 1916 och som gav signatärmakterna...

7 000 runinskrifter nu sökbara på nätet

Databasen Runor bygger på gps-data för runristningar på bland annat stenar och bergshällar, precis som appen Fornsök med alla fornlämningar, som F&F tidigare skrivit om . Genom att ange sin position kan man se vilka ristningar som finns i närheten. Bakom båda apparna ligger Riksantikvarieämbetet, RAÄ. Inskrifterna beskrivs och förklaras via länkar till Samnordisk runtextdatabas, som ägs och förvaltas av Uppsala universitet. Den kunde tidigare bara användas via ett program som forskare laddade ned på datorn. Arbete pågår med att steg för steg lägga in bilder på alla runinskrifter, och även...

Motsägelsefullt om den goda människan

Den nederländske populärhistorikern och författaren Rutger Bregman menar att tiden är inne för en ny diskussion om människans natur. Bregman menar att människan alltför ofta framställs som i grunden ond. Med sin bok I grunden god vill han i stället visa att människan till sin natur faktiskt är en både hjälpsam och trevlig typ. Låter det som intressant läsning när världen ter sig dyster, med coronapandemi, klimathot och demokratier i kris? Jo vars, det är ganska trevlig läsning. Bregman skriver medryckande om en rad olika psykologiska experiment och historiska händelser som tidigare använts...

Jätteprojekt ska förklara forntida migration

Forskarna kommer att arbeta i ett sexårigt tvärvetenskapligt projekt, som får 100 miljoner kronor av Europeiska forskningsrådet och ska ledas av Kristian Kristiansen , professor i arkeologi vid Göteborgs universitet och en av världens främsta bronsåldersforskare. Perioden som ska studeras sträcker sig från jordbrukets ankomst till Europa kring 6.000 före vår tideräkning till bronsålderns slut cirka 500 f.v.t. – Vi ska göra något som aldrig har gjorts tidigare: samköra befintligt arkeologiskt material med miljödata och genetiska analyser i stor skala, ”big data”. Vi ska använda tusentals kol...

Vikingatida silverskatt hittad i Täby

Arkeologerna har just avslutat utgrävningen i utkanten av området Viggbyholm i Täby, som på vikingatiden låg alldeles intill en djup och smal havsvik och hade ett gynnsamt läge för långväga kontakter. Det visar inte minst de arabiska mynt som fanns i skatten, jämte ett antal europeiska. Ett av de europeiska mynten kom från Rouen i Frankrike och har daterats till 900-talet. – Det unika i fyndet är sammansättningen och kvalitén med bland annat åtta intakta halsringar, två armringar och tolv mynt omgjorda till halssmycken. Det franska myntet var bara känt från bilder i en bok från 1700-talet och...

Glömda offer för spanska sjukan lyfts fram

Hösten 1918 var dyster i Jämtland, spanska sjukan härjade svårt, och skördade fler dödsoffer än i de flesta andra delar av landet. Kyrkböckerna talar sitt tydliga språk, med ”spanska sjukan” och ”influenza” som vanliga dödsorsaker. Bland de döda fanns över 50 patienter vid mentalsjukhuset på Frösön, som privatforskaren Joel Nordkvist nu vill ge upprättelse. Att Joel Nordkvist, som är moderat politiker i Östersund, kom dem på spåren var en ren tillfällighet. – Det var i slutet av mars när corona just hade brutit ut, och spanska sjukan kom på tal. En vän berättade att han jobbat på kyrkogården...

Dramatiskt kring frön som krigsbyte

Ett världskrig rasade. Att föda trupperna – och tyska folket i det tusenåriga riket – var av strategisk vikt för nazisterna. Därför gjorde tyska forskare hemliga räder för att stjäla Rysslands fröbank, världens största samling av utsäde till härdiga grödor. Journalisten Jens Nordqvist berättar dramatiskt en udda historia i krigslitteraturen: den om fröer som strategisk resurs. Huvudpersoner är de vetenskapsmän i Tyskland och Ryssland som under hård press tvingas inordna sina rön i diktaturernas snäva ramar. Här finns också berättelsen om hur Sven Hedin stöttade de tyska ambitionerna och hur...

Han lyfter fram ingenjörerna

Sedan 1800-talet har ingenjörerna banat väg för det moderna samhället genom uppfinningar som det sfäriska kullagret, Tetrapak och dynamit. Men bakom de stora snillena finns andra hårt arbetande ingenjörer som hamnat i historiens skugga. Det vill historikern Gunnar Wetterberg ändra på i sin nya bok Ingenjörerna . 1 | Hur kom det sig att du skrev boken? – Impulsen kom då jag vid Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens 100-årsjubileum ombads skriva om dess grundare. Jag insåg hur mycket ingenjörskonsten betytt för vad Sverige har blivit i dag, till exempel för folkhemmets infrastruktur med vatten...

Maktens stora öron

Smittspårningsappar som spårar varje rörelse hos en hel befolkning är ett sätt att bekämpa covid-19. Men tro inte att stater kommer att sluta använda den förmågan när pandemin är över. Övervakning som byggs upp under en kris tenderar att bli det nya normala. Det menar visselblåsaren Edward Snowden, som varnar för att covid-19 kommer att leda till att massövervakningen når en ny nivå i världen. Det är i så fall inget nytt. I boken Övervakningens historia berättar historikern Andreas Marklund om hur krig och kriser alltid inneburit att stater trappat upp sin övervakningsverksamhet. Under...

1600-talets överklass odlade tobak mitt i stan

Under stormaktstiden växte inte bara det svenska riket, utan även huvudstaden Stockholm svällde utanför tullarna. Förmögna handels- och adelsmän anlade så kallade malmgårdar utanför stadskärnan. En av dem låg i kvarteret Rosendal intill dagens Mariatorget. – Det är en överklassträdgård i urban miljö. På 1600-talet var det en kålgård, där det odlades bland annat kål, rovor, betor och lök. Vi ser också att det odlats tobak, troligen som medicinalväxt. Sedan blev den odlingen större och kommersiell på 1700-talet, säger arkeobotanikern Jens Heimdahl vid Historiska museets grävfirma Arkeologerna...

Vikingens värld mycket äldre än du tror

Nordmännens överraskande attack på det engelska klostret Lindisfarne år 793 brukar räknas som vikingatidens start, men det har länge ifrågasatts. Ny forskning visar att mycket av det vi förknippar med vikingatiden är äldre än så.