historia

Lönen var vanligaste orsaken till strejk

I år är det 100 år sedan som det elektriska stamnätet byggdes ut i Sverige. Med det följde det som kallas den andra industriella revolutionen och en förändrad arbetsmarknad. Jordbrukssektorn minskade samtidigt som industrin och mer kvalificerad tjänstesektor tog ett språng. Under samma period tog strejkerna på svensk arbetsmarknad fart – under bara år 1919 bröt 440 strejker och lockouter ut. Kerstin Enflo Bild: Christian Andersson Apelöga Dessa strejker var inte defensiva, alltså inte riktade som protest mot någon förändring. I stället var de nästan alltid offensiva och drivande för något...

Orienterare fann skattgömma från bronsåldern

Skattgömman som hittades i ett gryt under ett stenblock, hade krafsats fram av något djur. Flera ärggröna föremål låg i öppen dager när orienterare, i färd med kartritning, passerade den 8 april. Arkeologer kallades genast till platsen och kunde konstatera att det var ett i det närmaste unikt fynd. – Det är omkring 50 föremål i brons, bland annat 13 spiralpärlor som kan vara antingen hårprydnader eller länkar i ett halsband. Det var halsringar och tre fotringar. Bara tre sådana fotringar, så kallade vulstringar, har tidigare hittats i Sverige. Och det var bara fragment. Här är två hela och en...

Kartan visar Bretagne – för 4 000 år sedan

Gravhällen från Saint-Bélec i yttersta delen av Bretagne-halvön hittades redan 1900 och ristningar på den tolkades tidigt som en karta. Men vad den föreställer har forskare inte lyckats lista ut förrän nu, med hjälp av avancerade bildanalyser. Ristningen avbildar ett 2x3 mil, eller 60 000 hektar, stort område i omgivningarna. En slående struktur på gravhällen är en långsmal triangulär fördjupning, antingen en naturlig eller uthuggen spricka i stenen, ut mot en kortsida. – Vi jämförde det med den lokala topografin, och såg att den har samma form som ån Odets dalgång. Det är just den del av...

Under skånska mumien: hans barnbarn

Peder Winstrup (1605–1679) var en man med pondus, en av få ämbetsmän som klarade Skånes övergång från Danmark till Sverige med karriären intakt. Han var inte bara Lunds sista danska biskop, utan blev även dess första svenska. Därtill kom hans kvarlevor att bevaras, naturligt mumifierade, ända in i våra dagar. Hans kista har öppnats flera gånger sedan 1800-talet, men först nu har tekniken gjort det möjligt att dra slutsatser om hans liv och leverne. Och att identifiera det foster i ett bylte som lagts under hans vader. Vid senaste kistöppningen, 2014, togs dna-prover ur ben från både Winstrup...

BLOGG: Klas-Göran Karlsson

Den syriska malströmmen

Som internationell samtidshistoriker får man idag ofta frågor om konflikten i Syrien. Varför är det krig? Det finns en rad olika svar att ge. Som historiker känns det inte alldeles orimligt att hålla med Islamska staten som har kallat kriget för slutet på Sykes-Picot-avtalet, den hemliga brittisk-franska överenskommelse som slöts under pågående världskrig i maj 1916 och som gav signatärmakterna...

Svenska forskare stöder teori om massgrav i Aten

När massgraven vid Falironbukten i södra Aten hittades 2016 var det en sensation. Fynd av gravar med så många avrättade människor från det antika Grekland är mycket ovanliga. Den osteologiska analysen visar att många kan ha avrättats knästående eller liggande. – Vi kan inte säga att alla avrättades på plats, men ser på frakturerna att många kan ha dött av kraftigt våld mot huvudet. De kan ha stått på knä och blivit ihjälslagna av någon som stått bakom dem, säger osteologen Anne Ingvarsson från Uppsala universitet, som undersökte 79 av skeletten på plats 2016. Hon och kollegan Ylva Bäckström,...

Kontrakt på fårskinn svårare att förfalska

I en ny studie har brittiska forskare analyserat juridiska dokument, som finns bevarade från tidigmodern tid (1500-tal) ändå in på 1900-talet. Dokumenten täcker in allt från husförsäljning till äktenskapsuppgörelser. Av de drygt 650 pergamenten visade sig 95 procent bestå av fårskinn, till skillnad från exempelvis religiösa texter som oftare skrevs på pergament av kalvskinn, ett ovanligare material som genererade vitare pergament. – Vi ser samma mönster i andra länder, till exempel på Irland och i Frankrike. Valet av skinn verkar ha haft stor betydelse för dem som tillverkade pergamenten,...

Läser historiskt brev utan att öppna det

Innan det blev vanligt att försegla brev i kuvert veks breven i mer eller mindre komplicerade former för att förhindra olovlig läsning på vägen till adressaten. Det vikta ”brevpaketet” förseglades sedan med ett sigill. I Nederländerna finns en samling med omkring 600 sådana hopvikta och förseglade brev från 1600-talet som aldrig nådde sina mottagare. Breven är omtåliga och om de öppnas riskerar de att förstöras. Forskare från bland annat amerikanska Massachusetts Institute of Technology, MIT, har nu lyckats läsa ett sådant brev från 1697 – utan att öppna det. Algoritm analyserade hur brevet...

Sex vågor av inflyttning efter istiden

De senaste tio åren har genforskare ritat om kartan över hur Norden befolkades efter den senaste istiden. Men det är bara en del av sanningen – arkeologiska fynd ger en mer komplex bild. Arkeologer från Sverige, Norge, Finland och Ryssland har finkammat regionen efter materiella spår av migrationsvågor söder- och österifrån. Fynd som de beskriver i sin rapport tyder på sex större vågor redan före den äldsta mänskliga dna:n i Norden, vilken daterats till 7.500 år före vår tidräkning. Det är ett glapp på 1.500 år som fylls ut. ”De arkeologiska spåren har hamnat i skymundan” En av rapportens...

Guldfynd i grav från 100-talet

Fynden kom slag i slag under grävningens sista dag: en mycket ovanlig guldberlock, två par fibulor – dräktspännen – och obrända ben. Redan tidigare hade arkeologerna hittat brända ben och en fibula i silverlegering. Bara att hitta välbevarade ben i Bohuslän är uppseendeväckande. Utgrävningen utanför Munkedal gjordes våren 2020 nära en bergtäkt som bit för bit äter upp berget. Längst uppe på krönet, 50 meter över havet, fanns ett gravröse som länge varit känt. Fynden offentliggjordes i slutet av november, och nu har arkeologerna även daterat dem till 100-talet enligt vår tideräkning. Det gör...

9 000 år gammal brandgrav har hittats i Dalarna

Sex brända fragment av ett kranium hittades i våras vid en ledningsgrävning i Orsa. Fyndet tillhör en exklusiv samling, bara ett tjugotal brandgravar från den så kallade jägarstenåldern, cirka 7 000–5 500 f Kr, har tidigare hittats i Skandinavien. – Det är en sensationell datering! Det är inte ofta man får vara med om att hitta något sådant. De äldsta gravarna vi har hittat tidigare i Dalarna är ungefär 2 500–3 000 år gamla, säger Joakim Wehlin, arkeolog vid Dalarnas museum. Han vill göra en större utgrävning på platsen för att bekräfta att det rör sig om en grav, och kanske hitta fler gravar...

Hemligheter gav liv åt Frimurarorden

Låt säga att det i slutet av denna text finns en hemlighet som ingen på denna jord tidigare fått höra. Blir du nyfiken? Det är i sådana fall inte konstigt, och just hemligheternas kraft är ett centralt tema i en ny avhandling om Frimurarordens arkiv av litteraturvetaren Tim Berndtsson vid Uppsala universitet. Perioden han studerat är den andra hälften av 1700-talet. – I avhandlingen visar jag hur upptaget det tidigmoderna samhället var med just bevarande och att arkiven spelade en stor roll i det. Under samma period hade hemliga sällskap som Frimurarorden sin kulturella storhetstid, och...

7 000 runinskrifter nu sökbara på nätet

Databasen Runor bygger på gps-data för runristningar på bland annat stenar och bergshällar, precis som appen Fornsök med alla fornlämningar, som F&F tidigare skrivit om . Genom att ange sin position kan man se vilka ristningar som finns i närheten. Bakom båda apparna ligger Riksantikvarieämbetet, RAÄ. Inskrifterna beskrivs och förklaras via länkar till Samnordisk runtextdatabas, som ägs och förvaltas av Uppsala universitet. Den kunde tidigare bara användas via ett program som forskare laddade ned på datorn. Arbete pågår med att steg för steg lägga in bilder på alla runinskrifter, och även...

Motsägelsefullt om den goda människan

Den nederländske populärhistorikern och författaren Rutger Bregman menar att tiden är inne för en ny diskussion om människans natur. Bregman menar att människan alltför ofta framställs som i grunden ond. Med sin bok I grunden god vill han i stället visa att människan till sin natur faktiskt är en både hjälpsam och trevlig typ. Låter det som intressant läsning när världen ter sig dyster, med coronapandemi, klimathot och demokratier i kris? Jo vars, det är ganska trevlig läsning. Bregman skriver medryckande om en rad olika psykologiska experiment och historiska händelser som tidigare använts...

Jätteprojekt ska förklara forntida migration

Forskarna kommer att arbeta i ett sexårigt tvärvetenskapligt projekt, som får 100 miljoner kronor av Europeiska forskningsrådet och ska ledas av Kristian Kristiansen , professor i arkeologi vid Göteborgs universitet och en av världens främsta bronsåldersforskare. Perioden som ska studeras sträcker sig från jordbrukets ankomst till Europa kring 6.000 före vår tideräkning till bronsålderns slut cirka 500 f.v.t. – Vi ska göra något som aldrig har gjorts tidigare: samköra befintligt arkeologiskt material med miljödata och genetiska analyser i stor skala, ”big data”. Vi ska använda tusentals kol...