hjärnan

Datorn ger hjärnan en röst

Sjukdomen ALS eller en stroke i hjärnstammen kan drabba talet. Det finns sätt att kommunicera, till exempel genom att använda blinkningar eller signaler från hjärnan till att bokstavera ord. Men det går sakta. En annan möjlighet är att översätta signaler från hjärnan direkt till tal. Tyvärr har det visat sig svårt att göra talet begripligt. Nu har amerikanska forskare utvecklat en tvåstegsmodell som ger lovande resultat. Först fångade de signaler från hjärnans talcentra hos fem personer som högläste hundratals olika meningar. Signalerna lästes av via elektroder, som deltagarna hade fått...

Synvillan fungerar på apor

Fäst blicken mitt i figuren. När du flyttar huvudet framåt ser de röda och blå ringarna ut att rotera åt var sitt håll. När du i stället flyttar huvudet bakåt byter de riktning. Ingen vet exakt hur synvillan uppstår, men generellt beror illusioner på att nervsystemets gissningar om världen slår fel. Det drabbar även apor, enligt sinnrika experiment där makaker fick träna sig i att urskilja verkliga rörelser i olika riktningar innan de blev utsatta för illusionen. Forskarna mätte aktiviteten hos nervceller i två olika delar av hjärnan som bearbetar synintryck av rörelser. Överallt reagerade...

Detaljerade hjärnor

Med hjälp av en ny, snabbare avbildningsteknik med högre upplösning har amerikanska forskare lyckats avbilda hela hjärnan hos en bananfluga och stora delar av hjärnan hos en mus på bara några dagar. Med tidigare metoder skulle arbetet ha tagit flera veckor. Den nya tekniken kombinerar två metoder: så kallad expansionsmikroskopi, där man tänjer ut vävnaden innan den avbildas, och lattice light sheet microscopy , en snabb 3D-mikroskopteknik. Det har gjort det möjligt att snabbt och enkelt avbilda enskilda nervceller, deras inre strukturer och inbördes kopplingar. Bakom tekniken står forskare...

Fnittrig av el i hjärnan

Lisa sitter i en sjukhussäng och tittar tomt på sina händer. Ett bandage är surrat runt hennes huvud och baktill syns en härva av grå sladdar kopplade till en apparat parkerad bredvid sängen. En av läkarna i rummet trycker på en strömbrytare. Lisa lyfter blicken och spricker upp i ett leende. Hon fnissar. – Förlåt, men det är en riktigt bra känsla, säger hon. Läkaren ber henne att se bister ut. Lisa koncentrerar sig, men börjar skratta. – Försök tänka på något sorgligt, säger läkaren. Lisa försöker, men fnissar igen. – Vad tänker du på som är sorgligt? – Jag försöker tänka på när min hund dog...

Nya hjärnceller på två veckor

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat ett sätt att snabbt odla fram funktionella hjärnceller. Det handlar om gliaceller, så kallade astrocyter, som man länge trodde bara hade en stödfunktion i hjärnan, men som visat sig spela en viktig roll vid neurodegenerativa sjukdomar som demens och ALS. Att få tag i mänskliga astrocyter att studera är dock svårt och att odla fram dem i labb har hittills tagit lång tid och varit både dyrt och krångligt. – Men med vår metod kan vi på ett enkelt sätt framställa fullt funktionella astrocyter på ett par veckor i stället för flera månader som det tar...

Här bor risktagandet

Hur modiga och riskbenägna vi är kan vara kopplat till en viss typ av hjärnceller. Det visar forskare vid Uppsala universitet och Universitade federal do Rio Grande do Norte i Brasilien. Genom att aktivera nervceller på möss med ljus via optogenetisk metodik, har de visat att så kallade OLM-celler i hippocampus skapar en speciell hjärnrytm när djuren känner sig trygga i en hotande miljö, men gör dem ängsliga om cellerna inaktiveras. Att hippocampus spelar en viktig roll för minne och inlärning är känt sedan tidigare, men dess betydelse för att reglera känslor är mindre studerad och forskarna...

Tama kaniner har mindre hjärna

Att våra husdjurskaniner är lugnare och mindre rädda än sina vilda ursprungsartfränder syns i deras beteende, men också i deras hjärnor. Det konstaterar en internationell forskargrupp från bland annat Uppsala universitet, som har studerat kaninhjärnor med hjälp av magnetkamera, MRI. Forskarna födde upp åtta vilda och åtta tama kaniner under likartade förhållanden och analyserade sedan MRI-data av deras hjärnor. I studien , som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS , redovisas tre tydliga skillnader i hjärnans utveckling mellan vilda och tama kaniner. Tamkaninerna hade mindre hjärna...

Daglig belöning krymper tumör

Långt ner i mellanhjärnan sitter ett litet knippe nervceller som frigör signalämnet dopamin när livet leker. Cellerna ingår i hjärnans belöningssystem – och har en direkt koppling till kroppens immunförsvar, enligt israeliska forskare. Asya Rolls och hennes medarbetare vid tekniska högskolan Technion i Haifa i Israel hittade ett sätt att aktivera dessa dopaminceller utan att påverka kroppen i övrigt. För två år sedan visade de att en sådan förändring i hjärnan stärker kroppens försvar mot en bakterieinfektion. Nu har de upptäckt att en daglig belöning av samma slag under två veckor även...

Ny hjälm gör det lättare att titta in i hjärnan

Nervcellernas elektriska signaler alstrar svaga magnetfält utanför skallen. Fälten går att fånga med en så kallad magnetencefalograf (MEG), en dyr maskin vars supraledande sensorer kräver kylning med flytande helium till minus 269 grader och som väger ungefär ett halvt ton. Under mätningen måste försökspersonen dessutom sitta helt stilla; en rörelse på en halv centimeter räcker för att göra bilderna blurriga. Hittills har det krävts en maskin som väger ett halvt ton och måste kylas med flytande helium för att göra motsvarande mätningar. Bild: Wellcome Nu har brittiska forskare utvecklat ett...

Först rädd – sedan lugn

Känslor kan ofta uppstå snabbt för att sedan förändras, beroende på den tankemässiga, kognitiva, bedömningen av situationen som görs. I hjärnan kan det svara mot att djupliggande (subkortikala) områden först initierar känslan. Sedan kopplas hjärnbarken (cortex) på, framför allt i pannloben, och då blir vi analytiska och bättre på att bedöma läget. Ett sådant exempel är när rädsla övergår i lättnad då man under skogspromenaden först skräckslaget hoppar till för att undvika att trampa på en orm, men sedan drar en lättnadens suck då ormen visar sig vara en trädgren. I djupet av hjärnans...

Sjuka har en särskild doft

Hjärnan är bättre än man tidigare trott på att upptäcka och undvika sjukdomar – och detta redan innan de brutit ut ordentligt. Det visar en studie där forskare vid Karolinska institutet aktiverade immunförsvaret hos 18 försökspersoner genom att injicera ofarliga delar av bakterier, vilket gav övergående symtom som trötthet, värk och feber. Luktprover och bilder togs av försökspersonerna, både när de var ”sjuka” och när de var friska. Sedan fick 30 personer se på bilderna och känna lukterna, samtidigt som deras hjärnaktivitet registrerades. Därefter fick de uppge vilka de tyckte såg sjuka ut,...

Övergrepp sätter spår

Att människor som varit utsatta för övergrepp i barndomen senare i livet löper större risk för depression och ångest är känt sedan tidigare. För att titta närmare på hur detta tar sig uttryck i hjärnan undersökte forskare vid kanadensiska McGill university hjärnor från 78 avlidna personer. En tredjedel hade utsatts för misshandel eller sexuellt utnyttjande i barndomen och senare lidit av depressioner och begått självmord, medan en tredjedel varken haft psykiska problem eller varit utsatta för övergrepp. Den sista tredjedelen hjärnor hade tillhört människor som lidit av depression och begått...

Tvång kopplat till fyra gener

En människa med tvångssyndrom kan tvätta händerna tills de blir såriga, eller kontrollera att spisen är avstängd så många gånger att det blir svårt att gå hemifrån. Nu har forskare i Sverige och flera andra länder hittat fyra gener som ökar risken för tvångssyndrom, som på engelska kallas obsessive compulsive disorder , OCD. – I förlängningen hoppas vi att det kan leda till bättre läkemedel, säger Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genetik vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom upptäckten. En av de fyra generna påverkar signalämnet serotonin i hjärnan, och skulle kunna...

Exekutiva funktioner viktiga i fotboll

Tidigare forskning har visat att elitfotbollsspelare är vassare än övriga befolkningen vad gäller exekutiva funktioner, det vill säga förmågan att planera och genomföra handlingar samt lösa problem och uppgifter vi ställs inför. Nu har forskare vid Karolinska institutet sett mönstret även hos unga elitspelare, mellan 12 och 19 år. Man såg ett samband mellan antalet mål spelarna gjorde och hur de presterade på tester av exempelvis arbetsminne, problemlösning, uppmärksamhet och multitasking. En fråga som tas upp i studien, som publicerats i PLOS ONE , är huruvida de exekutiva funktionerna kan...

Sök på sajten