hjärnan

Här sitter modet i hjärnan

Hur modiga och riskbenägna vi är kan vara kopplat till en viss typ av hjärnceller. Det visar forskare från Uppsala universitet och Universitade federal do Rio Grande do Norte, i Brasilien. I en studie på möss, där de aktiverat nervceller med hjälp av ljus, visar forskarna att de så kallade OLM-cellerna i hippocampus skapar en speciell hjärnrytm när djuren känner sig trygga i en hotande miljö, men gör dem ängsliga om cellerna inaktiveras och rytmen dämpas. Att hippocampus spelar en viktig roll för minne och inlärning är känt sedan tidigare, men dess betydelse för att reglera känslor är mindre...

Tama kaniner har mindre hjärna

Att våra husdjurskaniner är lugnare och mindre rädda än sina vilda ursprungsartfränder syns i deras beteende, men också i deras hjärnor. Det konstaterar en internationell forskargrupp från bland annat Uppsala universitet, som har studerat kaninhjärnor med hjälp av magnetkamera, MRI. Forskarna födde upp åtta vilda och åtta tama kaniner under likartade förhållanden och analyserade sedan MRI-data av deras hjärnor. I studien , som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS , redovisas tre tydliga skillnader i hjärnans utveckling mellan vilda och tama kaniner. Tamkaninerna hade mindre hjärna...

Daglig belöning krymper tumör

Långt ner i mellanhjärnan sitter ett litet knippe nervceller som frigör signalämnet dopamin när livet leker. Cellerna ingår i hjärnans belöningssystem – och har en direkt koppling till kroppens immunförsvar, enligt israeliska forskare. Asya Rolls och hennes medarbetare vid tekniska högskolan Technion i Haifa i Israel hittade ett sätt att aktivera dessa dopaminceller utan att påverka kroppen i övrigt. För två år sedan visade de att en sådan förändring i hjärnan stärker kroppens försvar mot en bakterieinfektion. Nu har de upptäckt att en daglig belöning av samma slag under två veckor även...

Ny hjälm gör det lättare att titta in i hjärnan

Nervcellernas elektriska signaler alstrar svaga magnetfält utanför skallen. Fälten går att fånga med en så kallad magnetencefalograf (MEG), en dyr maskin vars supraledande sensorer kräver kylning med flytande helium till minus 269 grader och som väger ungefär ett halvt ton. Under mätningen måste försökspersonen dessutom sitta helt stilla; en rörelse på en halv centimeter räcker för att göra bilderna blurriga. Hittills har det krävts en maskin som väger ett halvt ton och måste kylas med flytande helium för att göra motsvarande mätningar. Bild: Wellcome Nu har brittiska forskare utvecklat ett...

Först rädd – sedan lugn

Känslor kan ofta uppstå snabbt för att sedan förändras, beroende på den tankemässiga, kognitiva, bedömningen av situationen som görs. I hjärnan kan det svara mot att djupliggande (subkortikala) områden först initierar känslan. Sedan kopplas hjärnbarken (cortex) på, framför allt i pannloben, och då blir vi analytiska och bättre på att bedöma läget. Ett sådant exempel är när rädsla övergår i lättnad då man under skogspromenaden först skräckslaget hoppar till för att undvika att trampa på en orm, men sedan drar en lättnadens suck då ormen visar sig vara en trädgren. I djupet av hjärnans...

Sjuka har en särskild doft

Hjärnan är bättre än man tidigare trott på att upptäcka och undvika sjukdomar – och detta redan innan de brutit ut ordentligt. Det visar en studie där forskare vid Karolinska institutet aktiverade immunförsvaret hos 18 försökspersoner genom att injicera ofarliga delar av bakterier, vilket gav övergående symtom som trötthet, värk och feber. Luktprover och bilder togs av försökspersonerna, både när de var ”sjuka” och när de var friska. Sedan fick 30 personer se på bilderna och känna lukterna, samtidigt som deras hjärnaktivitet registrerades. Därefter fick de uppge vilka de tyckte såg sjuka ut,...

Övergrepp sätter spår

Att människor som varit utsatta för övergrepp i barndomen senare i livet löper större risk för depression och ångest är känt sedan tidigare. För att titta närmare på hur detta tar sig uttryck i hjärnan undersökte forskare vid kanadensiska McGill university hjärnor från 78 avlidna personer. En tredjedel hade utsatts för misshandel eller sexuellt utnyttjande i barndomen och senare lidit av depressioner och begått självmord, medan en tredjedel varken haft psykiska problem eller varit utsatta för övergrepp. Den sista tredjedelen hjärnor hade tillhört människor som lidit av depression och begått...

Tvång kopplat till fyra gener

En människa med tvångssyndrom kan tvätta händerna tills de blir såriga, eller kontrollera att spisen är avstängd så många gånger att det blir svårt att gå hemifrån. Nu har forskare i Sverige och flera andra länder hittat fyra gener som ökar risken för tvångssyndrom, som på engelska kallas obsessive compulsive disorder , OCD. – I förlängningen hoppas vi att det kan leda till bättre läkemedel, säger Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genetik vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom upptäckten. En av de fyra generna påverkar signalämnet serotonin i hjärnan, och skulle kunna...

Exekutiva funktioner viktiga i fotboll

Tidigare forskning har visat att elitfotbollsspelare är vassare än övriga befolkningen vad gäller exekutiva funktioner, det vill säga förmågan att planera och genomföra handlingar samt lösa problem och uppgifter vi ställs inför. Nu har forskare vid Karolinska institutet sett mönstret även hos unga elitspelare, mellan 12 och 19 år. Man såg ett samband mellan antalet mål spelarna gjorde och hur de presterade på tester av exempelvis arbetsminne, problemlösning, uppmärksamhet och multitasking. En fråga som tas upp i studien, som publicerats i PLOS ONE , är huruvida de exekutiva funktionerna kan...

Robot får hjälp av mänskliga hjärnsignaler

Hjärnaktiviteten uppvisar ett särskilt mönster när vi upptäcker ett misstag. Detta utnyttjar forskare vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) och Boston university i USA för att styra en robot med tankekraft. I försöket är robotens uppgift att sortera färgburkar och trådspolar i två olika lådor. Arbetet övervakas av en försöksperson med EEG-elektroder på huvudet, som mäter hjärnaktiviteten. Signalerna från hjärnan analyseras av en dator, som letar efter den speciella signal som betyder att försökspersonen upptäckt ett misstag. Roboten får då automatiskt order att ändra sig. Forskarna...

Hjärnkamera förutsäger klickmonster

Forskare i USA har studerat hjärnan hos människor som läser tidningsartiklar på nätet – och hittat mönster som kan avslöja vilka texter som blir virala. Somliga artiklar sprider sig som en gräsbrand, andra faller i glömska. För att ta reda på hur folk reagerar på olika texter har amerikanska forskare gjort en ovanlig typ av läsarundersökning. Sammanlagt 80 studenter fick ligga i en hjärnkamera och läsa artiklar om hälsa från tidningen New York Times . På en femgradig skala skulle de skatta hur troligt det var att de skulle dela artiklarna på Facebook. Försökspersonernas skattningar gav en...

Nytt sätt att stoppa migrän

Åsa Lundgren fick sitt första anfall i tonåren. Periodvis har hon haft huvudvärk fyra dagar i veckan. Det värsta anfallet någonsin inträffade under en kickoff-resa till Norge med en tidigare arbetsgivare. Under middagen den sista kvällen kom en fasansfull smärta i huvudet. – Sedan blev jag rullad i rullstol ombord på planet inför mina kolleger, och där satt jag och spydde under hela resan. Det var så förnedrande, säger Åsa Lundgren, som bor i Uppsala. Genom åren har hon haft hjälp av tabletter med så kallade triptaner som kan häva en pågående attack. Det finns alltid en ask i handväskan. Men...

Socialstyrelsen rekommenderar magnetbehandling

I dag kom remissversionen av Socialstyrelsens nya riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. En av nyheterna är att rTMS, repetitiv transkraniell magnetstimulering, rekommenderas som alternativ för vuxna med medelsvår till svår depression. Metoden går ut på att delar av hjärnan stimuleras med en elektromagnet utanför huvudet. I de tidigare riktlinjerna från 2010 fanns transkraniell magnetstimulering med, men bara som en möjlighet inom ramen för kontrollerade studier. Men nu är forskningsstödet alltså mer gediget. I remissversionen skriver Socialstyrelsen att ett 50-tal patienter...

Orgasm är ett slags trans

Hur fungerar en orgasm egentligen? Exakt vilka mekanismer som ligger bakom är fortfarande relativt oklart. Adam Safron, forskare i neurovetenskap vid Northwestern university i Illinois, USA, bestämde sig därför för att titta närmare på fenomenet, eller snarare på tidigare studier i ämnet. Hans slutsats: Det handlar om rytm, och kanske någon form av trans. De rytmiska rörelser och den stimulering som sexuell aktivitet vanligtvis innebär kan påverka hjärnaktiviteten – genom att den elektriska aktiviteten i nätverk av neuroner kan anpassas och synkroniseras efter ett utifrån kommande stimuli...

Sök på sajten