hjärnan

Problemlösning gör barn bättre på matte

Det brukade vara täta skott mellan lärare och hjärnforskare men på senare tid har neurovetenskapen och skolan närmat sig varandra. Förhoppningen är att man genom den nya forskningsgrenen educational neuroscience ska kunna kombinera forskning och praktik för att hitta nya metoder att lära ut. Och här i Sverige undersöker man i ett tvärvetenskapligt samarbete vid Umeå universitet vad som händer i hjärnan hos elever som löser matteproblem. – Vi har vetat länge att många elever har problem med matten, säger Johan Lithner, som är professor i matematikdidaktik. – De har svårt att lära sig, att...

Oväntade skillnader mellan möss och människor

I en stor genomgång har forskare kartlagt vilka slags proteiner som bildas i 23 regioner i den mänskliga hjärnan, exempelvis amygdala, hippocampus och luktbulben. – Det vi kan säga är att de allra flesta proteiner finns nästan överallt, men vissa förekommer i betydligt högre halter på vissa platser, vilket tyder på att de har viktiga roller där, säger Mathias Uhlén, ledare för Human Protein Atlas Program och professor vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, KTH. Oväntade skillnader mellan möss och människor I den så kallade Hjärnatlasen analyserades också motsvarande hjärnregioner hos...

Ett U-format implantat med nanotråd och en elektrod når hela vägen in i nervcellerna

Utkammad nanotråd kan göra cyborger till verklighet

Tanken med den nya metoden med massproducerade nanoimplantat är att på sikt låta hjärnan styra robotdelar, kommunicera med andras hjärnor, eller bli avscannad som en ritning att designa AI utifrån. Bakom upptäckten står Charles Liebers forskargrupp från Harvard som publicerat sina resultat i Nature Nanotechnology. Men kan man inte läsa av hjärnans elektriska aktivitet redan idag? Svaret är att jo, det kan man. Till viss del. Sätter man exempelvis elektroder utanpå hjässan kan man plocka upp hjärnaktivitet genom ett så kallat EEG (elektroencefalografi). Men även om man lyckats använda signalen...

Djurhjärnor som förbryllar

Hjärna och nervsystem kan se mycket olika ut i djurvärlden. Korpar har till exempel fler hjärnceller per gram hjärna än en människa, bläckfiskar kan ha hjärnan i armarna och många spindlar har stora hjärnor för att kunna spinna komplicerade nät. Och sjöpungarna avvecklar hjärnan när de blir vuxna. Korpens hjärna har många nervceller Ett gram korphjärna innehåller närmare tre gånger så många nervceller som ett gram människohjärna. Och korphjärnans intelligenscentrum, palladium, innehåller hela 14 gånger fler nervceller per gram än vad man finner i människans hjärnbark. Det förklarar varför...

Visst kan du lära i sömnen

Är en tofer tillräckligt liten för att rymmas i en skokartong? Ja eller nej? Och hur är det med en guga? Får den plats? Eller en aryl? Frågorna verkar helt knäppa. Orden är påhittade av forskare vid Universität Bern i Schweiz och ingår i ett experiment som måste ha varit en aning förbryllande för de drygt fyrtio tyskspråkiga deltagarna. Den föregående natten hade de bara sovit i fyra timmar. Efter en kraftig lunch kom de till universitetets sömnlaboratorium för att ta en tupplur med EEG-elektroder på hjässan och lurar med svagt vattenfallsbrus i öronen. Efter tuppluren kom frågorna om de...

En person störs av två bakgrundspratande kollegor.

Ditt skrivande störs mer av en monolog än av sju babblare

Idag jobbar allt fler i öppna kontorslandskap, och forskningen ger olika svar på hur det påverkar de anställdas prestationer och mående. Det finns både studier som visar på negativa och positiva effekter, beroende på vilken bransch, organisation, person och arbetsuppgift det handlar om. Nu visar en svensk studie, publicerad i tidskriften Applied Cognitive Psychology att det heller inte går att klumpa ihop ”bakgrundsprat” som ett fenomen. Åtminstone inte när det gäller en vanlig arbetsuppgift i många kontorsyrken: skrivande. Hjärnan bearbetar begripligt prat – vare sig du vill eller inte I...

Datorn ger hjärnan en röst

Sjukdomen ALS eller en stroke i hjärnstammen kan drabba talet. Det finns sätt att kommunicera, till exempel genom att använda blinkningar eller signaler från hjärnan till att bokstavera ord. Men det går sakta. En annan möjlighet är att översätta signaler från hjärnan direkt till tal. Tyvärr har det visat sig svårt att göra talet begripligt. Nu har amerikanska forskare utvecklat en tvåstegsmodell som ger lovande resultat. Först fångade de signaler från hjärnans talcentra hos fem personer som högläste hundratals olika meningar. Signalerna lästes av via elektroder, som deltagarna hade fått...

Synvillan fungerar på apor

Fäst blicken mitt i figuren. När du flyttar huvudet framåt ser de röda och blå ringarna ut att rotera åt var sitt håll. När du i stället flyttar huvudet bakåt byter de riktning. Ingen vet exakt hur synvillan uppstår, men generellt beror illusioner på att nervsystemets gissningar om världen slår fel. Det drabbar även apor, enligt sinnrika experiment där makaker fick träna sig i att urskilja verkliga rörelser i olika riktningar innan de blev utsatta för illusionen. Forskarna mätte aktiviteten hos nervceller i två olika delar av hjärnan som bearbetar synintryck av rörelser. Överallt reagerade...

Detaljerade hjärnor

Med hjälp av en ny, snabbare avbildningsteknik med högre upplösning har amerikanska forskare lyckats avbilda hela hjärnan hos en bananfluga och stora delar av hjärnan hos en mus på bara några dagar. Med tidigare metoder skulle arbetet ha tagit flera veckor. Den nya tekniken kombinerar två metoder: så kallad expansionsmikroskopi, där man tänjer ut vävnaden innan den avbildas, och lattice light sheet microscopy , en snabb 3D-mikroskopteknik. Det har gjort det möjligt att snabbt och enkelt avbilda enskilda nervceller, deras inre strukturer och inbördes kopplingar. Bakom tekniken står forskare...

Fnittrig av el i hjärnan

Lisa sitter i en sjukhussäng och tittar tomt på sina händer. Ett bandage är surrat runt hennes huvud och baktill syns en härva av grå sladdar kopplade till en apparat parkerad bredvid sängen. En av läkarna i rummet trycker på en strömbrytare. Lisa lyfter blicken och spricker upp i ett leende. Hon fnissar. – Förlåt, men det är en riktigt bra känsla, säger hon. Läkaren ber henne att se bister ut. Lisa koncentrerar sig, men börjar skratta. – Försök tänka på något sorgligt, säger läkaren. Lisa försöker, men fnissar igen. – Vad tänker du på som är sorgligt? – Jag försöker tänka på när min hund dog...

Nya hjärnceller på två veckor

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat ett sätt att snabbt odla fram funktionella hjärnceller. Det handlar om gliaceller, så kallade astrocyter, som man länge trodde bara hade en stödfunktion i hjärnan, men som visat sig spela en viktig roll vid neurodegenerativa sjukdomar som demens och ALS. Att få tag i mänskliga astrocyter att studera är dock svårt och att odla fram dem i labb har hittills tagit lång tid och varit både dyrt och krångligt. – Men med vår metod kan vi på ett enkelt sätt framställa fullt funktionella astrocyter på ett par veckor i stället för flera månader som det tar...

Här bor risktagandet

Hur modiga och riskbenägna vi är kan vara kopplat till en viss typ av hjärnceller. Det visar forskare vid Uppsala universitet och Universitade federal do Rio Grande do Norte i Brasilien. Genom att aktivera nervceller på möss med ljus via optogenetisk metodik, har de visat att så kallade OLM-celler i hippocampus skapar en speciell hjärnrytm när djuren känner sig trygga i en hotande miljö, men gör dem ängsliga om cellerna inaktiveras. Att hippocampus spelar en viktig roll för minne och inlärning är känt sedan tidigare, men dess betydelse för att reglera känslor är mindre studerad och forskarna...

Tama kaniner har mindre hjärna

Att våra husdjurskaniner är lugnare och mindre rädda än sina vilda ursprungsartfränder syns i deras beteende, men också i deras hjärnor. Det konstaterar en internationell forskargrupp från bland annat Uppsala universitet, som har studerat kaninhjärnor med hjälp av magnetkamera, MRI. Forskarna födde upp åtta vilda och åtta tama kaniner under likartade förhållanden och analyserade sedan MRI-data av deras hjärnor. I studien , som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS , redovisas tre tydliga skillnader i hjärnans utveckling mellan vilda och tama kaniner. Tamkaninerna hade mindre hjärna...

Daglig belöning krymper tumör

Långt ner i mellanhjärnan sitter ett litet knippe nervceller som frigör signalämnet dopamin när livet leker. Cellerna ingår i hjärnans belöningssystem – och har en direkt koppling till kroppens immunförsvar, enligt israeliska forskare. Asya Rolls och hennes medarbetare vid tekniska högskolan Technion i Haifa i Israel hittade ett sätt att aktivera dessa dopaminceller utan att påverka kroppen i övrigt. För två år sedan visade de att en sådan förändring i hjärnan stärker kroppens försvar mot en bakterieinfektion. Nu har de upptäckt att en daglig belöning av samma slag under två veckor även...

Sök på sajten