”TGA är en guldgruva för att förstå det mänskliga minnet”
Med en kraftfull magnetkamera riktad mot tinningloberna vill norska forskare ta reda på vad i hjärnan som orsakar TGA, transitorisk global amnesi. I förlängningen kan kunskapen också leda till nya sätt att behandla demens.

Ljusa fläckar i hippocampus är den enda kända förändringen kopplad till TGA.
Bild: Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet
Djupt ner i vardera tinninglob finns ett område som kallas hippocampus. Det hör till hjärnans utvecklingshistoriskt äldsta delar och har länge varit känt för att ingå i ett maskineri som bevarar minnen på lång sikt.
År 1953 avlägsnade amerikanska kirurger delar av tinningloben på båda sidorna hos en ung man, Henry Molaison, för att lindra hans svåra epilepsi. Behandlingen fungerade. Men en oväntad biverkan var att Henry Molaison ända fram till sin död mer än ett halvsekel senare inte kunde minnas en enda händelse under mer än några minuter.
I Norge finns en lång tradition av att studera hippocampus. År 1966 upptäckte forskare vid Oslo universitet att nervceller i området kan stärka sina inbördes kopplingar på ett sätt som gör det möjligt att behålla minnen. Och 2014 års Nobelpris i fysiologi eller medicin gick till May-Britt och Edvard Moser för deras forskning om celler i hippocampus kopplade till lokalsinnet. Numera leder de ett institut för hjärnforskning vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, NTNU, i Trondheim.
Bland instrumenten som forskarna vid NTNU använder för att studera mänskliga hjärnor finns en ovanligt kraftfull magnetkamera, inköpt för 98 miljoner kronor. Den tar skarpa bilder av hippocampus.

Bild: Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet
Magnetkamera ska upptäcka minnesförlust
Thanh Doan och hans kollega Tobias Navarro Schröder använder kameran för att studera patienter med transitorisk global amnesi. Den hittills enda kända förändringen kopplad till fenomenet är ljusa fläckar i en viss del av hippocampus som är svåra att upptäcka.
– Med vår kamera kan vi se förändringar i dubbelt så många fall som med en standardkamera, säger Thanh Doan, hjärnforskare på NTNU och neurolog vid universitetssjukhuset St. Olavs i Trondheim.
Fläckarna dyker upp under det första dygnet. De ryms i områden som bara är några kubikmillimeter stora och kan finnas på ena eller båda sidorna av hjärnan. Som regel är fläckarna borta inom ett par veckor. Vissa forskare tror att hjärnans biologi kan påverkas även på längre sikt, men än så länge saknas belägg för det.
Fläckar i hjärnan påverkar minnet
Det finns flera olika teorier om hur fläckarna uppstår och påverkar minnet.
– Den vanligaste handlar om att blodcirkulationen rubbas så att det blir brist på syre i hippocampus, säger Thanh Doan.
Men det finns andra möjligheter. En tidig tanke var att något slags epileptisk aktivitet i tinningloberna rubbar minnet. Undersökningar med EEG ger inget stöd för sådana misstankar, men EEG-elektroder monterade utanpå huvudet är dåliga på att registrera elektriska urladdningar djupt ner i tinningloben.
En tredje tänkbar förklaring är att en långsam våg av hyperaktivitet rör sig genom hjärnbarken, följd av tillfällig passivitet. Sådana vågor förekommer vid migrän. Intressant i sammanhanget är att människor med migrän löper större risk än andra att få TGA.
En annan möjlighet är att de ljusa fläckarna i hippocampus uppstår när nervceller svullnar till följd av skadligt höga halter av signalämnet glutamat.
Mycket talar för att det som sker inom de ljusa fläckarna vid TGA har betydelse även för andra slags minnesrubbningar. Det är känt att samma områden påverkas först och starkast hos människor med Alzheimers sjukdom. Thanh Doan och hans medarbetare har startat ett projekt för att ta reda på vad de båda tillstånden kan tänkas ha gemensamt. De kommer att utnyttja kunskap om molekyler, celler och nervkretsar i hippocampus hos försöksdjur – liksom data från patienter i form av kognitiva tester och bilder tagna med hjärnkamera. Studien väntas bli klar i slutet av 2026.
Förlorade minnen kommer tillbaka
Thanh Doan är särskilt intresserad av de neurobiologiska processer som gör att förlorade händelseminnen kan komma tillbaka, alltså hur hippocampus läker efter att något gått snett. Han hoppas att forskningen i förlängningen leder till nya sätt att behandla demens och andra sjukdomar som drabbar minnet.
– TGA är en guldgruva för att förstå hur det mänskliga minnet fungerar, säger Thanh Doan.

Kunskap baserad på vetenskap
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer