I en kvarts sekel har nu rymdteleskopet försett forskare och oss alla med unika bilder av vår kosmiska omgivning. Jubileet firas med en bild av stjärnhopen Westerlund 2 som ligger i stjärnbilden Kölen på södra stjärnhimlen. Den stora hopen i vitt i bildens centrum består av närmast 3 000 stjärnor. Den upptäcktes på 1960-talet av den svenska astronomen Bengt Westerlund med Uppsala universitets teleskop på Mount Stromlo i Australien. I stjärnhopens centrum trängs de unga stjärnorna som hör till Vintergatans hetaste, ljusaste och tyngsta. De formar det bråkiga landskapet omkring med sin extremt...
Från början, den 6 januari i år, såg den ut som en komet. Inte så märkvärdigt kanske. Men den något ovanliga formen frestade astronomerna till en närmare titt med rymdteleskopet Hubbles nya kamera.
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)
Galaxhopen som Hubbleteleskopet här avbildar kallas Arp 194, efter Halton Arp, en omstridd astronom som fann och studerade ett flertal ovanliga galaxhopar i rymden.
Två satelliter – en amerikansk kommunikationssatellit och den avlagda ryska militär rymdfarkosten Kosmos – slog nyligen ihop med en hastighet uppskattad till 40 000 kilometer i timmen.
Svar: Rymdstationen ISS vänder verkligen samma sida mot jorden hela tiden. Det innebär en framlänges rotation i färdriktningen med ett varv på samma tid som ISS går runt jorden.
Detta avlägsna moln av gas bestod på den tiden mest av kallt väte. Nebulosan återfinns på södra stjärnhimlen, 7 500 ljusår bort från oss i stjärnbilden Kölen.
