Karolinska Institutet

I mitten av 1990-talet skrev Annica Dahlström, professor i histologi och neurobiologi vid Göteborgs universitet, en artikel i universitetets tidning om skillnaderna mellan mäns och kvinnors hjärnor

Förra året lärde sig svenskarna att en pandemi är en världsomspännande epidemi.

Årets Nobelpris i medicin eller fysiologi är i allra högsta grad ett fysiologipris, men det kan i framtiden få medicinska konsekvenser.

Att forska på stamceller är laddat, och verksamheten var också i politiskt blåsväder i somras. Enkelt uttryckt ställs dagens etiska dilemman mot den potentiella framtida nyttan.

Det mest slående är att människor trivs allt bättre med livet ju äldre de blir. Först efter fyllda 70, och framför allt om man drabbas av sjukdom, börjar kurvan sakta böja av nedåt.

Att det är så hörseln fungerar har forskarna tidigare bara kunnat gissa, men nu finns det bildbevis.

Ungefär 30 000 svenskar drabbas varje år av slaganfall, stroke. Sedan slutet av 1980-talet har andelen som är yngre än 65 år ökat kraftigt, och störst är ökningen bland kvinnor.

Parkinsons sjukdom beror på att de celler i hjärnan som tillverkar signalämnet dopamin dör.

När svenska och amerikanska forskare undersökte 12 000 tvillingpar såg de att 80 procent av orsakerna till Alzheimers sjukdom är genetiska. Men miljön spelar också roll.

De senaste tio åren har vi forskare börjat förstå att arvsmassan kan förpackas på olika sätt och att detta styr vilka gener som är aktiva.

Det är EU-kommissionen som för andra året i rad delar ut priset på 50 000 euro för insatser inom vetenskaplig kommunikation.

Fråga:Vi pratade över en lunch om hur bra det vore om man kunde få en ny uppsättning tänder någon gång i 50-årsåldern. Finns det djur som får nya tänder flera gånger?