Barn som har svårt att koncentrera sig presterar bättre med ett bakgrundsljud som motsvarar styrkan av en dammsugare. Det visar en studie av två norska skolklasser.
Numera bedrivs 65 procent av all masterutbildning i Sverige på engelska. Bakgrunden är att den akademiska rörligheten över gränserna har ökat. Det ställer krav på både lärare och studenter.
Jag har, tillsammans med min kollega Hans Thunberg på KTH, ansvarat för Sveriges största gymnasielärarutbildning inom naturvetenskap under tio år. Programmet heter Civilingenjör och Lärare (CL) och är en kombinationsutbildning som ges tillsammans med Stockholms universitet. Av de examinerade studenterna väljer en knapp tredjedel lärarbanan i första hand. Det är ganska imponerande! Ty en nyutbildad lärare kan endast se fram emot en sisådär 22 000 kr i månadslön efter fem års studier. En erfaren gymnasielärare i 55 års-åldern når knappt upp till 28 000 kr. Dennes eventuella dotter, som just gått ut en civilingenjörsutbildning, har ungefär samma ingångslön i sitt första jobb.
Prinsesskalas, det är vad Nina önskar sig allra mest för sin födelsedag. Hon är i prinsessåldern – så säger alla – där väl de flesta flickor mellan två och sex hamnar.
På vägen till att bli Homo sapiens – den vetande människan – blev vi också Homo docens – den undervisande människan. Men är det verkligen sant att det bara är människan som undervisar?
Rösten är lärarens viktigaste verktyg, men också hans eller hennes akilleshäl. I en enkät till 500 lärare i Skåne svarade 80 procent att de ofta behöver harkla sig och 75 procent att de ofta är hesa.
I en stor undersökning av 500 fjärdeklassare visar sig så många som en tredjedel ha svårigheter i skolan. Det framgår av en ny avhandling vid Uppsala universitet.
