Det finns ett tydligt samband mellan att spela datorspel i över fem timmar i veckan och att vara bra på engelska i årskurs nio. Det framgår av en rapport av Pia Sundqvist , språkforskare vid Karlstads universitet. – Vi ser att de som spelar mycket använder fler trestaviga ord i sina uppsatser på engelska och att de även får bättre betyg, säger Pia Sundqvist. Hon har även kontrollerat för andra tänkbara variabler som kan tänkas förklara detta, men sambandet kvarstår ändå. De populäraste spelen, World of Warcraft och Counter-Strike, är på engelska och Pia Sundqvist tror att spelandet ökar...
Maya är nervös. Efter flera webbaserade tester har hon kallats till en första intervju för jobbet som projektledare på ett stort byggbolag. Hon stiger in i rummet och sätter sig i en stol vid bordet. Mitt emot henne sitter intervjuaren – en robot. Det människoliknande huvudet lyser upp. – Hej Maya! Välkommen till den här anställningsintervjun, säger robotrösten vänligt. – Hej, svarar Maya lite tvekande. Efter några artighetsfraser sätter intervjun i gång. – Berätta om när du senast jobbade i ett team, säger roboten och ler uppmuntrande. Maya berättar, och efter en stund glömmer hon bort att...
Fladdermöss använder ett förvånansvärt stort antal olika ljud för att kommunicera med varandra. Nu har en israelisk forskargrupp ägnat drygt två månader åt att registrera läten från en grupp afrikanska fruktfladdermöss ( Rousettus aegyptiacus ), som de sedan analyserat med ett dataprogram som normalt används för att undersöka ljud i mänskligt tal. Genom att samtidigt studera en videoinspelning har forskarna kommit fram till att de vanligaste ”orden” används för att gräla om mat, förhandla om vem som ska hänga bredvid vem – och hur nära – samt avböja förslag om parning. Forskarna upptäckte...
Om du har vuxit upp i Sverige så kan du med största sannolikhet sjunga Räven raskar över isen. Åtminstone de första raderna. Men hur är det med Lusens lilla kofta ? – Trots att de här två visorna har lärts ut i nästan exakt samma utsträckning enligt de fyra senaste läroplanerna, så tycks det bara vara Räven raskar som har förmågan att fastna i vårt minne. Bland de totalt närmare 18 000 personer som har ingått i mina studier har jag hittills bara mött sju stycken som kan sjunga delar av Lusen , säger neurologen och lingvisten Kim Tollin, docent vid Lidköpings universitet. Förklaringen, menar...
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)
I april lägger jag fram min avhandling vid Stockholms universitet. Den handlar om språkanvändning vid svenska universitet. Vilket språk avhandlingen är skriven på? Engelska. Ungefär nio av tio avhandlingar i Sverige skrivs numera på engelska. Också bland andra vetenskapliga texter dominerar engelskan stort. Det är lätt att få intrycket att engelska används för vetenskapliga ändamål, medan svenska används för de administrativa, sociala och populärvetenskapliga. Men riktigt så enkelt är det inte. Vetenskapliga texter är slutprodukter, ofta avsedda att publiceras i tidskrifter som kräver...
Det mystiska Voynichmanuskriptet från 1400-talet är illustrerat med märkliga växter, okända stjärnhimlar – och nakna kvinnor som badar i grönt vatten. Dessutom är det skrivet på ett språk som ingen hittills har lyckats dechiffrera. Men nu tycks den brittiske lingvisten Stephen Bax ha gjort ett genombrott. – Jag tror att det här är en bok om örtmedicin. Kanske har den skapats i Europa, men av människor som kommer österifrån. Han har identifierat vissa av växterna och kopplat dem till ord med turkiskt, arabiskt och persiskt ursprung. En av plantorna ser till exempel ut att vara koriander, och...
Att tala tonbaserade språk – där skillnader i tonhöjd är betydelsebärande – vässar din musikaliska förmåga. Det visar kanadensiska forskare som har jämfört engelsktalande musiker, engelsktalande personer som inte spelar instrument och en grupp som talar den kinesiska dialekten kantonesiska. Kantonesiska har sex betydelsebärande tonsteg, till skillnad från det engelska språket där tonskillnader inte har någon betydelse. I experimentet var de kantonesisktalande lika bra som musikerna och 15–20 procent bättre än de engelsktalande icke-musikerna på att särskilja tonhöjd. Det motsatta...
Varför talar vi långsammare och använder enklare ord när vi vänder oss till äldre – och hur ser vi egentligen på (o)vanan att använda mobiltelefon i bilen?
Det finns drygt 1 600 antika lertavlor med proto-elamitisk text, ett skriftspråk från området i nutida Iran som användes kring år 3200-2900 f.Kr. Problemet är bara att ingen vet vad som står där. Ett nytt verktyg för att knäcka koden är en speciell apparat som skapar en unikt detaljrik version av lertavlorna. Med hjälp av 76 fotografiska lampor avbildas lertavlorna så att de sedan kan studeras som om man hållit dem mot ljuset i varje tänkbar vinkel. – Jag tror att vi äntligen är på väg att göra ett genombrott, säger Jacob Dahl, forskare vid University of Oxford i Storbritannien. Dahl har...
Numera bedrivs 65 procent av all masterutbildning i Sverige på engelska. Bakgrunden är att den akademiska rörligheten över gränserna har ökat. Det ställer krav på både lärare och studenter.
På BB spelade en tysk-fransk forskargrupp in ljud från hungriga bebisar som låg i mammas famn, och ljudspåren uppvisar tydliga skillnader. Bebisar som fötts in i tyskspråkiga familjer har en fallande språkmelodi, medan de med franska föräldrar i stället skriker med en stigande frekvens. – Det innebär att spädbarnsskrik inte bara är en reflex, utan att de kan minnas ljud de hört före födseln och även härma dem, säger Kathleen Wermke, professor i medicinsk antropologi vid Universität Würzburg, Tyskland. Hon arbetar även med barn med funktionshinder och studerar nu om gominlägg i plast kan...
Svenska, engelska, tyska, latin, iriska, persiska, ryska, grekiska, sanskrit, tochariska, hettitiska och luviska – alla hör de till världens mest spridda språkfamilj, den indoeuropeiska.
Den så kallade indusskriften väntar fortfarande på att bli dechiffrerad. Den användes troligen för något okänt förindoeuropeiskt språk i induskulturen, som blomstrade cirka 2500–1700 f.Kr.
