lingvistik

Mamma har hetat mamma i urminnes tider

Det finns ett 40-tal grundläggande, eller basala, ord som är snarlika i nästan hela världen. Specifikt handlar det om språkljud som återkommer gång på gång, till exempel orden för mamma och pappa, som tenderar att innehålla m- respektive p-ljud. Andra ord är bland annat ben, aska, stor och liten. I en ny studie visar forskare vid Lunds universitet att dessa ord dessutom har förändrats mycket lite sedan förhistorisk tid, och till stor del består av språkljuden som barn lär sig först. Prenumerera på Forskning & Framsteg! Tidskriften med faktakollade och ögonöppnande reportage och...

Språk för poesi och tatueringar

Ola Wikanders bok handlar om semitiska språk, som sedan lång tid tillbaka spelar en viktig roll i Sverige. Bibeln skrevs till stor del på semitiska språk, det judiska gudstjänstspråket är semitiskt, och arabiska – som är ett semitiskt språk – konkurrerar i dag med finskan om att vara det näst mest talade språket i Sverige. 1 | Varför har du skrivit den här boken? – Framför allt för att det inte fanns någon modern bok av det här slaget på svenska, och jag tyckte att jag kunde ligga bra till för att skriva en sådan. Om man vill veta vilka de semitiska språken är, hur de har påverkat vår värld...

Så blir strecken siffror och bokstäver

När vi läser siffror och bokstäver bearbetas först bildinformationen i samma del av hjärnans synbark. Den här delen av synbarken känner bland annat igen streck med olika lutningar, samt kombinationer av streck. Det är alltså för att siffrorna och bokstäverna har likadana beståndsdelar som de här synintrycken tolkas i samma del av hjärnan. Hjärnan är dock bra på att förutsäga vad som kommer sedan. Om den undermedvetet gissat att det är en siffra snarare än en bokstav som bör komma härnäst, så kommer hjärnans signaler att skilja sig lite åt även på det här tidiga stadiet. Lite senare i...

Roboten sköter snacket

Maya är nervös. Efter flera webbaserade tester har hon kallats till en första intervju för jobbet som projektledare på ett stort byggbolag. Hon stiger in i rummet och sätter sig i en stol vid bordet. Mitt emot henne sitter intervjuaren – en robot. Det människoliknande huvudet lyser upp. – Hej Maya! Välkommen till den här anställningsintervjun, säger robotrösten vänligt. – Hej, svarar Maya lite tvekande. Efter några artighetsfraser sätter intervjun i gång. – Berätta om när du senast jobbade i ett team, säger roboten och ler uppmuntrande. Maya berättar, och efter en stund glömmer hon bort att...

Fladdermusens vanligaste ord

Fladdermöss använder ett förvånansvärt stort antal olika ljud för att kommunicera med varandra. Nu har en israelisk forskargrupp ägnat drygt två månader åt att registrera läten från en grupp afrikanska fruktfladdermöss ( Rousettus aegyptiacus ), som de sedan analyserat med ett dataprogram som normalt används för att undersöka ljud i mänskligt tal. Genom att samtidigt studera en videoinspelning har forskarna kommit fram till att de vanligaste ”orden” används för att gräla om mat, förhandla om vem som ska hänga bredvid vem – och hur nära – samt avböja förslag om parning. Forskarna upptäckte...

Turbotrimma ditt minne med rätt ljud

Om du har vuxit upp i Sverige så kan du med största sannolikhet sjunga Räven raskar över isen. Åtminstone de första raderna. Men hur är det med Lusens lilla kofta ? – Trots att de här två visorna har lärts ut i nästan exakt samma utsträckning enligt de fyra senaste läroplanerna, så tycks det bara vara Räven raskar som har förmågan att fastna i vårt minne. Bland de totalt närmare 18 000 personer som har ingått i mina studier har jag hittills bara mött sju stycken som kan sjunga delar av Lusen , säger neurologen och lingvisten Kim Tollin, docent vid Lidköpings universitet. Förklaringen, menar...

Krönika: Går det att prata om vetenskap på svenska?

I april lägger jag fram min avhandling vid Stockholms universitet. Den handlar om språkanvändning vid svenska universitet. Vilket språk avhandlingen är skriven på? Engelska. Ungefär nio av tio avhandlingar i Sverige skrivs numera på engelska. Också bland andra vetenskapliga texter dominerar engelskan stort. Det är lätt att få intrycket att engelska används för vetenskapliga ändamål, medan svenska används för de administrativa, sociala och populärvetenskapliga. Men riktigt så enkelt är det inte. Vetenskapliga texter är slutprodukter, ofta avsedda att publiceras i tidskrifter som kräver...

Spelare är bättre på engelska

Det finns ett tydligt samband mellan att spela datorspel i över fem timmar i veckan och att vara bra på engelska i årskurs nio. Det framgår av en rapport av Pia Sundqvist , språkforskare vid Karlstads universitet. – Vi ser att de som spelar mycket använder fler trestaviga ord i sina uppsatser på engelska och att de även får bättre betyg, säger Pia Sundqvist. Hon har även kontrollerat för andra tänkbara variabler som kan tänkas förklara detta, men sambandet kvarstår ändå. De populäraste spelen, World of Warcraft och Counter-Strike, är på engelska och Pia Sundqvist tror att spelandet ökar...

Bilder avslöjar 1400-talskod

Det mystiska Voynichmanuskriptet från 1400-talet är illustrerat med märkliga växter, okända stjärnhimlar – och nakna kvinnor som badar i grönt vatten. Dessutom är det skrivet på ett språk som ingen hittills har lyckats dechiffrera. Men nu tycks den brittiske lingvisten Stephen Bax ha gjort ett genombrott. – Jag tror att det här är en bok om örtmedicin. Kanske har den skapats i Europa, men av människor som kommer österifrån. Han har identifierat vissa av växterna och kopplat dem till ord med turkiskt, arabiskt och persiskt ursprung. En av plantorna ser till exempel ut att vara koriander, och...

Säg det i toner – och bli mer musikalisk

Att tala tonbaserade språk – där skillnader i tonhöjd är betydelsebärande – vässar din musikaliska förmåga. Det visar kanadensiska forskare som har jämfört engelsktalande musiker, engelsktalande personer som inte spelar instrument och en grupp som talar den kinesiska dialekten kantonesiska. Kantonesiska har sex betydelsebärande tonsteg, till skillnad från det engelska språket där tonskillnader inte har någon betydelse. I experimentet var de kantonesisktalande lika bra som musikerna och 15–20 procent bättre än de engelsktalande icke-musikerna på att särskilja tonhöjd. Det motsatta...

Småbarnsprat till äldre, skrivregler och mobilsamtal

Varför talar vi långsammare och använder enklare ord när vi vänder oss till äldre – och hur ser vi egentligen på (o)vanan att använda mobiltelefon i bilen?

Nytt ljus ska knäcka uråldrig språkgåta

Det finns drygt 1 600 antika lertavlor med proto-elamitisk text, ett skriftspråk från området i nutida Iran som användes kring år 3200-2900 f.Kr. Problemet är bara att ingen vet vad som står där. Ett nytt verktyg för att knäcka koden är en speciell apparat som skapar en unikt detaljrik version av lertavlorna. Med hjälp av 76 fotografiska lampor avbildas lertavlorna så att de sedan kan studeras som om man hållit dem mot ljuset i varje tänkbar vinkel. – Jag tror att vi äntligen är på väg att göra ett genombrott, säger Jacob Dahl, forskare vid University of Oxford i Storbritannien. Dahl har...

Bra på engelska räcker inte

Numera bedrivs 65 procent av all masterutbildning i Sverige på engelska. Bakgrunden är att den akademiska rörligheten över gränserna har ökat. Det ställer krav på både lärare och studenter.

Bruten svenska – hot mot rättssäkerheten

Vi är snabba att uppfatta att någon bryter på svenska.

Sök på sajten