Den 16 juni 1671 ställdes Elin i Staxäng inför kommissarialrätt i Bohuslän, anklagad för trolldom. Enligt protokollet hade hon tillika medh sin Mands Ifwar, tillförendehe för bekendh och tillståndan trolldom, bekommet sin domb, och af Kongl: Håfrätten till dödhen resolverat war, och förehölltz, at hon för sin bekendhe mißgärning, War til dödhen dömbdt, thet henne icke war okunnigt, och förmantes at nu såå wäll som förr tillstå sine begångne synder.

Hon och hennes man Ivar har alltså tidigare erkänt trolldom och dömts till döden, och nu vill kommissarialrätten – Trolldomskommissionens ”mobila” domstol – veta mer om vilka de förlett att följa Satan. Allt enligt transkriberingen med AI-verktyget Swedish lion, som utvecklats på Riksarkivet.

Att läsa text från 1600- och 1700-talen är en stor utmaning även för en luttrad historiker eller släktforskare. Att lära Swedish lion göra det har tagit tre år. Men nu har AI-verktyget nått en sådan tillförlitlighet – över 90 procent – att totalt 1,2 miljoner handskrivna sidor från bland annat häxprocesserna men framför allt Svea hovrätt publicerats.

Riksarkivet tog hjälp av släktforskare som läste text i skannade dokument och skrev in sina tolkningar.

Den stora utmaningen för AI är att tolka olika handstilar, berättar David Haskiya som är chef för Riksarkivets AI-labb.

– Därför behöver en modell som Swedish lion inte bara träningsdata av god kvalitet, utan även med variation, säger han till Forskning & Framsteg.

Andra utmaningar för transkriberingen är överstrykningar, infogningar och marginalanteckningar.

Sidorna finns sökbara i Nationella arkivdatabasen, NAD, på Riksarkivets hemsida.

Historikern Göran Malmstedt, professor vid Göteborgs universitet, välkomnar publiceringen. Hans bok En förtrollad värld: Förmoderna föreställningar och bohuslänska trolldomsprocesser 1669–1672 (Nordic academic press)från 2018 byggde på flera års forskning i protokoll från häxprocesserna.

– Transkriberingen blir en lättnad för den som inte är tränad att läsa gammal text, även om inte allt blir rätt transkriberat. Det underlättar enormt även för den som är tränad, för det kan vara nog så svårt, säger han.

Med sin forskning visade Göran Malmstedt på vilken föreställningsvärld som avspeglades i häxprocesserna. Även om de är tämligen väl utforskade finns alltid nya infallsvinklar, framhåller han.

I kön står ytterligare 70 miljoner skannade filer som ska tolkas med AI-verktyget. Det kommer att ske successivt och läggas ut i NAD efter hand. Tonvikten ligger på rättsligt material och handlingar från bland annat domkapitlen och statliga myndigheter.

– Kyrkböcker är exempel på material som är eftersökt. Men i dag kan vi inte transkribera sådana handlingar i tillräckligt god kvalitet, så det går inte ens att gissa när vi skulle kunna bli klara, säger David Haskiya.

Det ultimata målet menar han vore att konstruera en sökmotor där man matar in ord på nutida svenska, och får träffar på 1600- och 1700-talssvenska. Det är, med David Haskiyas ord, ”inte en trivial utvecklingsinsats”, men något han på mycket lång sikt ändå hoppas kunna nå – om finansieringen kan lösas.