Matematik

År 1904 formulerade den franske matematikern Henri Poincaré en matematisk fråga, känd som Poincarés förmodan.

Jag förstår allvarligt talat inte vad det är för problem med Akilles och sköldpaddan. Det är enligt min mening ingen paradox.

I begynnelsen fanns egentligen bara en enda vetenskap, och den omfattade nästan allt. Var man astronom, sysslade man med praktiskt taget allting som låg ovanför ornitologernas revir.

Innan informationen skickas på en kanal måste den kodas. Genom kodningen kan man både effektivisera sändningarna och upptäcka när de blivit fel.

Redan som barn förmanas vi att tala sanning, och vi lär oss tidigt att bedöma andra med avseende på deras sannfärdighet.

Vad bestämmer en snöflingas utseende? Varför har sebran ränder? Hur gör tusenfotingen när den går? Matematik finns överallt omkring oss, i formerna på vardagsföremål och i mönster i naturen.

Även i myrornas krig på TV söker människan efter mönster - vi vill ha ordning, vi vill gärna veta vad det blir för väder i morgon och att vinna på spel skulle inte vara så dumt heller.

Året 1718 medförde stora omvälvningar. Det var ett år med en dramatisk final som snart övergick i ett hopp om fred. Sverige hade varit i krig i arton år. Armé efter armé hade förintats.

Vissa matematiska problem ser mycket enkla ut, men är genuint svåra att knäcka.

I en studentkorridor finns det fem rum, med var sin färg på dörren.

Inte ens framtidens datorer kommer att kunna rå på s k intraktabla problem, trots att de kan vara lätta att formulera.

Raoufs sandKan han mäta upp exakt 5 liter sand?Raouf, som bor i utkanten av en stor öken, behöver av någon anledning exakt 5 liter sand.

Det låter enkelt, men för en kvantdator är det en stor bedrift.

Går tiden långsammare på jorden?Kan man vända på resonemanget i den s k tvillingparadoxen?