Meteorologi

Ju mer vi vet om klimatets historia, desto lättare blir det att förstå hur vädret fungerar.

Snöfall och de flesta regnväder börjar med pyttesmå iskristaller i moln. Kristallerna bildas runt svävande partiklar, så kallade aerosoler. Mindre än en procent av partiklarna är bakterier.

Nu publiceras de första vetenskapliga resultaten från sonden Venus Express som cirklat över vår grannplanet i snart två år.

Det handlar om våra liv på jorden. För Bert Bolin handlar det också om en stor del av hans eget liv som den svenska klimatforskningens nestor.

Åskoväder växer när de passerar över städer, visar forskning vid Princeton University, USA.

Det innebär att temperaturen på jorden kan stiga snabbare än vad klimatforskarna har räknat med.

Nattlysande moln är ett sommarfenomen. De dyker upp i gryningen eller efter solnedgången, när vi redan har hamnat på nattsidan.

Vem trodde att plankton i Arktis påverkar jordens klimat? Det gjorde inte heller Caroline Leck när hon började studera moln vid Nordpolen.

Växthuseffekten får de yttre luftlagren i jordatmosfären att tunnas ut.

Varför försvinner vissa arter från jordklotet medan andra frodas? Är det externa faktorer som stora klimatförändringar som styr utrotningen?

Medan solfläckarna tecknar sig mörkt mot solytan lyser facklorna ljusare - båda varierar med en period på elva år och inverkar på solens utstrålning.

Under 250 år har vädermätningar utförts på exakt samma plats i Stockholm, vilket gör serien till ett unikt dokument att studera klimatväxlingar med.

Men hur uppstår de och hur hänger det ihop? Här är boken som på nästan varje uppslag binder samman text, kartor, vackra bilder med grafik som förklarar sammanhangen.